STOCKHOLM den 30 Juli. Läroverksfrågan. uu. Vi fästade uppmärksamheten på angelögenheten af en förändring i läroverkens styrelse såsom. varande den första och vigtigaste.af de punkter rörande elementarläroverkens förbättring, hvilkas upptagande af rikets ständer är föranledt genom särskilta motioner vid riksdagen, äfven oberoende af en föreslagen och behöflig omfattande revision af den nya skolstadgan. Den andra väsentliga punkten i afseende på elementarläroverkens angelägenheter, hvarpå vi anse oss böra fästa uppmärksamheten såsom fordrande ständernas medverkan för vinnande af förbättring, är ordnandet af real bildningen: vid dessa läroanstalter. Man: mi tänka hvad som helst om klassisk bildning och realbildning, så är det verkligen oförsvarligt att den senare blifvit så länge och så svårt. vanvårdad, som fallet varit i;vårt fådernesland; ty äfven om man inrymmer aldrig så stora företrälesrättigheter åt de gamla språken i fråga om en allmän elementarbildni — våra åsigter i detta fall behöfva vi ej här upprepa — så borde ändock åtminstone sådana gossar, som redan bestämt sig för inträde i de praktiska borgerliga yrkena, vara i tillfälle att erhålla en bättre undervisning, än som stått till buds i våra, apologistskolor eller som ännu tills vidare står till buds för dem; som inom våra elementarläroverk begagna! den så kallade dispensen från de gamla språken. Denna brist har ock redan i långliga tider utgjort föremål för de mest rättmätiga agomål. ; De Jläroämnen, som härvid företrädesvis komma i fråga, äro matematiken, naturvetenskoperaa och de lefvande språken, modersmålet inbegripet. Hvad först matematikens studium beträffar, så har detta i allmänhet bedrifvits både opraktisktoch till alltför ringa omfång. I dette afseende hafva ständerna likväl ingenting direkt att vidgöra. Lärare i ämnet finnas, lärotimmar finnas; och allt beror således på en vaksam och verksam läroverksstyrelse, som tillser sttriundervisningen blir sådan, att der fullf-rmaotsvarar sitt ändamål. Deretnot äro ännu i-denna stund naturvetenskaperna, med undantag:af botaniken, så som tutalt försummade; och man kan väl vår tid icke göra någon svårare an märkning mot ivad som skall heta realundervisning. Att försumma naturvetenskaperna, är att icke veta i hvilken tid man lefver eller hvad industrien och lifvet mest fordra af Jen praktiske mannen. Nu är förhållandet, att vid våra elementarläroverk på den senare tiden naturvetenskaperna alldeles ensidigt och uteslutande representerats af naturhistorien, och särskilt botaniken; men huru förträfflig och. vigtig denna grenaf naturvetenskapen än är såsom ett allmänt bildningsmedel, så är den likväl ur den här ifrågavarande synpunkten oändligt underordnad de fysiska naturvetenskepörna— fysik, kemi, mekanik ; oberäknadt att undervisningen äfven i naturhistorien vanligtvis är alldeles opraktisk, så att den icke en gång medför den nytta för lifvet, som man af dess studium borde kunna vänta. Redan i Gustaf II Adolfs och Kristinas skoloräningar var fysik föreskrifven såsom läroämne, men den utmönstrades åter genom presterskapets inflytande. I 1820 års :skolordning föreskrefs visserligen åter fysisk ;naturlära såsom läroämne, men någon undervisning deri har aldrig gifvits annat än unsdantägsvis, och då i högsta grad torftigt och -endäst i läroverkens öfversta klasser. Hela dextia undervisning har varit sådan, att den icke förtjenar att talas om af någon, som har minsts begrepp om ifrågavarande vetenskaper. Mean kan icke neka, att den nya skolordningen gjort betydligt mera rättvisa åt dessa läro och vi tro att den ganska väl skulle, åtotostone på rea linien, medgifva en uppblomstring af dessa studier, om blott vissa vilkor vore uppfylda, hvilka vi likväl med ledsnad funn.t xegeringen alldeles hafva förbisett. Dessa vilkor äro så beskaffade, att derest de ej up vfyllas, så tjenar det ganska litet till hvad: skollagen för öfrigt i detts ämne föreskrifver; Och likasom den fysiska nat rvetenskapen alltedan 1820 och till närvarande tid stått på pa,peret, men aldrig kommit till lifs i skolan, 8 är det fara värdt, att den dessförutan äfven hädanefter endest skall komma att stå på peppsret såsom ett dödfödt läroämne. Car fäDet ena af dessa vilkor är alt Järoämnst får sin lärares Då den nya skolordningen, likasom den gamla, endast taler ora larazen i naturvetenskap,, utan att skilja mellan naturhistorien och fysisk naturlära, så innebär detta ett märkligt förbiseende af sakens kraf och erfarenhetens lärdomar. Man torde knapst kunna uppvisa ett fall bland tio, der en lärare i palurhistorien varit vuxen att tillika svara lärare i fysik och kemi, eller tvärtom; och skälet härtill inses lätt af hvar. och en, som gjort sig något bekant med det vetenskapliga, studiet af dessa olika vetenskapsoch af de olika fallenheter och anlag de förutsätta hos sina idkare. Lika otjenligt är det att anförtro denna undervisning åt läraren i matematik (hvilket hittills varit det vanliga, så vidt öfverhufvud någon tillstymmelse till undervisningi den fysiska naturiläran egt rum), då denne, äfven om han eger stillfäcklig teoretisk bildning, alltför efta sakmar skicklighet aft verkställa experimenter, i synnerhet i kemien, och för öfrigt äfven måste sakna tid, såsom den der i alla fall har det delta ott Af da rest maktpåliggande läro