lämpning på de röster, som gifvits åt general Cavsignao. Man har äavmärkt, ochsdetta är I verkligen ganska anmärkningsvärdt, att det just är i en af de på en gång rikaste och mest trafikerande : valdistrikter af Paris, som genera!en blifvit vald. Detta valdistrikt ärej säte för den högre bankrörelsen och den stora spekulationen, utan för den mindre bankrörelsen och för den verkliga handeln, och man kan vara vias på, att en stor del af dette valdistrikts invånare, då de gåfvo sina röster Jåt general Cavaignac, förmåddes till dette Isteg, oberoende af någon politisk förkärlek, genom föreställningen af den lucka, som skulle uppkomma af kejsarens enstaka ställning, i saknad af all slags lagstiftande församling. Af allt hvad som skulle fylla denna lucka, allt hvad som under sådana förhbållanden skulle kunna erbjudas åt Frankrike, och derjemte såsom en allmän föreningspunkt, fästade man sig helst: vid ett skändt namn. verkligt nationelt och populärt, .en beprötvad karakter och; ett svärd, på hvilket allmänna ordningen kunde räkna. f Man säger, att general C-vaignac och hans demokratiska medvalda, oaktadt. den motvilja de hysa för edens sfläggande, af sina vänner förmåtts att antaga valet. Jag är ganska be nägen att tro detta, samt att af de skäl, hvarom jag nyss talat, de skola förmås till detts antagande, till och med af.personer, hvilka ieke helt och hållet äro af deras färg. Om de emottaga uppdraget, skall den lilla republikanska . kärnan, som sålunda kommer sit införas i det inre af den kejserliga författningen, ehuru möjligen af nytta i vissa hänseenden, kunna blifva ganska besvärlig i andra. Härvid skall man upptäcka hvad jag kallat bristen på elasticitet hos denna konstitution, och den vidt utsväfvande karakter, som denne allmänna valrätt, hvaruppå denna konstitution hvilar, gifver åt en opposition. Man har redan märkt detta på det intryck, som väckts af de republikanska valen i:Paris, ehuru de knappast vunnit någon efterföljd i den öfriga delen af Frankrike. Hvilken verkan skulle väl en dylik tilldragelse hafva utöfvat under våra parlamentariska konstitutioner? Ingen. eller nästan ingen! Nu har den varit stor, den har varit omätlig. En valfråga bar af den allmänna meningen blifvit uttydd till en dynastifråga. En dylik uttydning är visserligen öfverdrifven och falsk, men den förtjenar att tagas i betraktande. Men detta må vara nog, och är kanske redan för mycket talad: om en händelse, som för. närvarande slumrar och ej kommer att vakna, om ej till följd af. ett ännu tvifvelaktigt ehuru. sannolikt antagande från ds val: des sida. Låtom oss nu tala om dagens händelse, om Berangers död. Demokraterna äro förbittrade öfver att rögeiingen bållit dem aflägsna från jordfästningen genom den offioiella ståt, hvarmed den firats, och allt detta under. vidtagande af. åtgärder, hvilka minst sagdt vittna mer om dess försigtighet än on dess ömsinthet och dess aktning för den aflidnes vilja. Den Hädangångne hade ej velat något buller vid sin jordfästning, och i detta hänseende hade han näppeligen kunnat bättre sympatisera med regeringens önsknin: gar. Men för att vara fullt säker om att den aflidnes mötvilja för buller skulle respekteras, fann regeringen lämpligt att åstadkom ma ett förfärligt buller medelst trummor och trumpeter. Den tyckte förmodligen detta vara den naturligaste tolkningen af hans i testamentet uttryckta vilja. Härmed må nu vara huru som belst, så har Frankrike nu förlorat en man, som intagit ett betydande rum i deas sympatier och dess beundran. Och ett rådant rum förtjente han obestridligen såsom en förtröfflig menniska och såsom en beundransvärd skald. Jag talar ej om den politiske mannen; jag skulle då komma i strid med bela verlden. Väl hade Beranger drifvit ganska högt den känsla, som man kallar foster!andskärlek, och detta är obestridligen den förnämsta egenskapen hos den politiske man; nen, men den är långtifrån att eneam bilda statsmannen. Dertill fordras i sanning flera andra egenskaper, och jag anser öfverflödigt att undersöka huruvida Beranger egde dessa.! Hans politiska glans förlorar sig enligt min tanke i alla fall i strålarne af bangs litterära; ära, en ära, fostrad af patriotism, godhet, glädtighet och poesi. Så uppskattad hans ära i allmänbet än är under sistnämda synpunkt, så vågar jag likväl påstå, att den ännu ej blifvit det tillräckligt. Det ligger i Berangersi verk en konst i språk och komposition, hvilken, utan att utesluta det ädla och det subli-: ma, är på ett så beundransvärdt sätt samman-. smält med det enkla och det naturliga, att! enligt min opinion ingen fransk skriftställare kan i desss hänseenden med honom jemföras. Då-man -studerar hans verser, upptäc-i ker man der bvad män till en början ej ana-! de, nemligen ett stort deruppå nedlagdt. arbete. Jag har haft den äran att understundom besöka honom, och jag påminner mig, att då jag meddelade honom den förvåning, som jag erfarit vid denna upptäckt efter en flitig läsning af hans sånger, var han nästan färdig att falla mig om balsen, och sade till! mig: Hvad ni gör mig för ett nöje! Detta är just förbällandet. Det finnes en och annan af mina verser, som kostat rig en månads reflexion och arbete. Jag ser, att ni förstår åtminstone det lilla; som -duger. —. Föreställ er, att menniskör finnas, som beundra min lötta. penna; Sådant kan göra mig förtviflad. EC. bat fot tr (a I ARN OR Om inventering af flottans förråd i Karlskrona. Den af oss förut omförmälda, af riksdagsfullmäktigen J. P. Mengel nyligen inom bonP RRrE PS Fe RE Dä rt gate SN: at DT ee SN 3 fö br fö cm Ch Mg bt fr DA PR kr PR DD