STOCKHOLM den 29 Juli. I Då regeringens från förra riksdagen hvi-j lande förslag, att beröfva tryckfribetsförordningen dess egenskap af grundlag, i början af i innevarande riksdag af alla fyra ständen förkastades, hörde man en stor del af de talare, som skarpast uppträdde emot nämde förslag, medgifva, att en reform uti nävide; i många bänseenden bristfälliga grundlag vore af behofvet påkallad. Önskligheten af en dylik reform, som kunde undanrödja oformligheterna utan att-undergräfva den fria yttranderrätten, uttalades äfven då, liksom ofta förut, inom pressen; Man har emellertid icke försport, att någon af de representanter, som bestämdast uttalade en sådan mening, funnit sig föran åten att till konstitutionsutskottet ingifva motioner i denna syftning, eller att konstitutions-utskottet. ansett sig böra utarbeta något förslag, genom. hvilket man kunde ba utsigt att uppnå önskvärda: reformer i tryckfrihetsförordningen. Ty att det förslag om inrättande af en permanent jury för tryckfrihetsmål, som skulle ha sitt säte i hufvudstaden, HKvil et lyckats. vinna för sig en majoritet. inom -konstitutionsutskottet, är alldeles dödfödt och-icke har: de ringaste utsigter för sig att inom något stånd bli godkändt, derom torde få af konstitutionsutskottets egna ledamöter göra sig några illusioner. För vår del uttalade vi vårt ogillande af detta förslag redan vid första underrättelsen derom att grefve Lagerbjelke väckt fråga om dess upptagande inom komstitutionsutskottet och hafva icke fått anledning att ändra vår mening derom. Vi känna ännu icke detaljerös af förslaget, men hvad man derom erfarit är tillräckligt för att inse att detsamma är alldeleförkasligt..-Den nuvarande juryinarättningen! är utan tvifvel mycket bristfällig och tarfvar väsentliga förbättringar, för stt 1 någon mån -kunna: motsvara hvad man med en dylik inrättning bör afse; nemligen att erhålla en domsmakt, som är i tillfälle att efter bästa förstånd och samvete afgöra saken, utan alla konsiderationer, oberoende af regeringsmakt, partianda och fördomar, och endast i rättvi-: sans intresse, Menistället för att vidtaga någrs sådana förändringar, genom hvilka våra. juryer i tryckfrihetemål mera kunnat:göra skäl för .detta-narman,. har .konstitutionsutskottet i sitt förslag. alldeles upphäft denna juryinrättning och i stället velat organisera en för hela landet gemensam domstol; ett. slagariksrätt för tryock:ribetsmål; Detta-förslag ör i-—bokstafligaste mening reaktionärt; Tyidet innebär en återgåsg, ehuru med åtskilliga. modifikationer, till detförslag om permanent jury. som-af konstitutionsutskottet år 1810, fastän med synbar tveksamhet, framlades för stän: derna, men förkastades vid påföljande fiks dag 1812, då i stället den nuvarande juryinrättningen föreslogs och vid 1815 års riksdag blef antagen; Efter 1810 års förslag skulle denna permamentajury bestå af 36 personer, nemligen tryckfribetskomitns 6 ledamöter: samt 12 af konubgen och 12 af ständerna utsedda ledamöter, kända för: kunskap ochk-medborgerlig dygd: I Som man finner; kan:ikonstitutionsutskottets nu; antagna förslag icke, ens göra anspråk på någon skymt af originalitet; det är en ny upplaga, som icke kan räknas för att vara närmare: öfversedd och förbättrad. Vi anse icke.ens den förändringen, att hela juryn skulle väljas af konstitutionsoch lagutskottet tillsammans vid hvarje riksdag, innebära någon förbättring. Den dömande maktens noga särskiljande ej blott -från den administrativa, utan äfven från den lagstiftande makten, är en af de första bufvudprinciperna uti det konstitutionella samhället. Vår historia företer varnande exempel på buru repregentationen och: det inom densamma för som ger en konstitutionel anda och färg åt vårt samhällsskick och gör det Möjligt, att folkets mening i någon mån kan göra sig gällande, oaktadt det vidunderliga i vårt reprepputatonssött, det är vår tryckfrihet, genom vilken representationen så väl-som regeringen i allt sitt görande och låtande är underkastad offentlig granskning och det allmänna l: omdömet, åt hvilket äfven: de stånd, som affektera den största ringaktning för folkmeningen, i sjelfva verket icke kunna annat än. inrymma ett. visst inflytande, såsom det: nyligen visade sig vid behandlingen af tryckfrihetsoch prinsregeringsfrågorna. Skulle nu det starkaste eller, bäst disciplinerade parti på riksdagen tillsätta dem, :som borde genom domslut. praktiskt bestämma gränsorna för yttranderätt och offentlig granskning, så är det fara. värdt, att friheten skulle på denna väg kunna bli i högst väsentlig mån kringskuren. Ser man på partiställningen, sådan den för ögonblicket är, så skulle en ganska sla vara: för handen, att adelns och presteståndets.. majoriteter .i de båda: nämda utskotten skulle? lyckas att genomdrifvä et val af sådana. personer, hvilka i alla tryckfriketsmål vore redan på förhand mera böjda att.ofälla än frias och uten tvifvel sålunda skulle verka till: att de facto göra gränsorna för den lagliga yttranderätten betydligt trängre. Betraktar man närmare den Politiska färg, iom den af rikets ständer utsedda komitån för tryckfrihetens. vård:-eger, och: tänker sig denna komite såsom en jöry. i tryckfrihetsmål, fos RARE sg FR NR VE a ARR KR TR NN RAR AA RR eo en nn --— henne, ..Fången vill, till trots för der skrifna h agen, fly —foch vi: undraej derpå.s 7 B Så hade Cecile flytt ur det lifetidsfängel!se, d vartill; hon blifvit dömd, men hade råkat ut ir en öken, ängsligare, mera tryckande för sinat jet än sjelfva fäncvelset. Det händar afe. av