FILA VARG 188 VIRSAAT Söp Bön Mig Må VILLA GUTAR SILV CUT andra minnesmärken i-orten; vare sig af jord egarerellef: ärbetäre vid den itrakten löpand jernvägen, skadas eller förstöras. S———— Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets körrespondent.) Paris den 20. Juli. Jag har ej skrifvit till er alltsedan de sist valen i Paris, hvilka, som ni sett, alla utfal lit emot regeringen. Denna utgång har i Pa ris, i hela Frankrike och hos utländingen väck en stor uppmärksamhet, och efterlemnat spår hvilka ej äro utplånade. Ehuru saken till sit datum. befinner sig i det förflutna, står; der likväl ännu genom sina följder i det närva rande, och alla de som vilja sysselsätta sig med oss såsom någonting af betydenhet i denn: verld, skola måhända icke anse några betrak telser öfver detta ämne för sent framkomna Resultatet af de parisiska valen har-i.all mänhet ansetts ha en republikansk karakter och detta är i grunden sannt. ; Namnen pi de segrande kandidaterna -bevisa tillräckligt att de opinioner, som bidragit till deras se ; fn huru -stridiga de än må vara i sig sjelfva förenat sig om den 3åsigt, att. en definitiv re ngt eller ett nytt försök till republik vort bättre än det närvarande. Man får: emeller: tid ingalunda tro att vid valen endast en po: MNitisk fientlighet egt rum. Det har i v.sse nått och steg. förefunnits andra elementer. Först och främst den rena oppositionen, i an: dra rummet socialt missnöje, och slutligen et socialt förutseende. Hvad den: rena oppositionen angår, anser jag densamma i afseende på resultaterna af föga betydenhet. Denne opinion existerar visserligen. Det finnes per: soner, som säga: Republiken är förhatlig, eller i sjelfva verket omöjlig i Frankrikes -Napoleonska dynastien är nu förbanden. Der är i alla händelser mera rationell, :mera;.populär än de öfriga. Det fordrades en ny re: volution för att kunna återföra dessa. En så dan ny upplaga af restaurationen skulle hs ganska svårt att bibehålla sig. . Man måste således bibehålla Napoleons dynasti, men man mäste liberalisera dess system, i dess, ådro ingjuta parlamentariskt blod, och för sådant ändamål göra opposition emot desa demokra. tiska men på samma gång absoluta instinkter,. Denna opinion, jag upprepar det, existerar, men den är, hvad bekännarnes antal vidkommer, ganska svag i Paris. och öfverallt. I allmänhet vill man ha den napalsonska dynastien, så som den befinnes, eller ock vill man icke alls ha densamma, i den fulla öfvertygelsen, att den napoleonska andan är oförenlig med en verklig frihet, och att det är logiskt eller rättare segdt nödtvunget, att kejsaren och till och med hans efterträdare, åtminstone de närmaste, vidhålla principen af en mer eller mindre absolut makt, som är i deras händer, samt att de stå eller falla med densamma. Hvad jag kallar den rena oppositionen kan sålunda icke ha ingått i de republikanska kandidaternas seger. Denna meningsfraktion har i allmänhet antingen inskränkt sig till attrösta för regeringen, eller ock har den icke röstat... Kan man väl säga detsamma om det. som jag kallat det sociala missnöjet? Jag tror det icke. Jag tror tvärtom, att detta har till den republikanska framgången inom Paris medfört en ganska märkbar kontingent, Denna förbittring bos folkandan har alltid sin grundorsak i en visg missbelåtenhet, en viss känsla af tvång hos en mer eller mindre talrik. del af befolkningen. Denna känsla, denna missbelåtenhet är verklig, och går djupare ned och högre upp, än man vanligen föreställer sig. Om man ock ej skulle ega bestämda; bevis för densamma, huru skulle man väl kunna tvifla deruppå,. då man betänker det, ofantliga anta! menniskor, hvilkas tillgångar redan förut ej mer än nätt och jemnt motsvarade utgifterna, och hvilket betänkligt störande af denna med möda bibehållna jemvigt åstadkommits genom den. plötsliga. och omåttliga ,stegringen af hy. ror, födoämnen, alla slags. lefnadsbehof, och att allt detta inträffat samtidigt med en utveckling . af -lyx inom alla. samhällsklasser. Det råder en opinion, emot hvilken man. förgäfves försöker kämpa, att kejserliga regerinen, genom den brådstörtande. fart den: gifvit t det materiella och finansiella systemet, elle låtit detta system taga, genom de stora en; skilta förmögenheter den skapat; genom det oräkneliga antal arbetare den dragit till Paris, genom de praktfulla arbeten den satt i verket eller uppmuntrat, och genom. den. reaktion, som i följd häraf tillvägabragts från medelpunkten till periferien och från periferien till medelpunkten, bidragit att inom ett inskränk må:t af tid åstadkomma en prisstegring, hvilken visserligen i alla fall skulle ba inträffat. men som, i fall den ej blifvit påskyndad, små ningom hade fördelats på en följd af år, och då skulle ha tillstit tillgångarne att efterhand försätta sig i jemvigt med behofven. Jag an: för denna opinion, utan att försvara densamma, endast för att bestämdt försäkra, att den. ehuru i sig sjelf föga republikansk, likväl voterat arean: Till essa röster, som haft sin grund i missnöjet eller med andra ord i missbelåtenheten, skulle Jag kunna med lika full öfvertygelse tillägga de röster, som afgifvits af diligt lynne. Parisiska förvaltningen har ett stort fel, det neroligen, att den läter en allt för stor del af sina försköningsplaner förblifv: obestämda. Följden häraf för en stor mäng: sf stadens invånare, krämare, handlande, advokater, notarier, läkare m. m. blir en osö kerhet, som öfvergår till en ganska liflig harn och oro och äfven till ganska verkliga för luster. Detta sätt att gå tillväga, för hviket stadens styrelse, jag vet det, kan anför: giltiga skäl, förekommer icke desto mindre stö tande, såsom en brist på aktning emot intres: sen och förhå:landen; för allt detta. skjuter skulden, som man kan förstå, på regeringer och man voterar derefter. Under de senast valen sade jag åt en man, hvilken jag itjug: är känt så:om en anhängare på förhand a!