Om löneförhöjningarne till flottans personal. Till redaktionen af Aftonbladet. Sedan rikets nu församlade ständer, med ädelt behjertande af såväl militäre som civile tjenstemäns under närvarande dyrtid ganska vanlottade sällning, genom bifall till den kon 1. propositionen om löneförböjningar, bidragit att lätta åtskilliga af de be kymmer, hvarmed officerarne och tj:nstem5nnen hittills dragit sig fram; och då tvifvelsutan hvarje rättänkande medlem af rikets officersoch embetspersonal med tacksamhet erkänner ständernas här visade välvilja och b-redviligbet, torde det dock ej finnas otillbörligt att fästa deras uppmärksanihet vid ett förhållande i afseende å tiden för löneförhöjningarnes början, hvilket torde förtjena att undergå en billig rättelse. Det har nemligen blifvit föreslaget, -tt nämde I5neförhöjoingar skulle för offic:rsper:onalen och flottans civile tjenstemän cj beräkoas tidigare än från början af nästa år, hvaremot underbefäl och manskap skulle räkaa dem tillgodo redan från ingången af ionevarande år. Haärsf skulle då följa, att underbefälet i år erhölle en högre inkomst än sekundlöjtnanterna, hvilket vore föga rättvist, helst en officers samhällsställnipg är förevad med vida betydligare kostnader, än som för uaderbefal erfordras. Men i afseende å den öfriga officerspersonalen inom tiottan är förhållandet ej stort bättre, ty när t. ex. en kaptenlöjtrant i ordinarie och extra ordinarie in: komster icke räkvar sig till godo mer än cirka 1024 rdr rgs årli en, hvarifrån likväl afgå mer än 60 rdr rgs i kontributioaer, fattig katt m. m., så återstå för honom endast omkring 964 rdr rgs, och med en dylik summa torde det vara rent af en omöjlighet att utsn b-tydlig skuldsättning existera. Visserligen användas kaptenlöjaanterna till chefer för båtsmanskompanier med en inkomst af 300 rdr rgs årligen, men äro förbundne art utan bitrsde af officerare eller underfäl sjelfve sköta alla förefallande göromål, och kompanierna bes:å ofca af 260—290 man; huru ringa är icke detta mot kompanichefsinkomsterna vid lavdtförsvaret, hvilka ofta uppgå till mångdubbelt högre belopp! Nu är det dock onekligt att kaptenlöjtnantsklassen är af alla flo:tans officersgrader den i jemförelse till rangen sämst aflönade, och man torde lätteligen inse att med så knappa inkomster, som här oämis, är det en ren omöjighet att kunna draga sig fram; allraminst för dem, som äro gifta och ha familj att försörja. Men föga mindre hugnande år hela den öfriga officerskårens ställning, och med visshet kan man antsga att de meålemmar af densamma, som ej besitta enskilt förmögenhet eller lyckats erhålla privat sysselsättning under permissionstiderna, ha ej obetydliga skuldförbindelser att dragas ned. Under närvarande period då al!a lefnadsförnödepheter äro omåttligt dyra, och då de förut otillcäckliga löneinkomsterna genom tidsförhållandena plifvit ännu mera reducerade, synes sålsoes billigheen tala för att den förm n, som blifvit föreslagen för semenskapen och uaderbefålet, att få räkna löneförhöjningarne från början af innevarande år, äfven måtte komma flottans off.cerskår till godo. I motsatt fal a många af denna senare ännu för närmare ett r nödsakas att ytterligare se sin högst betryckta ställning förlängd. Sjöofficer.