tj skulle granska alla statsrådsprotokoller, som an. gingesförh mtill främmande mak hvaridj genom dessa skälle OLA ec obehörig oi enighet. 1 Utskottets förs! örordades ensamt af proatån Almqvist, som ansåg förbunds afslutande vara lika vigdtigt som att börja rig IKvärföre borde stadgas, at afvenyi? förra fallgt samtlige. statsråden borde, höras. I Ssmma utskotts memorial. p: 14, som tillstyrke d följande tllagg fll 12 SRF: Ej må konuoger ÅT utan riksens ders. samtycke blifva regerande furÅ steaf ntländsk stat, afslogs på yrkande af professor Liftdgren,sorä fann det föreslagna tillägget vara alldeles obehöfligt. 2 Sknima utskotts memorial n:o 15, hvari föreslås den förändring i 72 :6-R-F.;att bavkens sedlar skola med gudellerssilfverinlösås, samtsatt genom. dvillag skall; bestämmas, å hvilkendera,af W:ssa metaller sed: larne skola lyda, förkastades genom votering med 26 röster emot 14, som voro. för. förslagets antagand: såsom hvilande. Udder den lifliga diskussionen häron försvarades utskottets förslag af professor Agardh samt prostarne Söderberg och Almqvist, För afslag talad riksarkivarien Nordström, professor. Selander, Hofpredikanten Wensioe, doktor Sandberg och prosten Tell bom. Samma ntskotts memorial n:r 16, med förslag. til tillägg i 109 regeringsformen och 80 riddarhus ordningen, angående uppskof i riksdag, antogs såson: hvilande till nästå riksdag genom votering med 22 röster em-t 14, som voro för afslag. Under diskussionen yrkade biskop Annerstedt, riksarkivarien Nord ström, domprosten Björling och prosten Runsten afslag . Såsom skälranfördes, atvgecom: förslagets antegarde riksdagen skulle blifva permanent och en slitnin; ONT mellan konung öch ständer rm. m. För Bifall till ätskoftets förslag talade prof. Carlson, son uppiog till vederläggning då af motpirtiet anförd: skäl, och prof. Agardh, doktorerna Gumelius och Sandberg samt prosien. Almqvist, Prof. Lindgren gillad: förslagets. syftey mensansåg detsej lämpligt att denn: fråga ånyo renkominit vid denna riksdaz. Borgareståndet. onstitötionsutskottets memorial, angående ändrin; i d2 Sf regerivgsformen, rörande statsrådets hörand. öfver atbafidlingar och förbund med främmande makter, deri utskottet föreslår att samtlige statsrådets ledamöter skola hörass, föranledde en mindre debatt, derunder ingen talade för bifall, utan förslag till åndringar framstäldes af hrr Björkman, Rinman, Brinck, Björck, Bodell, Rudling, Henscheny : Hasselrot, Gråå Stenqvist och; Wahlström. . Hr Stolpe ansåg för slaget hyvarken nödigt eller nytiigt, men före öade sig slutligen i hr Gråås förslag. Detta, innehållande att skonungen eger att sluta afhandlinga:; och förbund med främmande makter, sedan; oh , statsrådet deröfver blifvit hördt, blef ock ståndet: gemehsamma tanke: Samma utskotts memorial, angående .det tillägg til 12 regeringsformen, att konungen icke mä utan rikets ständers samtycke blifva regerande furste af utländsk stat, föredrogs derefter. Utskottets tillägg ly der: Ej må konungen utan rikets ständers samtyck: blifva regerande furste af utländsk stat.s Hr Henschen ville hafva ordet afy utbytt mot is, samt an märkte, att rikets ständers åsigt någon gång icke uttrycker den allmänna opinionen. Hr Stolpe ansåg förslaget hvarken nöjigt eller nyttigt, samt anförde derpå som :exempel att föreningen med Norge: 1814 troligen ej skett, om detta tillägg funnits. Skulle det dock. antagas, så borde dess redaktion ändras. Hr Rinmän talade för bifall. Likaså hrr Bodell och Björek med instämmande -i tr Stolpes rödaktion. Ståndet antog såsomnsin gemensamma tanka hr Stolpes förslag, att konung må ej utan rikets ständers samtycke tillika vara regerande furste i atländsk stat., genom votering med 24 röster emot 21. Samma utskott 1.emorial, angående ändring. i 72:dra egeringsformen. Utskottet föreslår: dessa sedlar skola, vid -anfordran, efter deräs lydelse, al banken, med guld. eller silfver, inlösas; och bestämmes genom lag, stiftad af konungen och rikets ständår gemensamt, å hvilkendera af des ä metaller sedlarne skola lyda. Hrr Wallenberg, Muren, Bager; Rinman, Gråå, Brinck och Danielsson ansågo förslaget -hvarken nödigt eller nyttigt, då: derigspom tvenne! slag af mynifot uppkomme till stor förlust... För bifall talade hr Schwan, anförande att förslåget ej innehåller det sedlaröeskölle: få efter godtycke inlösas med guld eller silfver, utan enligt en af konung och ständer. ntagen-lag, att härigenom möjligheten att antaga guld till myntfot blifvit förutsedd, så mycket mera nödigt, som silfret. strömmar åt öster. Hr Ekman: instämde, Her Rudling, Ericsson öch Rydib tålade likaledes för bifall, Hr Bodell ville häri finna ett försok att inblända kooungsmakten i bänkdos styrelsa och förvaltning, samt trodde; att silfret.nog skulls komma åter, Hr Björck erinrade, att kopungamäkten redan nu eoligt 72:dra 6; eger den fått, att realisationern ej: utan dess samtycke kan förändras. Br Hasselrot instämde till alla delar. Genom votering förklarades förslaget hvärked nyttigt eller nödigt med 25 röster mot 20; Bondeståndet; ; Konstitutionsntskottets förslag till grundlagsförändringar hafva i dag varit föremål för behandling, och men har bifsllit de af utskottet föreslagna förändricgarne i regeringsformen, 12; men i fråga om 72 pbeslutit åerförvisa ärendet med förklaring så om: ståpeets! gemensamma: tanke att ingen annad förändring i denna paragraf bör göras, än att orden guld ellers införas möllån ordeå med silfvets, så ät slotet af menisgen komme ått lydg: smed guld eller silfver, inlösass. Vid frågan om tillägg ox ändring i 46 109 regeringsformen och 80 riksdagsordningen, angående uppskof i riksdag, uppstod en lång: och -liflig diskussion; -somslutade med att förslaget förkastades med 55 röster emot 34, livilka önskadatt återremittera ärende: med förklaring, att ståndets gemensamma tunke vöre, ätt ätskilliga uppgifoa rättelser borde i förslaget göras. Ett stort ans tal af ståndets ledamöter reserverade sig. komme — na