Article Image
och Jöns 0 instämt;, met. sjetnårgde tre best ä motion, om upphörande : n Allmogen i sju härader EItborgs län Fö : ooh sUtricehamn. beviljade. särskilt N:o 101. I gryt Nilskon från Kronc bergs län i pölotalet Vakt uitivnr om föreskri! ölen de till förekommande af missbruk tigHet att förbölja sina tillverki ; m. m. erg nisåå me N:o 102. Afstyrker hr Murens ii betänkandet Bod omförmälda motion, att, med upphäfvande af handels samt fabriksoch hafidverksördningarne, en allmä och oin: kt näringsfrihet måtte tillstädjas, äf vensom Aä6 bild RN kas åTborgateslintter Rh motion, Oo! ision af gällande fabriksoc t verklakdråE) RN TERS et tillstyrker, Å. sl utaf br.N. F. Heljestrand Zz Bb Vi k-mtion, la om 5 r mått vu velse hos K. M:t-au om upph idea 1 och 2 momedten i 40 uti ers ERe undt verksordniogen denv22 December 1848. Reseryvatio är anmäld af bröLanåbis GÅRDÄGENS AFTONPLENUM. 5 2 Bondeståndet a tikottats belädkanden bris 98, i fråg of, kristendomsundervisningens. besörjände i fö! forna och i församlingarne, 99, i anledning af våckt motioner; rörande; handelsordningen jemte dermec sammanhang -egande författningar;: 100; -angåend väckt förslag atts den särskilta Handelsfriheten fö vissa distrilöter iElfsbörgs läw måtte uppHöra; 10: iratlödning af väckt motion öm föreskrifters med delande till förekommande af missbruk utaf ällmö gens. veka att försälja siha tillverkningat m. m. och 102; 1 anledfing af väckta motioner om ändring i fabriks? OCH händtverksordningen, biföllos alla, d: flesta utan diskössion. Det varblott vid: n:r 100 som några yttranden afgåfvos. Per Nilsson i Ahle stad begärde :emlifök Morftnilsg i SWikriftligt fö redrag, som väckte mycken munterhet, men genmäl nig I sn hvärpå nästan hela gländet a ifall... Slutligen 3 borgareståndets inbjud ng Tåg GM Kövolidskar in titets sätt att Ereeri doktorer. —R— DAGENS PLENA. (8 42 Tjfdörskäpet:ock Aden bar i dag till behandling föfebäft Konstitutionsutskottets memorialer n:is rand med Företag je åtekil(Je af ru arne, Af dessa har Made el ngt följande att hvila till grundlagsenlig behandling? vidsibbuty: sFfiksdag, nemligen: Dr l4svangåendo lläggatill 12 R. F., att konungen i äts å ike nders ora blifva reg fökster rank stats io 15, med för: slag ti Taäring I 72 R. F., angående inlösen at rikets rs sedlar; n:r 16, med förslag till tilläg; FR. EF. och:80.4 FR. 0.; a58äende upp; skof-i-riksdåg ;n:r 17, om ändring uti 27 I möm. och 28 R. O. samt 53 6 R. F,, ångående tiden dels för öfverlemnande af K. Mt:s prpeition om statsverkets tillstånd och behof, dels för utsköttsval; n:r nöd förslag till ändring i 76 FR. O0., angående den af statsrådet för dess åtgärder vunna decharge (om detta förslag voterades, dervid 27-röster voro för dess antagande till hvilande, 21 deremöt för afslag); D:r 19, med förslag till ett tillägg i 59 4 R. F. och 2761 mom. R:O., rörande: propositionen om stätsverkets tillstånd och behof, samt n:r 20, med förslag till tillägg vid 28 R. F., angående utländsk undersåtes rätt att i riket för ärfvå och besitta fastighet. Deremot afslog ståndet, med 37 röster mot 32, utskottets i memorialet n:r 13 framstälda förslag till ändring i 12 R. F., angående statsrådets hörande öfver afhandlingar och förbund med främmande makter. Detta beslot fattades på yrkande af grefve Frölich, hr Munck, frih. Paykull, hr Fåhreus, frih. Lejonhufoud och hr Printzenskjöld, hvilka ansågo ett stadgande, sådant sor det föreslagna, komma; att: medföra flera olägenheter, hufvudsakligen deruti, att frågor om traktater och förbund ej skulle kunna afgöras då konungen; befinnande sig på resor eller i fält, ej kunde hafva statsrådets samtliga ledamöter tillstädes; hvarförutan de ansåge-det grödrangien hemlighållande af diplomatiska förhandlingar äfsentyrås genom deras meddelande åt ett talrikt statsråd och i närvaro af dess protokollssekreterare; samt slutligen en inskränkning i viss mån göras i konungens rätt att i dessa mål ensam besluta. För bifall yttrade sig deremo: grefve Lagerbjelke samt hrr P. R. Tersmeden och Carleson, som ådagalade, att det föreslagna grundlagsstadgandet ej fordrade någonting annat i afseende på behandlingen af frågan om traktater och förbund, än hvad som redan nu finnes stadgadt i afseende å fråan om krig och fred, rd författningars ut8 7: hvilka åtgärders : vidtagande, man färdas on RR rar att fö frånvarande från hufvudstaden, baft hös sig församlade blott så många af statsrådets arna om : haf va förfall, väre sig genom sjukdom, ledamotTam tillföror Hfögerlugen eliör tjenstledighet, f :rutsatt att de hos konungen närvarande statsråden varit miust tre, föredraganden oberäknad. Hvad hemlighållandet beträffade, borde man väl knopaspåräkna så mycken tystlåtenhet-hos.staterådets ledamöter, at: de skulle: bevara vigtiga statsbemligheter; RV slätligen anginge den befarade iosk; okal i Konungens prerogativ. komme någon psådan, iogalonda i. frågo, då konungen alltjermt komme att sjelf allena ega beslutanderätten, och ständerna endast orig det afdet? föreslägnå Städgändet, förvissat sig, att .konuågen, ix mål af den omätliga vigt, som här vore i fråga, fått höra råd och upplysningar afflera för sinajrådslåg ansvarige statsrådsledamöter, än: enligt nuvarande stadganden kan vara händelsen: Det nya stadgandet utgjorde således blott en sytterligare..utveckling af den princip om: ansvärets le vid sidan om makten, hvilken utgör gruodvalen för vårt konstitutionella statsskick, och skulle endast bidraga att bringa grundlagöns olika stadganden i konseqvens med Kvarandrä. Prestoståndet. an pen Re I3, hvari före tr förändring i 12 regeringsforrien, att konätgen Set dt afhandlingar och förbund med främmande makter, sedan han deröfver hört statsrådöts samtliga ledamöter, förkastades på yrkande Af! profossorergA Binder. Selander och Carlson, riksarivarien Banit pröstärne Tegner, Lägergren, Runstån och Holmberg. Såsom skäl anfördes, attdenna. förändring innebure ett inkonstitutionelt ingrepp i konungamaktens prerogativer och vore till sina följ: der i hög grad betänklig. Det dermed åsyftade ändamålet skulle ej heller eger bn det de Nada ligt att bestämma, när de preliminära underhandlingarne, som skola ären enligt LI. ; borde anses afslutade. Bösynnerligt.vore, att utskottet nu föreslår en. förändring å föredragningssättet af . så

25 juli 1857, sida 3

Thumbnail