RIKSDAGEN. DECHARGE-FRÅGAN. Ridderskapet ooh adeln. Öfverläggningen om det s.k. dechargebetänkandet, eller, såsom det officielt heter, konstitutionsutskottets memorialsn:o 11, angående verkstäld granskning af de i statsrådet förda protokoll, öppnades af h. exc. grefve Sparre, som uti ett skriftligt anförande i första rummet upptog till vederläggning utskottets mera direkt mot hans embetsförvaltning riktade anmärkning i 2:dre punkten emot den alltför frikostigt medgifna rättigheten för utländningar, som ej erhållit svensk medborgarerätt, att besitta fast egendom i riket. Grefven erinrade, att dylika årenden uteslutande tillhörde K; M. att afgöra, och att ständerna väl icke kunde mena, att några sådana tillåtelser alldeles icke borde meddelas. Derjemte borde i betraktande tagas, att största delen af detill utländningar öfvergångna egendomarne kommit norrmäns händer, och att det väl vore i sin ordning att detta medel, såväl som genom hvarje annat, söka fastare tillknyta brödrabandet mellan de tvenne rikena. Dessutom vore det ej rätt att uti ifrågavarande hänseende skilja sig från andra länder, der sådan rätt medgifves: Öfvergående derpå till den 1:sta punkten; angående underlåtenhet af statsrådets ledamöter att vid frågor om bortgifvande af sådana sysslor, hvärtill förslåg blifvit upprättade, afgifva yttrande-om de sökandes skicklighet och förtjenster, sökte grefven ådagalägga olämpligheten och otjenligheten att i statsrådsProtökollet intaga en mängd speciella uppgifter. Äfven anmärkningen i 10:de punkten, angående underlåtenhet att påyrka en med föreskriften i 11 regeringsformen öiverensstämmande behandling af neutralitetsfrågan, ansåg sig grefven böra upptaga, enär han någon tid sjelf förestått utrikesdepartementet och derunder havdlagt ifrågavarande ärende; men inskränkte sig hans genmäle å utskottets anmärkning i denna del hufvudsakligen till ett åberopande af den tacksägelseadress ständerna vid förra riksdagen afgBåfvo med anledning af neutralitetsförklaringen, och genom hvilken adress grefven tycktes anse ständerna ha en gång för alla gillat allt, som med neutra!iförklaringen står i något slags samband. Förklarande grefven Slutligen, det han ansåg konstitutionsutskottet ej kunna och böra såsom motiv för tillämpning 107 regeringsformen åberopa behandlingen af. särskilta speciella ärebden; utan att dess framställning till rikets ständer i detta hävse ende bör grundå sig På det omdöme, som utskottet, efter verkstäld granskning af de i statsrådet förda