STOCKHOLM den 9 Juli. Vi hafva i gårdagsbladet under rubriken riksdagen i korthet redogjort för ekonomiutskottets betänkande i anledning af de väckta förslagen om förflyttning till hufvudstaden dels: af universiteten i Upsala och Lund, dels af universitetet i Upsala ensamt, dels af båda universitetens juridiska fakulteter, dels af Upsala universitets medicinska fakultet; och våra läsare hafva deraf kunnat inhämta, hurusom utskottet afstyrkt all annan åtgärd i dessa af seenden, än den som föreslagits rörande sistnämda fakultet, hvilken utskottet ansett böra förflyttas till Stockholm och här förenas med karolinska mediko-kirurgiska institutet, som dessutom, intill dess den föreslagna förenin gen hinner verkställas, bör erhålla samma rätt, som endast universitetens fakulteter för närvarande hafva, att kreera medicine doktorer. Medgifvande giltigheten af de skäl, som blifvit anförda för den tillstyrkta åtgärden, kunna vi icke annat än på det högsta förvåna oss öfver utskottets förbiseende deraf, att mins lika vigtiga och till en stor del alldeles sam ma skäl, som tala för den medicinska fakultetens flyttning från Upsala till: Stockholm, äfven tala för de öfriga fakulteternas, det vill säga för hela universitetets. et enda afstyrkande, för hvilket utskottet anfört eller åtminstone antydt några skäl, som kunna förtjena afseende, är det, som angår förslaget om båda universitetens förflyttning och förening till ett enda, förlagdt uti hufvudstaden. Utskottets skäl. för afstyrkandet af denna förening och af förflyttningen till Stockholm af Lunds universitet äro följande: Inom Syerge, liksom inom andra dermed jemförliga stater, synes det vara behöfligt, att i hvarje ve tenskapligt ämne hafva två, på skilda ställen befintliga lärostolar, både för underhållande af nödig täflan och till undvikande af ensidighet. För öfrigt får ej härvid förbises dels den fördelaktiga inverkan ej blott .på: de underordnade läroverken inom den omgifvande provinsen, utan äfven på provinseni dess helhet, som af ett universitet bör vara att påräkna, dels ock att genom förläggande af Lunds universitet till. hofvudstaden de talrika lärjungar, som nu besöka universitetet i Lund, skulle få ända till 40 a 60 mils resa till ett sådant i Stockholm. Ett aflägsnande af universitetet från Lund skullederföre i allmänhet ogynsamt inverka på Sverges sydligaste, rikaste och mest befolkade provinser, hvilka säkerligen i sådant fall skulle i allmänbet föredraga att sända sina söner fill Köpenhamn, der desse i de flesta ämmen konde få motsvarande. undervisning, och -hvaräfrån de kunde under ferierna med lätthet återvända till närbelägna hem. Derigenom skulle dock säkerligen under tidens lopp uppstås ett. beroende af utländska förhållanden, hvilket småningom fråntoge mn det nationela element, för hvars bibehållände och bevakande Lunds universitet otvifvelaktigt. blifvit inrättadt. Slutligen tror utskottet jemväl, att de vid-stiftamdet SR erg rn 0 donationsingarne gifna föreskrifter inder i vägen ag Are verkställande. 2eR te Vi erkänna, att desså skäl — med undantag.af det sist anförda, som vi helt och hållet måste underkänna — kunna förtjena nå:got-afseende. . Deremot erkänner utskottet äfven sjelfmant, att dessa skäl, som blifvit anförda mot förflyttning af Lunds universitet, äcke äro gällande i afseende på. frågan om Upsala universitets förläggande till hufvudstaden) hvarföre utskottet funnit nödigt att uppsöka andra skäl för sitt afstyrkande äfven af dett förslag. Dessa senare skäl, lika skrala till sitt innehål, som i framställningssättet, äro följande: Det hufvedsakligaste af hvad till stöd för nyttan och behöfligheten af ett universitets förläggande till hufvudstaden blifvit anfördt innefattas uti den ene motionärens yttrande, att våra universitet vore belägna i så obetydliga städer, att de nära nog utgjorde ett slags kloster och befunnes nästan alldeles isolerade, utan gemenskap med någon korporation af den vigt och betydenhet, att dem emellan någon större vexelverkankunde ega rump. Utskottet tror visserligen, att detta yttrande för en -betydligen förändradt, i anseende till den ovanligt -lifliga kommunikation, som eger rum emellan Upsala -och Stockholm, och hvilken, derest jernvägsförbindelse emellan dessa städer blifver tillvägabragt, komere de van väsentlig mån förökas, så att Upsala er r torde kunna anses ni vad Pr Er ära nog såsom en för: ottet är derföre ock öfvertygadt, ätt de fördelaktiga verkningar till lyftning af undervisningen och i annat hänseende, hvilka af motionärerne blifvit förutsatte, icke skulle, i den mån de förestält sig, blifva en följd af blotta förflyttningsåtgärden, som dessutom jemväl komme att i vissa afseenden medföra ej oväsentliga olägenheter, såsom att lärjangarne sannolikt i många fall genom de flerahanda förströelser, som i hufvnudstaden äro att tillgå, afleddes från en jerin och allvarlig sysselsättning med studierna, och att lefnadskostnaden vid universitetet blefve förhöjd för alla de, tilläfventyrs i allmänhet mest metellöse, studerande, hvilka i hufvudstaden ej erhölle . fölle att lefva inom familjer. D, skottet saknar emellertid de närmare upplysninar i . Winet, -hvilka äro behöfliga för att uttala en estämd Åsigt I fråga derom, huruvida dessa jemte e flera sk SM, som mot ett universitets förläggande i ufvudstaden kunnx åberopas, må vara af större elr mindre vigt än de, å hvilka förslaget grundas; ven utskottet finner i t sådana hinder och svåigheter möta för en förflyttving af Upsala universiet, att utskottet anser sig böra afstyrka en sådan tgärd. I berörda hänseende får utskottet till en början ista rikets ständers uppmärksamhet derpå, att störta delen-af den egendom, hvarå ifrågavarande uniersitet år grundadt, består af de konung Gusaf II dolfs arf och egne gods och gårdar,, hvilka, fill tt antal af flera hundra hemman, genom hans den 1 Augusti 1624 utfärdade donationsbref, blifvit Upsala Högskola eller Konungsliga Akademi till sevärelig, alltid blifvande egendom skänkte och gifner, och tt således dessa egendomars afkastning icke, utan ränkning af donationsbrefvet, kan från lärdoms-antalten i Upsala förryckas. Enahanda förhållande inräffar ej allenast med de utaf enskilta personer vid niversitetet stiftade lärostolar, utan sannolikt ock ed största antalet af destipendiikapital, hvilka utaf nskilia blifvit donerade och som lära uppgå till en ummanlagd summa af mer än 290,000 rdr banko. fl QQ mo hä ÖR hö MR — I sr än OO