nemligen återremiss, för att få vid denna punkt fogade följande ytterligare vilkor, nemligen, attingen, som: ej vore i aktiv tjenstgöring, skulle få uppbära lönetillökning; sätt den, som innehar 2 eller flera befattbingar, hvaraf sammanlagda lönesumman utgör 3000 rdr eller derutöfver, ej heller skulle ega uppbära någon. lönetillökning; att alla blifvande fullmakter måtte utfärdas icke på särskilt regemente eller. kår, utan på vapenslag, samt att kårchefer måtte tillsättas blott på förordnande. De motiver br Stjernsvärd anförde för detta sitt yrkande och hvilka voro desamma, som han utvecklat under de gemensamma öfverläggsingarne, uppiogos af general Lefrn, som bestred riktigheten af hr Stjernsvärds principer och yrkade bifall till utskottets förslag. Vid proposition på bifall hördes också endas: hr Stjernsvärd svara nej, men han anhöll emellertid om votering, dervid hans yrkande på återremiss understöddes endast af 5 röster, medan 61 voro för utskottets förslag. Beträffande slutligen den punkt, hvari utskottet afstyrker Johan Westermarks motion om medels anvisande för gevärspipornas öfverdragning med passande fernissa, till förekommande af deras slitning ; ehom den nu brukliga blankskurningen, yttrade general Lefrn, att han var af alldeles samma tanka som bonn i hvad sjelfva saken anginge, men trodde rätta tillfället ej nu vara att derom besluta, hvarföre han yrkade att utskottets förslag måtte godkännas, hvilket äfven blef ståndets beslut. Presteständet. Vid fortsatt föredragning af statsutskottets utlåtande n:r 71, om fjerde hufvudtiteln, biföllos utan diskussion punkterna 35, tillstyrkande åtskilliga förhöjningar i anslaget till materielen, 37, tillstyrkande ett förökadt anslag af 4500 rår till ved och ljus för garnisonsorter, 38, tillstyrkande ett anslag af 9000 rdr till inrättande af skjutskolor, 40; om åtskilliga smärre anslag för krigskollegii behof, 41, om dylika anslag för departementets expedition, och 42,som tillstyrker: dfverlemnandet till K. M:ts disposition af öfverskott på indelviogsräntor vid Bohus läns regemente. Punkterna 36, 43 och 44 lades till handlingarne. I afseende på 39 punkten, hvari afstyrkes af K. M:t begärdt anslag af 25,000 rår till ridskolor, yttrade sig prosten Berlin, som framsiälde obilligheten deraf, att svenska officerare måste resa till utlandet för att lära sig ridkonsten, och yrkade bifall till hvad K. M:t föreslagit. Doktor Gumelius erkäcde vigten af ridskolor, men ville ej för närvarande yrka på högre anslag än 13,000 rdr. Utskottets afstyrkande försvarades af doktor Sandberg och lektor Sonden. Såsom skäl anfördes, att då ej flera än 28 elever kunde på en gång undervisas vid de föreslagna ridskolorna, skulle kostnaden för hvarje elev blifva alltför dryg, såsom uppgåeade till nära 1000 rdr. Tillfälle att inhämta ridkonsten fanns inom landet dels genom privata lärare och dels genom kavalleriregementenas stallmästare. Genom votering, som afgjordes genom den förseglade sedeln, beslöts med 16 röster mot 15, som voro för bifall till utskottets förslag, att i enlighet med doktor Gumelii förslag anslå en summa af 13,;000 rdr till en ridskola vid Strömsholm. Hvad utskottet såsom extra anslag för artilleribehof tillstyrkt beviljades utan diskussion. Utskottet hade under mom. a af den punkt, som handlar om fortifikationsbehof, tillstyrkt en summa af 300,000 rdr till fortsättande af arbetet vid Karlsborg. På yrkande af professor Carlson, som framstälde denna fästnings vigt, såsom stödjepunkten för fosterlandets försvar, och önskade bifall till det belopp EK. M:t föreslagit, enär derigenom fästningen skulle uppnå första graden af försvarbarbet, höjdes denna summa till det af K. M:t föreslagna beloppet 405,000 rår. Emot detta beslut reserverade sig doktor Sandberg. Första delen af mom. 5 af samma punkt, afstyrkande sllt anslag till Karlstens fästning, föranledde en liflig diskussion, hvarunder professor Agardh, riksarkivarien Nordström, biskop Björck samt prostarne Ljunggren, Berlin, Milln, Melen och Almqvist talade för avslag till Karlstens fästniog. Såsom skäl anfördes vigten af att hafva en stark fästning på vestra kusten, enär fara äfven kunde . hota från vester. Karlsten kunde blifva ett nytt Gibraltar i Englands hand. Hamnen, den bästa på hela vestra kusten, vore i krigstid en tillflykt för Göteborgs och hela vestra kustens handelsflotta, men kunde ej af fäst ningen försvara, såvida ej ett nytt strandverk på norra sidan uppfördes, hvarföre anslag nu borde beviljas. Utskottets afstyrkande försvarades af dokto. rerna Gumelius, Säve och Sandberg på grund deraf, att man väl ej borde börja med att befästa sig mot sina allierade. Karlskrona vore mycket vigtigare. Karlsten kunde lika litet skydda Göteborg, som Waxbolm Stockholm: Votering anstäldes först om kontraproposition emellan beviljande af 61,900 rdr årligen till Karlsten .och det beslut, att anslaget till Karlsten skulle bestämmas i sammanhang med de befästningar, som i senare delen af detta moment omförmälas. Genom voteringen, som utföll med 28 röster mot 6, bestämdes detta senare till kontraproosition, hvilket också i hufvudvoteringen bifölls med 53 röster emot 12, som voro för bifall till utskottets afstyrkande. Under diskussionen om senare delen af detta moment, hvari utskottet tillstyrker ett anslag af 510,150 rår till fästningsarbeten vid Karlskrona och Waxholm, yrkade prof. Carlson först bifall till utskottets förslag, men förenade sig sedermera med prostarne Berlin och Schram i den af dem framstälda åsigten, att ifrågavarande summa 510,150 rdr borde beviljas med öfverlemnande åt Kongl. Maj:t att bestämma fördelningen -deraf mellan alla tre fästningarne Karlskrona, Waxholm och Karlsten. Doktor Sandberg, hofpredikanten Wensioe och lektor Somden förordade den af Kongl. Maj:t begärda summan 432,000 rår, likaledes med öfverlemnande åt regeringen att bestämma fördelningen. Genom votering, som anstäldes mellan dessa båda meningar, bifölls det af prostarne Berlin och Schram förordade förslaget, och beslöt ståndet således att till fortsättande af arbetena ifrågavarande tre fästningar bevilja en surima af 10,150 rdr och att åt Kongl. Maj:t öfverlemna bestämmandet af fördelningen deraf. Emot dettå beslut reserverade sig doktor Sandberg. Mom. 6), om befästningsarbetena vid Slite, uppsköts till morgondagens plenum. Borgareständet. Behandlingen af anslagen under riksstatens fjerde hofvudtitel fortsattes. I stället för utskottets förslag i 35:te punkten, angående beväringens vapenöfningar, hvilket afslogs ara oftas at hr HM osten emot 20, an utgiftsafdelningens r erstedt u tagna förslag, att en fylnad af 278,000 rår skall anvisas till beväringens vapenöfningar, hvika skola räcka 30 dagar, lika fördelade på 2:ne år, men med vilkor att de begge klasserna icke samtidigt öfvas. Hr Henschen reserverade sig emot det fattade beslutet, som tal. på uppgifoa skäl ansåg grundlagsvidrigt och onödigt kostande penningar, hvilka kunna bättre användas. Hrr Berg, Lund och Tauson reserverade sig likaledes. Hr Wallenberg tillkännagaf, att han röstat med majoriteten. Det i samma punkt gjorda tillstyrkandet af förslagsanslagets ökning till 40,000 rår lades till handlingarae, på grund af föregående beslut, och sista momentet i samma punkt, angående bästar till artilleribeväringens öfning, återremitterades. springa ut till en !eldsvåda och blanda sig med packet., Nej, Jacobina lilla, det vill jag ej påstå, se nå VER CO Pp FEN KRA BK FIRE ES SKAR Rd ST SE ll