derföre att Andraymakter, hed.fvilka vikönna komma att knyta allianser, hafva detta;vapen, i saknad afrhvi vi hvarkeno kopnai opereras tillsämmjäns med. eHler, upprätthålla vår. ställning Vid sidan af dem., Påyrkade ej derföre att vi skola afstå från att hålla mindre fartyg, men. vi kuode ej ensamt förlita oss på dem, äfven derföre, att de blott en kort tid på året äro tjenstbåra. och, såsom lemuwande föga -eller intet skydd för besättningarne mot klimatets vexlingar, i hög grad folködande, en omständighet, som vanligen förbises i de kalkyler, i hvilka man, till försvar för skärgårdsfartygen, åberopar den truppstyrka de kunna landsätta. Löneförhöjningarne för flottans matroskår tillstyrktes såsom oundgängliga, om. dusligt folk skall kunna erhållas, Förslaget-angående-flettans reservstat. ville talaren understödja, men ansåg, ;det man måste gå; ävnu. längre och indraga ännu-flera poster än de till indragning föreslagna 2 konteramiralsplatserna, om man vill ha den återstående officerskåren fullt öfvad och effektiv. Yttrade sitt ogillande af Du brukliga sätt för befä2ets öfning och af det rådande systemet att hålla er mängd officerare bundna vid stationerna, der man för deras skull måste rent af skapa tjenstgöringstillfallen, Till undanrödjande af dessa olägenheter for-drades ändamålsenliga åtgärder från regeringens sida, och det vore blott under förutsättning att sådana vidtagas,.som talaren ville tillstyrka det förhöjda anslaget till ,exercis, med. flottans bemanning; ty, slöi talaren; en materiel kan, om man har penningar, på ganska kort tid anskaffas, men en officerskår i 1ä gervall upphjelpes ej på mindre tid än en mansålder. Lilliehöök, .C. B. ansåg ej möjligt satt afiöra fråsan Om störa elier lilla flottan vidsre än som redan skett, då rikets ständer vid sista r.ksdagarne beviljat anslag åt båda dessa vapen. Skärgårdsflottan är utan tvifyel af stor vi.t såsom försvarande ivåra kuster, samt för ett;möjligt förläggande af krigsteatern till trakterna kring våra stora insjöar, men en stor flotta, som kan tåla öppna sjön, är äfsep oundgänglig. -— Talaren medgaf omöjligheten för Sverge att åstadkomma. en linieflotta, som kunde mäta sig med Rysslands, men acsåg Sverge i häncdelsesaf.ett krig meddettaland alltid komma att stödja sig på England och Frankrike, hvilka makter han trodde skola villigare och skyndsammare ila till bjelp, om här förefunnes en linieflotta,. genom hvars eröfrande Rysslands makt kunde blifva stärkt. Grefve Platen uttryckte sin glädje öfver att få lemna sin röst till bifall ät statsutskottets utlåtande, men ville iförbigående görånågrå anmärkningar: Trodde utskottet hafva gjort rätt deri, att deticke uttalat någon definitiv åsigt om fördelen af ång-s eller roddkanonslupar, utan föreslagit anslag: till såväl detena som andra. I den slutna skärgården torde roddka nonsluparne öfverträffa de med ånga; för öfrigt erkändes de senares öfverlägsenhet imångå afszenden. Frågan vore dock egentligen, huruvida en ångkanonslupsså mycket stär fram ör en roende, som skilnaden är i pris, nn 4-dubbelt. Att hämta exempel från ryska fottans bedrifter under sista kr get r ingalunda lämpligt, emedan sådana,skvlle ingentiog snarare bevisas, än olämpligheten att begagna mågra fartyg alls. Ånsåg. rätt af utskottet it hafva föreslagit. byggan et af en. fregatt, då större tillgångar ej vore disponibla; och bemötte. hr Wallenbergs anmärkning mot dess föreslågna dimensioner och hästkrafterpas antal med citerandet af det:exerpel, att en sf de bästa fregatter i engelska flot tzn, Imperiensex, vore justsensfreguvt af ungefar samma maskinsiyrka som den här föreslagna. Ansåg önskvärdt och vigtigt att få officerskåren och snanskapet fullt stridbara, men detta kunde verkställas--endast genom antingen Högre och mycket höga exercisanslag, som talaren gerna ville med sin Öst biträda, eller ock minskniog af officerskåren. Mengel hade, blifvit: -kländrad: af friberre Tersmeden, som förmenat,. att en af talaren gjord anmärkming rörde en fråga, som i konstitutionsutskottet förevarit och der ogillats. Talaren hade sig dock icke bekant, att den frågan af sådan anledning icke på något anoat ställe fick vidröras, och trodde, ati sjelfva saken alltid låg öppen för diskussion. Grefve Pukes uppgift, att om Gud Fader sjelf nedstege på jorden, föratt reda frågan om stora eller lillasflotrans företräde, så kunde ändock icke frågan blifva nöjaktigt utredd, vore visserligen besynnerlig; men talaren var desto mera tacksam för de upplysningar, som hrr Wallenberg och Lilliehöök nu medddelst, fastän icke de antydt sig i denna fråga hafva erbåilit den Högstes ingifvelse, utan meddelat hvad de genom studiom och erfarenhet inhämtat. Gzrefve Puke hade blott vidrört Orädds tvenne resor till Antwerpen, men icke den tredje resan. Den hade dock .egt rum. Någon upplysning om rätta meningen med fyllvaden i:amiralslönen från besparingarne.: hade icke blifvit meddelad. Hr Palander bade med mycken hetta anfallit talaren, som vågat vidröra den för staten förlustbringande hampaffären. -Talaren: ville: erinra hr P,, att hamiicke klandrat den senare derföre att affären-blifvitsaf hr P. behandlad såsom leveransaffäTer ofta skötas, ty dervid tillämpas ofta den gamla regeln vallt gäller hvad det kan gälla. Men talaren hade framhålit saken såsom en oförlåtlig misshushållning med: statens medel, och omkring 50,000 rdr af dessa hade här blifvit bortsluddrade. Hr P. hade framstält.talarens ord om den svett och möda, hvarmed .statsmedlen äfven af bondeståndet anskaffades, så, som skulle talaren hafva antydt, att han äfven svettats för hopsamlandet af hvad han möjligen egde. Men så hade talarens ord icke fallit; han-hade sjelf ej samiat, utan ärfc hvad han egde.. Några lyckliga affårer hade han aldrig uppgjort och aldrig svettats, såsom hr P. nu gjort för hampaffären. Grefve Puke, besvarade hr Mengels anmärkning om fyllnaden i viceamiralslön. Vidare erinrade grefren, att då hr Mengel första gången yttrade sig om Orädds resor, hade han uppgifrit att det var två gånger Orädd reste i det uppg:fna ändamålet, och trodde grefven ej heller det var mera, ehuri br Mengel sedermera äodrat sig och sagt tre. För öfrigt; om den hadegått fem gånger, så hade de skett på Kongl. Maj:ts befallning, och hade således br Mengel att i denna sak. vända sig till den det vederborde. 5 Som ingen talare vidare hade anmält sig och på landtmarskalkens fråga, om. någon: representant ytterligare önskade få ordet, intet svar följde, förklarades, ständernas gemensamma öfverläggniag om 5:te hufvudtiteln afslutad. GÄRDAGENS AFTONPLENUM. Ridderskanat och Adaln