STOCKHOLM den 4 Juli, De betraktelser, hvarmed den utländska pressen beledsagar underrättelserna om utgången af valed, i, Frankrike, äro i närvarande stund af det allmänna intresse, att vi snse oss böra meddela våra läsare-ett och snrnat prof deraf. Naturligtvis ärsdet den engelska pressen, som härvid i främsta rummet. ådra: ger sig uppmärksamhet, så väl för den större frihet ochEsjelfständigh:t, varmed den rörer sig, som för vigten i politiskt hänseende af den opinion rörande den nuvarands ställningr i Frankrike, som gör sig gällande i ngeland s De olika engelska organernas dom utfaller med; få undantag tämmeligen öfverensstämmande sålunda, att Frankrike på sätt och vis uppnått en vändpunkt. Till och med Morning Post nödgas medgifva, att om men tager i betraktande det mäktiga inflytende, som regeringen varit i stånd att utöfva på valen; dst ganska klart visar sig, att. detta års val endast med.en obelydlig majoritet proklamöra imperialismen, att den allmänna. opinionen mycket förändrat sig, sedan de åtta millionerea röstade. för. kejsaren, och att 1857 års val kuona betraktas sisom en republikansk opinionsyttrir g. . dd Betydelsefullare och med större vigt tyigande på vågskålen är der: dom, ;som fälles af. Times, emedan detta blad i utlandet gäller, såsom ett utiryck för den, offentliga meningen i England, och derföre; vid-de båda vestmakternas närvarande innerliga förbindelse, knäppast kan förfela en mer eller mindre kraftig återverkan på Fratkrike. Times yttrar. uti en ledande artikel om valen i Paris bland annat följande: Om äfven uti 7 bland: dei10 valdistrikten i franska hufvudstaden regeringens kandidater blifvit valde, så kuona vi dock icke frångå att betrakta valresultatet i Paris såsom ett moraliskt slag för regeringen. Striden bar en viss likhet med en annan dylik, nemligen den som för nära nioår sedan upphöjde Louis Napoleon på presidentstolens Då, likasomyhu, ondörstöddes han af den stora massanaf folköt, som hyste förtroende till habspersönliga egen: skaper och högaktning för bars familjenamn: Men Paris, Lille och Lyon samt fågra andra medelpunkter för missnöjet protesterade då måhända Zanu starkar: än nu. Antalet af valda opposiiionskandidater är denna gång ganska oletydligt, så att kejsaren deraf kan dragt denslötsatsen, att den stora missan af folket, som valt honom;: äfven nusär,beredd att genomiskina: val. af lagstiftare understödja honom. Men det ärsdock alldeles icke osannolikt, att från och meds1857 års:val en tiderymd inträdt, som mycket skiljer sig från den period, hvarmed kejsardömet tvifvål är det köjsardömets pöktik; och shar alltid varit det; att appellera från Paris. till Frankrike,, från de mera vänkelmodiga, kritiska och skarpsinniga invånarne i hufvudstaden till den mera hösliga, tillgifna, religiösa och sparsamm3 befolkningen i provinsernaviskogen kan tvifla på, att kejsaren fattat ettsoryggligt beslut att icke låta föreskrifvasig lagar åf. pöbelhopar: och fo!kförsamlingar;:så länge bamåtojuter. fortfarande; tillgifvenhet af dem, -hvilkas röster: upphöjt .honom. på. tronen. Likväl måste ett till motståndarnes fördei utfallande val i Paris utöfva ett-sort inflytande, icke blott-i Frankrike,-utan äfven utomlands. Paris är icke endast för fransmännen, utan äfven för verlden:i allmä het, Frankri es representant. Till och med ärrendatorerne och vingårdsodlarne, hvilka i denna vecka röstat för regeringskandidaterna, skola börja att tvifla på sin egen vishet, då de få höra att en Cavaigoac och en Carrot blifvit-valda i ett valdistrikt af upplyste och bildade parisare. Vidare åro Paris och de större städerna de enda orter, eller -gäl:a åtminstone derför, der valmännen ej ledas af främmande inflytande samt intet missbruk bedrifves med valurnas. Om valdistrikten på Irhdet låter säga sig; att prefekten och biskopen, mären och de andlige bilda samhället, hvaremot bondett och de mindre godsegarne, ehuru kloka och hårdhändta nog på sittsätt, likväl, i fråga om dynastier och författning, låta allt möjligt behaga sig. De låta leda sig af regeringens tjenstemäa samt af s.na andliga rådgifvare, och man kan alltid räkna på deras röstervom det hindlar om att understödja den bestående öfverheten, utom i de fall, då. såsom händelsen var vid presidentskapsfrågan 1848, presterskapet är fientligt mot civilstyrelsen? Sannolikt skola derföre, såväl uti Frankrikes som i hela verldens ögon, valea uii Paris, Iyon-och Lille gälls.för det ri rer blägter UND JKÄRDS må AIR Rv nga a UAE MAT kasta en blick in uti framtiden. — Frågsa hvad skola de pyvalda repres:ntantersa göra? Iatikesministern har helt simpelt förklarat dem för frondeurks.1 Tuienials salmän jansg dm afven derför. Mången årbetarej som stått på birrikaderna-och i frljd af opproriska rörelser förlorat en broder eller eo vän, bar säkert endast afgifvit sivu röst i den tanken, alt den kandidat han valt skall med harm vägra usurpaiorn irohetsedew och dlemsa kamnmera meädtopet: I Viseslacrepubliqueln ;Mea vi kunna icke tänkasossysatt.oppositionsöredlemmar kunna på ett så oklokt sått:arbeta regeringen i h:ndernas för att ädraga sizidet lutnpna ryktet af teatralisva orostiftare... Äfven des lilla antalet at ett gussinmån måste, om-de hålla tillsammal samt på ett moderat och passatide syt yitra Sig i frågor, der derasirävt är obestridlig, inom några måasder utöfvå ett niordliskt ioflytande äfven, på det största antal sdepurbrade, hrilka endast fgurera såtom regeringens marioneter. Kileds spetsiga ända hår blifvit indvifven mi der imperiålistiska systemets byggnad; buruvida den kommer ait sprängasdensamia, beror af de mäns mer eller aniad: e-försvändiga, handlingssät:, åt hv.lka oppositionen anförtrott sin sak. id 7 Att denna artikel utivett: blad sådant zom Times skulle göra. ett elakt intryck i de officjella kretsarne i Paris, är begripligt.. Bladet blef till en början; genast: vid dess ankomst till Frankrike, belagdt. med beslag, -Vid nogare öfvervägande ochibetraktande derafj attren srrespondensartikel frän Paris, införd i samma numer af Times, ihnthöll några Hugsvalande ord iden bekanterGranier de Cassagnacs stil, blef väl utdelningen .af bladet till dess prenömerantet i Eraökrike sedörmera änduy samma: dag tillåten ;jråen den officiösa preåsen erhöll i. stället befallning att geräst draga.i härnadmot.-Timesa Constitutionnelp, sPåtrie ock e,Påys,, som -genest-ssamtidigt pliktskyldigast. åtlydde dennabefallning; bade dervid så mycket friare bönder, som artikeln i Times naturligtvis icke kunnat aftryckas i någon franskrtidning, echysåledes toördevara. STREET EE EE a k ach morghe SÄMHÄTTETS RÄRNA