furstendömena, icke är utan fara för Turkiet, emedan deras sträfvande till sjelfständighet finner ett eko i flers af rivets öfriga provi ser. I Bulgarien arbetar ett möktigt parti på ait söka af denna provins upprätta en egen stat. För ögonblicketvinskninker man sig till att. fordra pulgarstnan befrielse. franc det grekiska språket och det grekiska inflytandet, men det inderita hefnliga målet sträcker sig dock vida längre. Har man väl vunnit ofvannämde för ta eftergift, så ämnar man foråra en författning, sjelfstyrelsejegenfurste, samt slutligen att erbå!la en sjelfstöndig administra tigh Mm. m., såsom furstendömena. Turkiska regeringen har redan i fyra år ana! dessa planer, men först nu framt:äda de i dagen. Ryssarne hafva öfversvämmat landet med en mängd skrifter och brochyrer på det bulgariska språket, uti hvilka bulgarerne uppmanas att anropa czareps beskydd, befria gig från det grekiska förtrycket samt bereda sig samma sjelfständiga stälining som råmänersa. Under kriget syntes denna propaganda hafva blifvit något hämmad, men nu fortsättes den med förökad ifver, och de ryska agenterna beärbeta ihärdigt de frön till missnöje, som reda: börjat gro. Ryssland,, säger korrespondenten. är allspäktigt i denna provins samt fullföljer sin gamla plan, panslavismen, och Europa, som ieke känner alla dessa förhållanden, gör sig till Ryeslasds medårbetare i dess farligaste planer. Rumänerna gjelfve ans icke, att de genom unionen blott ännu lättare blifva ett rof för Ryssland. Stäfjas icke dessa agitationer, så skall den ena provinsen efter den andra lösrycka sig från Turkist och detta länd till sist blifva Rysslands byte.