ringen redan, såsom förr ett par gånger är omnämdt, beviljat undsättningslån till ett belopp af 65,000 riksdalersoch. skänkt icke. mindre än; 14,200, rdr armt. Fättig vårdsstyrelserna bafva: af.-hrJandshöfdingenallvårligen sblifvit-erinrade: om.;derasa lagliga skyldig. höter emöt de -tunder derassvårdi! hömfallne.uslingar och att tillhandabålla stöfrex gemensamma arbeten åt sådana arbetsföre, som-eljest skulle sakna tillfälle att PAR fsinasfamiljer, — hvilka uppoffringar icke synas vara för stora för de bi ftre lottade bland allmogen efter.så måvga fruktbara år. och många: biförtjenster; men tyvärr, saknas . här, såsom på många ardråsställen; allmännelig .medborgerlig anda. Man sökör hufvudsakligen att freda sig: sjelf och ärbj ftal genom egennytta rakt emot sitt eget bättre, och högre intresse. Det ar defföre icke syn: nerligen -värdt att vid en störrö nöd täga i beräkning..kommunernas gemensanima, större. arbetsföretag,-utan. destomer att hoppas i den vägen på sta ten .och vår för landets väl nitälskande konung. Också är,-på-länsstyrelsens hemställan. derom, af K. Maj:t proposition itill-riketsi ständer redan afgifven om vägs brytande: påcstatens bekostnad emellan Öfver-Torneå och Pajala: Underdånig hemställan är också gjord om sådan proposition angående en större vägomläggniög förbi Luleå stad och, efter hvad som spörjes, är under utarbetande plan för väganläggningar till Piteå, Luleå och Gellivaare lappmarker, scm helt och hållet sakna all kommunikation med kustlandet sommartid: och följaktligen, i händelse af hungersnöd nämde tid-af året, ej stå att hjelpa . Vinnes aaslag till: dessa väganläggningar, beredes tillfällen till .årbetsförtjenster: på. närmare håll, intill de behöfvandes hemvist — och allt bekymmer. vore .undanröjdt för detta :och kommande.år: — vi säga kommande; ty det har visat sig, att;i Norrland ett svårt år ofta bar med: sig flera sådane, och detta bar sin naturliga grund deruti, att fröbart sädeskorn ej kän efter En missväxt skaffas, en stor del af åkerjorden blir nemligen osådd ocH skörden å den, som besås; svag; och under sådana förhållanden är det, som hänförelsen af ett rykte, om det innehåller någon öfverdrift, är ursäktlig, synnerli då deraf härrört åtgärder för väckande af ett allmännare deltagande och Norrbottens invånare blifya alltid på det högsta tacksamme för. hvarje -skärf;: som åt. deras nödstälde sanilas af ädla; bättre lottade medmenniskor. — Från, Lappmarken skrifves till JVorrbottens-Posten:. Länets styresmanchr landshöfding A. E. Ros har besökt ör delaf lappmarkssocknarne, såsom Arvidsjaur; Gellivare ock Jockmock; under Februari månad; och dervid tagitkännedom om invånarnes tillstånd, behof och lefnadsoräständigheter, äfvensom om jordbruket, boskapsskötseln och binäringarne. Den gamla stridsfrågan emellan nybyggare och lappar angående den skada, som; förorsakas af renhjordarnes betande och: trampning .å ängarne, förekom; äfven,; och vore det -verkligen ett.-önsknirgsmål, om en författning kunde emanera; som ålade lapparne: att vårda nybyggatnesutankar om sommaren och nybyggarne att uppföra Hölädor på? deras utegor; på det höförråderna kandö fredas under vintermånaderna för renärnes åverkan, Att So nn resa kommer att i mer ån ett afseende medföra nytta förlappmarkerna har män. all anledhing: att. hoppas. a Biskop: Fahlerantz har till Posttidningen insändt följande skrifvelse: För att ytterligare styrka.de i Postoch. InrikesTidningar för dem 3 .dennes. införda: uppgifter. om tillståndet i Westerdalarne, samt visa, huru en stor allmän nöd kan stå tillsammans med betydande penningetillgångar hos enskilta samt. arbetsförtjenst för dem som kunna arbeta, meddelas följahde utdrag ur en till. undertecknad nied. gårdagsposten ankommen skrifvelse från. pastor i en af de genom missjäxt lidande socknarne: H Malungs församling särskilt. har. för -skogsförsäljningar fått inkassera. 600,000-rdr under de sista 4 åren, och häraf skulle visserligen kunna slutas, att välmågan bär måtte vara stor; men först får jag nämna, att det icke år mer än halfva socken, som brådstörtadt och alldeles förhastadt försålt afverkningsrätten å sin skog för 50 år, och dernäst, att hvad som influtit för det mesta användts till att igenlösa pantsatt jord öch genom börd återvinna hvad under: föregående svåra tider måst afyttras; ty socknemännen i allmänhet voro skuldsatte öfver öronen. Mån som jorden här är mycket sönderstyckad, så blef ock inkomsten af skogsförsäljningarne för de flesta ganska obetydlig. Det är de större jordegarne so:n vunnit på försäljningarne och dessa äro sig lika öfverallt, att de ioke så gerna, dela med dig, om de icke se någon vinst för sig. Således äro de mindre jordegarne, som utgöra flertalet, ändock vid en missväxt sådan som förlidetår i en ganska svår ställning. Men; säger -man,der var. och, är i Maluog arbetsförtjenst medelst strömrensniogar och timmerutdrifning; men alla behöfvande kunna icke deri taga del, och dessutom förslår det icke, om af 8 a 9 personer i husbållet blott en, nemligen husfadren, kan arbeta. Under vinter hafva alla, som ega hästar, måst forsla hem spannmål. I höstas kostade rågtunnan 40 rdr och derutöfver; nu sälja våra han !lande den för 30 ä 32; i sommar kommer den att stiga betydligt. Hade icke penningar funnits inom socknen, så hade folket, man ur huse, fått utvandra, ty förlusten af grödan var ofantlig. På socknens 900 besutenheter sås väl minst 1800 tunnor; i fullt medelmåttliga år gifva dessa mellan 10 å 11,000 tunnor säd. När en sådan skörd slår felt, så kan ej annat blifva än en svår tid. Vi hafva fått undsättningslån, det är sant, met detta förslår fögakfmer än till halfow utsädet, ty det är dyrt. Jag bar betalt 23 rdr tunnan för hafre, levererad här hemma. --Den säd, som :komminister: och jag erhållit utur socknen, väger 4!), lisp, tunnan. Jag beklagade mig i början af Oktober för ett par närmare bekanta prester, och genom döm och deras vänner har jag fått någon hjelp, så att jag kunnat hålla skolorna öppna och stilla hubgeörn hos. en) och annan ytterst nödstäld. Då förhållandet ide öfriga socknarne lärer öfverhufvud vara enähanda med det här beskrifna samti åtskilliga trakter ännu svårare, torde intet behöfva tilläggas för att öfvertyga om nödens verklighet. A — ll — Till svensk undersåte har K. M:t upptagit studeranden E. v. Qvanten från Finland. M—