ning, och detta fördrag utgör nu den stora säkerhet, på hvilken turkiska riket stöder sig. För det andra hade han ifrån Wien föreslagit, att Ryssland skulle förbjudas att inyo taga fästningarne uti Tscherkessien i besittning; och han beklagade mycket, att man Pariserfreden icke: fäst något afseende på detta förslag. OmM jag slutligen berättar, att-den-85-årige Robert Owen aven utfärdat ett fältrop: för valen; och detta om det tusenåriga riket, på hvars snara ankomst. han nu utiderssim: andra barndom tror, så har jag i sjelfva verket helå blomster--eller -axsamlingen färdig, och det kterstår mig endast att lemfia några statistiska uppgifter. Vigast vore att uppräkna: de bekanta medlemmar, som förlorat säte i underhuset. CobderiysBright, Gibson, Layard,rlord Goderich, sir Jonis Walmsley komma att saknas i det nya parlamentet... Af regeringens underhusimedlemmar.hafva blott Frederio Peel och sBerkeley, förste amiralitetslord, uteslutits. Grefskapsvalen, hvilkas utgång man får veta i slutet af nästa .vecka, skola. ej lemna ett lika gynsamt resultat för ministrarne. Tillåt. mig slutligen att få göra. ett par anmärknivgar rörande -engelsmanrens bref i Aftonbladet för-den 19 Mars. Allt hvad bref. skrifvaren, säger, är välbekant för mig; jag bar; alltsedan jag för flera år tillbaka kom till. England, hört det med stereotyp regelbundenhet jupprepas i de mest-olika kretsar. Då för tiden trodde jag det också; nu mera tror. jag icke längre derpå Uti Po!ens, Ungerns, Italiens och -isynnerhet Siciliens diplomatiska historia är min värde motståndare appenbarligen icke hemmastadd, om han förklarar anspelningarne på den engelska diplomatiens och framför allt lord -Palmerstons tvetydiga uppförande för ammsagor. Huru: vida bemälde statsman. förtjenar det förtroende, som en -ttor del-af engelsmännen sätter till honom, tillkommer det engelsmänner att sinsemellan afgöra, Men fullt logiskt är det väl dock icke, buru ofta-det än sker, att engelsmän begära, at: uslandet skall vara lika tacksamt och förtroendefullt möt honom. Neljon .varmycket popular i-England; skola detföre dapskarne icke få fälla ett ogynsamt omdöme. om honom? .Att engelsmännen, berömma sig af att deras tidningspress är fri. f:åp den korruption, som förekommer i andra län der,är -kändt, och jag betviflar intet ögonblick; att brefvets författare tror det. Jag för min del känner fakta, som förbjuda mig att rätta. tro ,dertill. Det: finnes i Epgland såsom annorstädes folk i mängd, som hembär sit politiska öfvertygelse stora offer; men såsom annorstädes fins der äfven: en; mängd som gör ällf — hvarföre, däbicke oökså-egandet af tidningar? — tillen:handölsvara:.syFöröf: rigt intiebar uttsycket sministeriel i. och. för sig icke något tadeljs hiftills, har, det blott. ;i Englånd ieke varit: brukligt, -emedan, man. gjorde andra åtskilnader,-men5hädanefter; blir man ög wödsakadsatt-vänja sig :dervid. FAL NE ANNARS FF. NS sh