stördes genom frost, oeh at.t följaktligen de fattigas eller mindre bemedlades ) ott för det närvarande är proportionsvis bekymmers ammare än under flsra föregående år; men att der af sluta till en nöd, jemförlig med den som enligt, officieila uppgifter är rådande inom norra delen af 7finland och sannolikt jemväl förefinnes i våra svens ka Lappmarker, ionebär lyckligtvis ett misstag ow verkliga förhållandet, som man icke bort vänta s:g af ortens egda riksdagsombud. Hvad stiftets biskop peträffar, hade han säkert icke med sitt namn förVånat en ökad vigt åt de i adressen förekomman de; uppgifter, om det varit honom bekant, att t. ex. de egentligen fattigas antal i hela Westerdalarne sammanlagdt icke uppgår till 1000 personer, att i ir igen församling derstsdes något exira fattigvårdsbid jrag ännu i år behöft uttaxeras, ett icke heller någon, menighet är hugad att af staten begära jtterligare andsättningslån eller gåfvor (Lima socknemän hafva icke ens brytt sig om att ur länets räneri uttaga de medel, som blifvit dem till lån beriljade), att nödbrödsämnen iugenstädes blifvit besagnade, att penningetillgången i orten är ovanligt sod äfvemsom tillfällena till arbetsförtjenst (hvarvid dagspenning erhålles för häst och karl 3 å 4 rdr samt för karl 1 rdr å 1: 12. rgs), att likaledes erforlerliga qvantiteter spanmål finnas att inom hvarje sock;en köpa till måttliga priser (25 å 30 rår för råg, 18 å 20 för utsädeshafra, 10 rår för mathafra), o 5. v. — Det har på sätt och vis gjort oss ondt att nödgas, genom de fakta vi här omförmält, måhända bidraga till afkylandet af det varma deltagande, som redan utom orten börjat visa sig verksamt för våra Vesterdalsboer; isynnerhet som vi äro öfvertygade, a.t välgörenhetens gåfvor i alla fill skola kunna 15:ada dem till varaktig nytta, om gifvarne såsom vilkor fastställa, att medlen må användas, icke till afhjelpande af stundens behof, utan till understöd för lanlets uppodling. Men sanningen främför allt! — och att i otid ockra på en så helig känpsia som kärleken till lidande bröder är att på förhand beröfva sig en säker tillflykt, när nödens stund verkligen infaller, hvilket för vårt af naturen föga gynnade Dalarne kan inträffa förr än man anar. R— Ir