Kw Ar RR DR RNE SR ör röta öst oss i sjelfva verket ringa, ja det felas oss skarpsynthet att upptäcka ens den ringaste. J.Omtanka, beräkningsförmåga, sparsamhetsanda dsaknas ej hos våra svenska qvinnor. De äro Å deremöt med få undantag upphöjda öfver de mångahanda frestelser till onödiga utl gifter, som så ofta vidlåda nutidens män; och dj man har lyckligtvis ej förnummit, att cigardren och toddyn ingått såsom oundgängliga d beståndsdelar af qvinnans lefnadskostnad:. Den stora genomgripande refötm, sorti nu är i fråga, har länge utgjort föremål för nationens uppmärksamhet. Redan i början af Å vårt nuvarande samhällsskick väcktes förslag d härom, nemligen vid 1810 års riksdag, och vid de flesta af de följande ha motioner i samma syftning afgifvits. Vid sistförflutna riksmöte väcktes förslag i ämnet af trenne ledamöter inom bondeståndet, och laguiskottet afgaf med anledning häraf eti förslag, som vann tre stånds bifall, men hvarå konungen vägrade sanktion, hvilket ej var synnerligen att beklaga, enär förslaget var ytterst inskränkt och i flera afseenden olämpligt. Nu har, som bekant är, konungen sjelf tagit initiativet; och om, som vi hoppas, ständerna antaga en på sunda principer grundad proposition i ämnet, så kommer ett sådant af de båda statsmakterna fattadt beslut otvifvelaktigtatt göra epok i bådas historia. Till redande af begreppen i denna fråga och bildande af en förnuftigare opinion har utan tvifvel hufvudsakligen bidragit det vidtomfattande arbete af landets lagfarnaste och mest upplysta män, hvars resultater igenfinnas i lagkomitens och lagberedningens förslag. I den förra yttrade sig Richert för ifrågavarande reform, och med honom sammanstämde Gyllenborg, Rosenblad, Poppius, Blöm, Törneblad, Edelereutz, Rolen, Widmap, Zenius, Staaff, Afzelius. Inom lagberedningen, hvars majoritet inskränkt sig till att föreslå, det ogift qvinna skulle få rätt att förfoga endast öfver inkomster, men ej öfver kapitaler, reserverade sig Richert emot detta beslut, sarit förklarade, att han under de 30 år, som denna fråga varit å bane, funnit sig allt mer och mer befästad. i Bin öfvertygelse; att i de län der; der principen blifvit antagen, inga menliga följder deraf förs; orts, och att säkerligen den dag ej vore långt borta, då man upphör att behandla svenska qvinnan såsom mindre vetande. Att endast få råda öfver inkomsten, vore, enligt reservantens tanke, ej något antagligt surrogat för myndighet. Det kunde vara godt nog såsom ett medel att låta rika qvinnor trösta sig öfver förödmjukelsen att anses oskickliga till fri förvaltning af sin egendom, . men ..öppnar ingen utsigt för den mindre bemedlade qvinnan att genom nedläggandet af sin ringare förmögenhet i nyttiga företag efter eget val bereda sig en sjelfständig bergning. I denna reservation instämde hufvudsakligen äfven professor Bergfalk. Kastar man en blick på främmande länd. rs lagstiftning i ämnet, så finner man i franska lagen följande ganska tydliga stadganden: Omyndig är hvar och en af det ena eller andra könet, som ej ännu uppnått en ålder af-21 år); och vidare: Myndighet vinnes vid fyllda 21 år. Vid denna ålder är man befogad att förrätta alla de handlingar, som tillhöra det borgerliga lifvet, med undantag af den inskränkning, som är stadgad i artikeln om giftermål... Såsom undantag från denna allmänna regel nämnas vansinniga, svagsinta, mindre vetsande). Sardinska lagen innehåller, likasom äfvenledes den, neapolitanska, i afseende på qvinnas myndighet samma stadgande som det ofvananförda i Code Na,olon. Så äfven bolländska lagen, hvilken likväl bestärsmer det 23:dje året för. qvinna att. vara, myndig,-men hvaruti dessutom, likasom i franska lagen, hustru förklares kuona bli förordnad till mannens förmyndare. I den för den schwei2iska kantonen Vaud gällande lag finnes äfven I det 23:dje året, stadgadt. Här är likväl qvin. nan underkastad vissa inskränkningar. Man tillsätter ett råd, en 8. k. conseil. judiciairex till hennes biträde; hon får ej förvalta annat än sina inkomster, men icke utan berörde råds tillstånd sitt kapital, så framt hon ej. drifver öppen. handels Enligt österrikiska äfvensom) preussiska Jagen inträder deremot full myndighet vid 24:de året (Preussisches Landrecht, l:ste Titel 8 26.) -Samma. stadgande igenfinnes i 420 Scaf densnjastecbland Europas Jagar, den för republiken Zirich, utgifven af Bluntecbli, Zärich 1854)... Enligt bayerska lagen inträder myndighetsåldern, likasom enligt den norska, vid 25:te året. Man :torde häraf. finna, att i de flesta civiliserade länder qvinnans tätt till förvaltning af sin egendom blifvit stäld på samma linic som mannens. en Vi ha förut sökt visa, att så väl ur religiös och moralisk-som social: och industriel syrpunkt grundsatsen om qvinnans rätt till myndighet. fordrar erkännande, och att inga giltiga skäl förefinnas att betagasvenska qvinnan den hennes medsystrar i andra länder tillerkända rätt. Det nu gällande stadgandet; synes, likasom vår brottsmålslags bestävumelser om religionstvånget, ha en: preventivgrund. Man her nemligen i det ena likasom i det andra fallet befarat de förskräckligaste vådor skola uppkomma, få framt ej sje fva möjligheten att missbruka friheten till sjelfva roten blefve äfskuren. Men har härvid förgätit, att det preventiva. tillhör polisens sfer, icke den egentliga lagstiftningens, och att då fråga är om de heligaste rättigheters fria bruk, det ej tillkommer den borgerliga roakten att qväfva sådant, utan blott att reglera detsamma; samt för öfrigt ej lagstifta emot annat än missbruken. Vi hoppas, att 1857 års ständer måtte uppfatta sin. plikt och sin kallelse att undanröja denna qvarlefva af hedendom som redan alltför länge vanprydt vår lagbok. ) Le mineur est Vindividu de Vun et deVautre sexe, qui Nä point ekcore Vage de 21 ans accompli. Code civil. S388. La majorite est fucee ä 21 ans accomplis: ä cet age on est capable de tous les actes de la vie civile, sauf la restriction, portåe au tilre du Mariagen. Ibid. å 488. ANTENN RANA Pr