Frågan om förändrad organisation af Stockholms styrelse. Rådman Wesers förslåg. (Forts. från n:r 31.) Då det nu slutligen för mig återstår att till magistratens och borgerskapets herrar äldstes pröfnin, framställa ett nytt förslag, rörande ordnandet äf denne angelägenhet, erfar jag en viss tvekan, i synnerhe: som detta mitt förslag är högst väsendtligt afvikandifrån hvad redan blifvit hemstäldt af de ibland es: utsedde herrar. komiterade, för hvilkas skarpsinnig: omdöme och bepröfvade erfarenhet jag hyser der upprsktigaste aktning. Men jag har att till stöd fö: min åsigt äberopa ett förhållande, som, fastän visser ligen befintligt vid den tid hr Schartaus motion väcktes och herrar komiterades förslag utarbetades, doci först nu senare erhållit en mera bestämd, på denn: fråga verkande ioflytelse. Samtliga riksständen vi innevarande riksdag hafva nemligen genom antagand. af 8:de momentet uti konstitutionsutskottets memo rial n:r 1 förklarat, att inom rikets ständer ege. borgare, öfrige idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, egare af hus eller tomt, samt egare eller innehafvare, med ständig besittningsrätt, af jord under stadens :domvärjo, alla desse, så framt de äro.i stader bosatte, äfvensom, stadens magistratspersoner; att. blanc sig välja riksdagsfullmäktige,, äfvensom vidare, följand. bestämmelser: valen skola, ske inför vederbörandt magistrat efter det å hvarje ort öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan, ega rum, då antingen någon sta: valberättigade invånare eller ock en eller fiera klasse: bland dem om sådan ändring öfverenskomma och konungen, efier vederbörandes hörande, finner skä densamma fastställa ; börande, i fråga om sådan än dring de valberättigades röster, der valen dittills omedel.art förrättats, beräknas efter, hvad hvar och en af de väljande till staden eller d:ss allmänna bebof skattar. Efter denna grund beräknas ock vid riks dagsmannaval rösterna, der det omedelbara valsättet ä Öfligt, så vida icke annan beräkningsgrund på nu föreskrifvet sätt antages. Ifrån valrätt och valbarhet undantagas endast de som till frälseeller prestestånds höra, armåns och flottans gemenskap, embetsverkens vaktbetjening, i andras tjenst anstälde, och de som yrke endast, för sjelfförsörjning utöfva. Genom detta ständernas beslut, hvilket, i fall de: skulle, såsom antagligt är, vinna K. M:ts nådiga sanktion, kommer att inflyta i rikets grundlagar, har er till allmän efterrättelse. gällande förklaring blifvi: meddelad hvad med borgare i stad hädanefter bö förstås; och bågon lämpligare och tillika mera enkel utgängspunkt för den nu ifrågavarande organisationen af särskilt Stockholms ekonomiska förvaltning torde ej kunna uppsökas. De hittills från borgarerepresentationen i samhällets vigtigaste angelägenheter utesutne, men genom detta rikets ständers beslut med densamma införlifvade stadsinvånare, d. v. s. ick: burskapsegaude idkare.af borgerliga näringar sam: husoch tomtegare, äro just de och inga andra, hvilka böra inbjudas att med eåshanda åligganden och u:skylder, som hittills bergerskapet. ensamt fått vidkännas, deltaga med detta senare i förvaltningen a; stadens angelägenheter, men icke såsom en särskili klass, representerad af ett visst antal bland borgareledamöterna instuckne personer, utan såsom en inte grerande del af det hela, alla utsedde genom gemensamma val, Iooan jag vidare utvecklar detta förslag, anhålr jag aut i korthet få antyda de många till enhet ogn besparing i cn framtid ledande resulta terna af en,sådan ny ordning, De särskilta nu befintliga förvaltningar af dels borgerskapets och husegarnes gemensamma, dels. dessa korporationers särskilta bidrag till olika slags stadsbestyr, såsom ingvarteTings-, båtsmanshålls-, brandvaktskasseoch ,bemedlingskommissionerna, kunna upphöra eller sammanslås; många för staden. vigtiga angelägenheter, som för bristande medel, och måhända än mera i följd af sördring och splittring, ej kunnat iordningbriogas, skola då möjligen komma. till utförande, och hvad som är det praktiskt vigtigaste, stadens valberättigade invånare skola i de val, som för denna nya myndighets konstituerande erfordras, fiona en nyttig ledning för vidtagande af den vidtomfattande förän dring i valsättet för stadeus riksdagsfullmäktige och sannolikt äfven för smagistratspersoner, hvilken blir en följd af 14:de :os i riksdagsordningen nya ordalyde!se. Åntalet7af borgerskapeis äldste anser jag icke böra tillökas; lika Jitet som någon rubbning blir erforderlig uti hvad redan finnes stadgadt, angående drät