ag eller rättegångserdning, att de måhända rätte igen borde dörut? inrytimarx Hvad af förslaget vi: e återstår; ellör föreskrifternesuti 1: ochk4 punkterna sarit uti 5 pankten I moniabgåendedels tillåtelse attutträda ur svenska kyrkan öch sättet derför, dels uppfostran af barn; hvilkas föräldrar an: tingen begge eller endera till annan troslära öfvergått; dels fortfarande tillämpning! af stadgandena rörande främnmiande? trosförvandter; är: deremöt att hääföra till kyrkolag eller kyrkostadgar. Hära denbä lagstiftning nå kuvnå ändamålsenligt ordnas och hvad behöfvet i sådant afseende kräfver, synes nigböra i främsta rummet bedömas al den, 8 hvilkas ansvarsfulla kall ligger vårdnaden of kyrkant angelägenheter: och om? ordningen inom församlingen. Eburt dessa sakkunnige mäns omdöme i ämnet ännu icke kunnat uttalas, har jag likväl, med 1ledbding-af den-erfarenhet och de uppiysningar; som eljest varit för mig att tillgå, sökt för mig reda den frågan, huruvida de i nämde hänsöenden föreslagnW stådganden må vara ändamålsenliga saritför -svenska kyrkan och samhället fullt betryggande: Förslaget utgår derifrån; att; med de förändringar, som derigenom blifvit gjorda uti-kungörelsön: den 24 Januari 1781, angående några. om: ständigheter rörande religiohsfribeten, nu: gällande lagstiftning i afseende å dem, som ieckeibekänna dön rena evangeliska läran; skulle kunna tills. vidare anse: tillfyllestgörande: Det kan icke undfalla uppmärksambeten attji händelse förevarande: förslag bifalles, förhållandena komm att väsentligen förändrås emot hvad som var å den tid, sagde kungörelse utfärdades. Då fanns det ännu qvarstående förbudet för svenska kyrkans medlemmar att träda derutur och öfvergå till sanhan troslära. Lagstifningen i-ämnet afsåg. följaktligen endast främmande trosförvanidter,; hvilka hörde till någon bestående kyrka, om äfven denna å någon viss ort inom riket hade så få medlemmar, att de icke kunde bilda en försaämlidg. Genom tillåtelsen för svenska kyrkans medlemmar gatt derutur träda utan förpliktelse att ingå uti fågön ahnan; måste deremot uppenbarligen flera nya förkållanden uppkomma. Tvifvelsamt må det vissörligen vara; huruvida den lagstiftning, som allenast haft till syftemål att ordna nämde äldre förhållanden; kän göra tillfyllest äfven för de nya, söm förestå: Men då, efter hvad nogsamt kändt är och nyss åberopade kungörelse uttryckligen erkänser; lagstiftningen i detta hänseende är ytterst svår och, såsom främmande länders försök dermed jemväl bekräfta; näppeligen lärer kunna :bringas: till föllständighet; samt innan. erfarenheten visat, om ock i hvilken mån tillåtelsen att afgå utur svenska kyrkan kan komma att begagnas; säkra grunder saknäs för bedömande, om echhvilka ytterligare stad gänden utöfrer dem; som redan finnas eller nu blifvit tillagde; må vara af höden för upprätthållandet äf ordning inom svenska kyrkan och närmare bestämning: af förhållahdena mellan henne och hen tes medlemmar: sanit andra kyrkor och trosförvandter; anser jäg saknaden af sådana, på framtida behof beroende stadgaiden, lika litet som det uteblifna utskiljandet af hvad som hörer till allmän strafflag och rättegångsoråning, eller till kyrkolag och kyrkostadgar, innefatta grundade anledningar: att afsiyrka nådigt bifall å förslaget, omot hvilket jag, under förutsättning att; Enligt -dess. grunder, ingen annan än: den, soih uppnått myndig ålder och eger sina handlingar sjelf bestämma; må vara tillåtet att:ur svenska kyrkan utträda -samt att, i händelse förändrade stådgånden ivliturgiskt hänseende, till. följd af detta förslag, erfordras, sådana varda samtidigt meddelade, för öfrigt ieke har något ett anmärka. I-dettå yttrånde har hr justitierådet Jggeström instämt. : E f (Forts.)