f männa bästa och kunna ega bestånd endast genom fällas samtycke. Det är likaså lätt att rycka några spikar ur en rail, som att skära af en telegraftråd ; lingen militärstyrka kan hindra sådant; men just derföre, om folkmassan vid ett upplopp skulle bemäktiga sig jernvägsstationen, vore det lika lätt att hindra dea deraf draga någon nyita. I alla fall vore det lättare att med militärstyrka försvara en punkt, än flera. Kommunikationen inom landet komme vid sådant tillfälle föga att lida, emedan materielstatioÅner måste finnas öfverallt, hvar 10:de eller 15:de mil. Å Det enda man bör akta sig för, är att bygga träbryggor, som, om de med våld blefve uppbrända, behöfde lång til att åter uppföras. För öfrigt hysa vi ingen fruktan för revolution; vårt samhällsskick och bildningens jemnare fördelning bland alla klasser äro sådana, att klarsynts politiske män anse just Sverge vara ett af de få länder i Europa, der ingen revolution är att befara. 4:de anm. Passagen tvärs öfver Riddarholmsbron skulle afskära kommunikationen med kollegierna och gymnasium större delen af dagen. Detta vore en verklig olägenhet, men som kan med någon förändring undvikas. Denna förändring vore att gå under bron i stället för öfver den. Om Klara statioa dervid komme att ligga högre, vore det en verklig fördel, som man utomlands söker, der det låter sig göra, — såväl för att sätta i gång tunga tränger från stationen, som för att stanna dem, som dit ankomma. Mälaren är en sjö med så ringa variation i höjden, att man kan gå nära vattnet och endast lemna några fots höjd öfver Vattenhöjden vid islossningen; och blir det då tillräckligt under vanliga förhållanden för de mindre farkosterna att passera. Insändaren, född Stockholmsbo och intagen af dess sköna läge, skulle ogerna se de vackra utsigterna förstörda genom en hög viadukt, strykande tvärt öfver Mälaren. Insändaren skulle vilja se Riddarholmen ett forum sacrum full af offentliga bygnader, der ingen varutransport skulle tillåtas mellan de offentliga embetsverken och svenska konungarnes grafvar; han skulle vidare vilja fylla upp bhorisontelt med kyrkoportens fot och bilda en terrass likasom vid Logården, öka sill bron med ett högre hvalf, hvarunder jernvägen skulle stryka fram och derigenom bilda en monumentaltrappa att prydss med statyer af utmärkta svenska fältherrar och statsmän. På lokomotiverna är öfverkanten af skorstenen 13!,, engelska eller 13,86 ev. fot öfver rails. De gå således fritt vid 14 fots höjd, och om hvalfvet har 26 fots spann, behöfver det ej ha mer än 1, fots tjocklek, om det bygges af granit, satt i cement; sålunda 15!, fot, eller på gamla språket 7, aln, behöfde terrassen endast vara högre än rails. N 5:te anm. Angbåtstrafiken blir hindrad. ter begära vi få skilja mellan de resande och varorna. De resande kunna gå till fots öfver Riddarholmsterrassen ; godset åter borde aldrig, äfven i nuvarande skick, föras upp och ned den stora backen, utan gå omkring riksens ständers hus och på en öfver kanalen sträckt bro för hästbana naturligen taga den vägen in i staden, utan att möta backar. Blefve det kostsamt att påla framför gymnasiihuset, ville ins. föreslå att i källarevåningen i detta hus göra en betäckt gata för trafiken från ångbåtarne. 6:te anm. Att gå öfver Mälaren på detta ställe är för djerft och kostsamt. För djerft vore det endast, om det ej lyckades; kostsamt vore det visserligen, men äfyen i kostnaden kan möjligen göras lindring. Förslaget går ut på stt göra en stenfyllning, en solid bank hela vägen, på midten ända till 70 fot djup; stenen tages i Skinnarviksbergen; men månne det ej blefve billigare att endast göra en fyllning hvar hundrade fot, till -— sägom 20 fot under vattenytan, der med tillbjelp af dykareklocka bådda starka bottenplåtar i form af kors, resa på dem tackjernospelare refflade af dorisk ordning, som ej hafva baser och se nära på lika bra ut vid olika vattenhöjd, starkt förbinda dessa pelare diagonalt, fylla upp med sten till 5 fot nära vattenytan och ofvanpå hvila en bro eler viadukt af korsade jernstänger, som tillåta att dagen kunde ses tyärtigenom bron och således göra minsta skymning i det vackra landskapet. Ungefär sådana broar äro redan bygda på statens jernvägar och äro fullt ut så billiga som träbroar. Svängbro blir alltid nödvändig, men som ej mera djupgående fartyg der komma fram, än de som gå genom slussen, kan sådan byggas på lämpligt mindre djupt ställe. De södra bergen slutta under vattenytan, så att det möjligen blefse billigast att gå tvärsigenom dem med en tunnel och komma ut midt på söder, som då finge sin filialstation väl placerad. — Passagen öfver Mäiaren blefve kortare, en krokig viadukt behöfdes ej och expropriationen på söder blefve mindre kostsam än längsåt Mälaren. — Detta beror allt på undersäkning af bergens natur, ty många af våra bergarter äro så fulla af spriekor, att de ej låta väl arbese sig genom sprängning. Slatligen ber insändaren få uttrycka sin förundran 5fver att denna fråga ej omfattas med mera aktift intresse af Stockholms börs och korporationer. Fäderneslandet har den lyckan att styras af en konung, som hyser ett varmt intresse för Sverges materiela otveckling, men H. M:t kan ej hafva tid att studera speciela frågor, oeh föredragande statsråder, med all möjlig talang, kunna ej hafva den kollektiva erfarenhet, som eges af hela samhällsklasser handlande, skeppsredare och sjöfarande. I England och Frankrike göras i alla stora lokala frågor offentliga enquetes: — i England inför parlamentet, i Frankrike inför särskilt komite, dit erfarna män af alla yrken kallas att svara på framstslåe frågor. I England anser man detta så vigtigt, att till ryktbare ingeniörer betalas 10 guineer eller omkring 200 rdr för hvar gång de uppträda till förhör; och män, sådana som sir Robert Steffenson, hafva ofta flera sådana förhör på en dag. . Då denna institution ej finnes i landet och den dessutom medför kostnad, tror insändaren, att den kunde ersättas eox officio med att börsen eller borgmästare och råd bildade en sådan komite. Vi mena ej agitation för vissa intressen med åtföljande resolution och petition för att inverka på styrelsen, utan endast upplysningar i deras fulla faktiska innehåll, lemnande åt ett mera omfattande förstånd att draga slutsatser, — troende att det är mera frisinnadt oeh konstitutionelt att förut upplysa regeringen, än att efteråt nagelfara och klandra framlagda förslag. Gefle den 28 Dsc. 1856. 8. — Hr W. F. Dalman har hos redaktionen anhållit om plats för följande: Til Redaktionen af Aftonbladet.