Afven de öfriga till samma slag hörande stycken äro förträffligt återgifna; endast med uppfattningen af Den döende krigaren kan ref. för sin del icke öfvererisstämma. Den tämligen fryntliga melodi, som här uppträder, harmonierar nemligen, enligt ref:s sätt att se saken, föga med det djupt gr.-pande innehållet af texten. Af kompositionerna till fragmenterna ur Molnets broder föredraga vi den andra i ordningen: Ej med klagan skall ditt minne firas. Denna sång återspeglar måhända mest af aila hr L:s musikaliska individwalitet, sådan vi känna och älska den från förf:s äldre herrliga sånger. Kompositionen till Vårt dam, satt för både en röst med piano och för fyra mansröster utan ackompagnement, är kraftig och kärnfull, utan att säga oss något nytt. Om utrymmet det tilläte, skulle vi göra oss ett nöje af att framhålla de många i detalj gående karakteristiska drag flera af dessa stycken innehålla; men vi måste här afstå derifrån. Vi inskränka oss i detta afseende — hvad vi önskade måtte lända till upplysning för en och annan tanklös sångare eller ackom2 — att göra uppmärksam på det utomordentligt karakteristiska efterspelet till Veteraner, hvilket likväl, om vi förstått komponistens afsigt dermed rätt, egentligen blott bör anbringas efter fjerde strofen, hvilken urskiljning br L. väl ansett de föredragande sjelfve böra ega, eftersom han icke sörskilt angifvit detta förhållande. Den musikaliska deklamationen är, såsom man hade rätt att vänta af en musiker, som sjelf är skald (att hr L. sjelf skrifvit orden till flere af sina äldre sånger, torde vara bekant), alltigenom vårdad, och det musikaliskt rytmiska och periodiska är alltid i öfverensstämmelse med texten. Blott ett undantag i sistnämde afseende har ref. varseblifvit, nemligen det mellanspel, som i Fänrik Stål (sidan 6, 1:sta och 2:dra notsystemen) åtskiljer de i de fleste strofer sammanhörande meningar i texten. Vi sluta denna vår anmälan med den önskan, att hr Lindblad, den ende bland våra komponister, som både i hemlandet och utlandet vunnit allmännare erkännande, snart ånyo måtte glädja de talrika vännerna af hans sångmö med nya verk, och att, äfven omvi anse visan vara hr L:s mest framstående konstart och den, inom hvilken hans verksamhet hittills äfven varit störst, han dock måtte vara betänkt på att rikta vår fattiga musiklitteratur med verk, äfven i större former, vare sig inom instrumentaleller vokalmusikens område. Vi hemställa till kongl.. teaterdirektionen, huruvida hon icke nu, då intresset för inhemska produkter för scenen tyckes vakna, skulle finna skäl att söka vinna något arbete för scenen af denna hand, och till en början att åter på repertoiren upptaga hr Lindblads opera Frondörernen? De personer, som minnas detta verk sedan dess uppförande, äfvensom de, hvilka sedermera på enskilt väg lärt känna det, äro ense om dess stora värde.