STOCKHOLM, den 15 Jan. JERNVÄGSFRÅGAN. IV. Vi öfvergå nu till granskning af de föreslagna särskilta sträckningarne för stanibanorna och göra början med de norr om Mälaren föreslagna. Såsom bekant är, hade jernvägskomiteån här föreslagit dels-den vestra stambanans dragning från Stockholm öfver Westerås, Köping och Arboga o. 8. v., dels den norra stambanans. utgående från -den;. vestra .sex, mil från Stockholm vid Girista :vester-om Sigtunafjärden samt i riktning öfver Upsala tilr Gefle: Deremot har öfverste Erieson endast förlagt den norra stambanan norr om Mälaren; med-riktning från Stockholm öster om Sigtuhafjärden till Upsala, derifrån vesterut till Sala, och vidare norrut öfver Dalelfen ungefär till midten af Gefle-Falubanan, jemte en utgrening från Sala i sydvestlig -krökninggenom Westntanland till Frövi på: Köping-Hult-banan, under det den vestra stämbariän enligt samma förslag skulle gå -söder. om Mälaren genom Södermanland. -Det-är detta hr Ericsons förslag, som blifvit upptaget is regeringens: proposition. Vi hafva således här att, på samma g vi granska regeringeds proposition, äfven Jemföra komitens och hr Ericsons förslag i denna del. med hvarandra. Vi nödgas då i allmänhet och i första rummet anmärka, att öfverste Ericsons utläggning af vestra och norra stambanorna tyckes: mera, gruhda sig på teoretiska föreställningar öfver -orternas behof, sådana dessa synås böra vara vid betraktandet af deras läge-på: kartan, , än på undersökhing och hogare kännedom om erås verkliga. Ehuru vi äfven emot komiten måste anmärka såsom en brist, att åsen icke åt den statsekonoimiska utredningen af detta senare egnat tillräcklig örmsorg utiäitt afgifna betänkande, synes det oss likväl obestridligt, att komitån vid uppgörandetaf sitt förslag hufvudsakligast fästat sig vid det verkliga behofvet, då den föreslagit Niniernas fratddragarnde genom bördigare trakter, der törelse redan finnes, -och der en lifligare trafik för betäckandet åtminstone af underhållskostnaderna. kan påräknas; Dessa grukdsatser har man äfven följt i :andra. länder, der man Vid -jernvägsanläggmingar gått praktiskt tillväga; det vill säga: man här-lagt jernvägarne der de behöfts och :följaktligen bäst berordrat allmänna välståndet och der de gifvit av största inkomsterna; Komiten har ock, såsom 085 synes:gjort:så mycket riktigare uti att följs denna grund: sats, som-regeringen sätter i fråga att för jernvägarnes utförande upptaga .statslån af öfver 100. millioner rdr, hvarå staters OM det bifalles, måste betala dryg ränta; och v.f sår ledes är af allvastörsta vigt, att den icke .derutöfver btungas med allt för stora utgifte för banornas underbåll och trafikens. betjenande; Men detta kän endast undvikas deri nom, att banorna dragas genom de orter, der betydligs:re rörelse bestämdt kan. påräknas. Utan att för tillfället närmare uppehålla oss vid pröffingen af de åkäl, som talå för den: vestra banans dragning norr eller söder om Mälaren, hvartill vi-förbehålla oss att i en följande artikel särskilt återkomma, inskränka vi oss här till betraktande af öfverste Ericsons förslag till den norra stambanans sträckning, fästande oss dervid till en början vid de deruti ingående linierna. från Upsala öfver Sala till Frövi i Nerike, samt från Sala norrut till Gefle-Falu-banan. Vi äro öfvertygade, att dessa jernvägslinier säkerligen icke hade blifvit af öfverste Ericson föreslagna, om han egt närmare kännedom om de, trakter de genomskära. Men utan en sådan bekantskap och med ledning endast af en plankarta öfver Sverge, synes det nog vågadt att uppgöra ett jernvägssystem, det må i teorien framställa sig aldrig sä lysande och förträffligt. Betraktar man nu, med någon närmare kännedom om Ilokalförhållanden, rörelsens naturliga gång inom dessa orter, så finner man densamma hufvudsakligast följa riktningen från norr till söder, eller emellan bergslagen och den bördiga slättbygden samt städerna vid Hjelmaren och Mälaren. I denna riktning transporteras uteslutande alla tyngre varor, såsom jJerneffekter, en mängd spanmål och saltvaror, äfvensom största delen af öfriga för de norra trakterna behöfliga handelsvaror. Till lättnad för dessa transporter hafva ock redan blifvit anlagde: jernbanan från Ervalla till Nora, samt Strömsholms kanal, med jernbanor från Åmänningen till Norberg, ochfrån kanalens ändpunkt Smedjebacken till sjön Vessman; samt dessutom påtänkta och föreslagna följande jernvägar, mnemligen: från Frövi till: Linde för lättad kommunikation med Nya Kopparberget och närbelägna bergslag; från Köping till jernverken längs Hedeströmmen; från -Vesterås till Falun och Siljan; samt från Norberg till Hedemora jemte båtled derifrån till sjör Almungen, hvarifrån jernbana kan läggas vidare till bergverken i sydvestra Gestrikland samt Gefle-Falu-banan. I samma riktning från söder mot norr behöfves en jernbana från Upsala genom norra Upland till Gefle. Affärsrörelsen i staden Gefle har redan nu så tilltagit, att 4 till 6 under hela söglationstiden i ständig verksamhet varande större ångbåtar befunnits otillräckliga för transporten af resande och varor till och från bufvudstaden; och denna rörelse kommer, sedan jernbanan till Falun blifvit anlagd, säkerligen att ännu ytterligare högst betydligt tilltaga och påkalla en lättare kommunikation med Stockholm under alla årstider. Då staden Gefle dessutom, i anseende 4311 ddoa lika 35 on föga frukthar trakt i all.