af några Jador, litet hö och några i Studian ka funna lifsmedel qvarböll en stor del ai den på venstia stranden. Kölden, som emc! lertid betydligt tilitagit, var likväl ännu icke nog stark för att isbeligga strömmen, me lyckligtvis voro alla träsken omkring floden så frusna, att man med lätthet kunde gå :fver dem, hvilket eljest ej hade varit fallet. och man skyndade derföre att antända tusentsls eldar på deras is, och en assa af tio å femton tusen marodörer hade der slagit zig ned på venstra stranden, i fruktan at på andra sidan träffa på mindre säkra bivuakställen, och ville på ingå vilkor lemna den. Härigenom blef den högra broa onytig, under det att den venstra, till följd af de begge tätt efter hvarandra inträffade skadorna, var obrukbar unde denna natt mellan den 26 och 27, en förslösad dyrbar tid, som man snart skulle bittert få ångra. Den 27 på morgonen red Napoleon, åtföljd af hela sin stab, öfver broarne, för ait uppsiå sitt högqvarter bakom marskals Oudinrsts kår, uti en liten by på högra stranden, vid namn Zswnicky. Hela dagen satt han till häst, för att sjelf ; åskynda de slika detachementernas öfvergång. Återstoden af den fjerde kåren (prins Eugne), af den 3:dje (marskalk Ney), af den 5:te (prins Poniatowski) och af den 8:de (westfalarne) gingo alla öfver den dagen. De begge första utgjorde knapt tvåtusen man hvardera och de begge andra knapt fera eiler sex hundra, d. v. s. hvarje regemente räknade med möda tv. å tre hundrade beväpnade, hvilka ännu fortforo att jemte sina officerare hålla sig samlade omkring örnårne, hvilka de betraktade såsom en sinnebild af sin ära. Upplösningen hade, till följd sf den tilliagande tröttheten, ända ifrån Krasnoe gjort förfärliga framsteg; en mängd soldater kunde ej, oaktadt alla sina ansträngningar, följa med, och en gång efterblefne, stannade de mekaniskt qvar bland den ofantliga obeväpnade menniskogkock, som släpade sig efter armån.