sistnämda, dem vi här valt till föremål för rår betraktelse, var den förre ostridigt den fullständigaste representant af sitt tidehvarf. Uppfattande på de många facettlika ytorna af sin liffulla själ tidens alla strålar, vetenskapens resultater och konstens alster, uppammad i intrigernas bästa skola, från ungdomsåren inlärd att tjusa och beherrska massor och enskilta personer, älskande makten för dess egen skull ocK ej heller hatande friheten, om ej för att den kunde göra menniskorna fria, utan religion men full af skrock, i handlingssätt ej sällan trolös, i sätt att vara alltid ytterst förbindlig, saknade derine konung emellertid lika litet som sitt tidehvarf -ett visst mått af storartad kraft, hvilken, riktad åtandra Låll, skulle ha kunnat bringa nytta åt hans folk och hans fosterland.. Höäruti ligger ock, likasom i hans äfventyrliga slut, någonting. tragiskt, som ger hans minne: en viss outtömlighet och åt allt hvad om honom blifvit upptecknadt förlänar en hög grad af intresse. Af ett helt olika skaplynne, ehuru i vissa yttre former företeende en viss frändskap, var hans berömda samtida, fru Stael. Lika-. com -han :egde hon det mest öppna sinne för vetenskap och konst, likasom han och i vida högre grad förstod hon att tusa och beherrska menniskorna med ordets makt; men grunden för deras tal och bandling var likasom deras hela själsriktning himmelsvidt olika. Ehuru ej fritt från tidens flärd och dårskaper, var dock hennes lif med de finaste och mest djupgående trådar bundet vid -sedlighetens grundfästen; hon hade en förmåga, som få, att älska de sina, och icke blott dem, utan allt stort och ädelt i menskligheten, en förmåga att offra och lida för ider, hvilken gaf det lysande i hennes personlighet ett fast underlag, i jemförelse hvarmed sjelfva hennes allt omfattande snilles skimrande glans förekom uppmärksamma betraktare, såsom t. ex. Byron, af mindre betydenhet. Betraktad ur politisk och kulturhistorisk synpunkt, var hon mindre ett barn af sin tid, än en sierska, som med klar blick skådade in i framtiden, och den åsigt hon redan i sin tidiga ungdom bildat sig öfver revolutionen och dess framtid, att den nemligen borde och skulle utveckla sig till en lagbunden monarki, vidhöll hon ända fill sin lefnads slut med en bland hennes landsmän och samtida exempellös Konseqvens. Öfver det förhållande som egde rum emellan denna öfverlägena qvinna, hears inAy. tande och varma inspiration midtunder krigets stormar och ära ledde franska andan ifrån Rousseaus ofullkomliga och osunda extaser till Chateaubriands kristliga spiritualism — och Gustaf III, har hr Geffroy i Novemberhäftet af Revue des deux Mondes lemnat oss upplysningar, så mycket värderikare som de grunda sig på de säkraste och likväl hittills obegagåade källor. . Denne forskare her nemligen under sommaren 1854 i Upsala bland de Gustavianska papperen upptäckt ett häfte med påskrift Lettres des dames etrangeres, och der på ungefär hundrade sidor igenkänt madame Staels välbekanta stil... Så hade han äfven under ett: besök. på Skokloster funnit 72 bref från Turenne, 15 af Duquesne, utom flera från Frankrikes konungarAf den korrespondens, som fördes emellan Gustaf III å ena sidan och baron Stael von Holstein, grefve Creutz samt koaungens tre förtrogna väninnor, fruarne Egmont, de la Marck och Boufflers, å den axrdra, finner man början och utvecklingen af. den intrig, som förskaffade hr Stael ambassadörsposten och mll Neckers hand med thy åtföljande 500.009 livres i årlig inkomst. Den unge äfventyraren Kade nemligen förstått vinna icke blott le tre gamle: fruarnes :och grefve Creutz utan ock Ludvig XVI:des och Marie Antoinettes gunst. Hela bhofvet hade sålunda kommit i örelse; alla: ville verka för baron. Stael; inson förhöll sig passif med undantag af den person, hvilken frågan närmast gälde; den unga mill Necker. Hennes föräldrar deremot uppstälde sinä färameligen högt uppdrifas fordringar i form af ett ordentligt ultimatum i följande sex punkter: 1:o försäkran om avenska ambassadörsposten på lifstid; 2:60: en pension af 25,000 francs, i fall baron Stael till följd af oförutsedda omständigheter skulle förlora sin ambassadörspost; 3:0o titeln af grefve, på det mll Necker ej skulle kunna, komma att förblandas med en viss baronessa Stål, som var ila känd; 4:o nordstjerneorden -för varon Stael; 5:0 visshet-om att ambassadören aldrig skulle föra sin: hustru till Sverge anaat än för kort tid och med hennes eget samycke; 6:0 att drottning Marie Antoinette skulle gifya tillkämna, det hon önskade detta gif-termåls, Efter föm års underbändlingar, hvarvid madame, de Boufflers synes. ha varit den serksammaste underbandlarinnan, gaf Gustaf UI slutligen sitt bifall till de förnämsta af punkterna, hvaruppå föräldrarne omsider gåf.o sitt bifall i Oktober 1785... På Gustaf III:s. begäran: hade den unga fru Stael åtagit sig att för honom fullständigt redogöra för hvad som tilldrog sig vid franska hofvet, i denna angenäma oc. lättsinniga verld, så kär för konungen, och som :snart.skulle gå under i den förfärligaste af alla stormar. :Dessa ref, dem fru Stael sjelf benämner Bulletins de nouvelles, fortgå från 1786 till 1791, och bära stämpel af de intryck; sot dessas min: wesvärda år efterhand gjort: på den unga snillrika: korrespondenten. Redan i det första brefvet, skrifvet i Mara 1786, teckpas ett och anaat drag, som träffande målar tiden. Så besättar hon t. ex. huru en viss grefve Sanois, på. grund af-en enkel begäran från sin familj, genom ett-s. k. lettre de eachet blifvit inspärrad i Charentonfängelset; Följande anekdot vilja vi anförä med fru Staels egna ord: Marskalken Duras, förste kammarjunkare och dicektör för Comedie Frangaise, fick häromdagen sesök åf ett fruntimmer, som: sökte inträde sid teatern. — Nå väl, mamsell, sade han, vilka: roller! kan: ni åtaga er? — Det är mig endless os mL IL sine an Aaeklamera