helt enkelt om bfret, störlade sig i vågorna ooh balades så upp på däek. Detta skedde hvilken årstid som helst. — Den yngste brodern Hans, lotslärling, Tra ett tiotal yngrå An Lars, syntes icke besitta i lika grad den Higa Sorsstäckthet, som utmärkte de andra brö Dock felades honom icke mod; Sea ur större Fara Var RTR Hudfe honom ,så, mycket som. möjligt, och ville: icke geria släppa honom,utspå. egen -hand: Sedan de trerne bröderna enigt åtföljts i många år och tillsammäns utstått mången hård kamp i lifvet, fingo.de äfven följa hvarandra i döden. Genom sina befattningar ständigt utsatta för den lurande : fiende från Östern, som. benämnes kolera, nedlades först Jakob på dödsbädden och gick, nu som förut, före sina bröder, hvilka båda dock snart;: inom tolfte dygnet, följde honom efter. — Sorgligt är, att de af den grymma farsoten hädanryckte husfäderna lemnat hustrur och barna i ytterligt nödstäld belägenhet, — utan alls nägra vinterförråder och snart utan eget tak öfver hufvudet. Men de voro från barndomen icke vanda vid annat än fattigdom och brist, kände ieke och eftersträfvade ieke någon högre jordisk lyeka än att kunna lefva för dagen. Lika aktsamma, som de bevisade sig om andras lif och tillhörighet, lika vårdslösa voro de i vården om sitt eget. Detta utgör taflans skuggsida, -och så är öfta förhållandet bland hafvets raska söner. — Omkring de tre lotsstugorna jagar nu vinterstormen klagande fram, och derinne sitta de trenne enkorpy sörjande, den ena (Jabobs enka) med fem sm, barn, af hvilka det yngsta är två, månader .garumslt; den andra med två bari, sedan det trede.en liten älsklig flicka, äfven af farsoten. blifr.s bortryekt; den tredje med tre bärn, af hvilkå det yngsta är fyra månader gammalt. Men hv-a länge få de njuta den trösten att bo qvar i de toma och torftiga, dock outsägligt kära hemmen? De rå icke om en endaste jordtorfva; de ega ej hopp om eget tak öfver sina hufvuden, men Han; som föder foglarne under himmelen, -skall icke låta dem förtvifla, och goda menniskor skola, 4 Hans vägnar, räcka dem sin band till hjelp och tröst i bedröfvelsen-och nöden! Genom ett oss förevisadt bref från Ljugarns bamn äro vi i tillfälle att-bestyrka att den: här ofvan gjorda skildringen af det beklagansvärda tillstånd, hvari de tre enkorna med sina barn befinna sig, endast är alltför grundad, och: äro vi öfvertygade att red. af Gotlands läns tidning, hvars varmhjertade hufvudredaktörs penna man lätt igenkänner iden ofvanstående teckningen, skall med nöje mottaga allas bidrag som en välgörande allmänhet skulle vilja gifva till lindringen af nöden i de tre lotskojorna.