helt enkelt om bfret, störlade sig i vågorna ooh ba-
lades så upp på däek. Detta skedde hvilken årstid
som helst. — Den yngste brodern Hans, lotslärling,
Tra ett tiotal yngrå An Lars, syntes icke besitta i
lika grad den Higa Sorsstäckthet, som utmärkte
de andra brö Dock felades honom icke mod;
Sea ur större Fara Var RTR Hudfe
honom ,så, mycket som. möjligt, och ville: icke geria
släppa honom,utspå. egen -hand: Sedan de trerne
bröderna enigt åtföljts i många år och tillsammäns
utstått mången hård kamp i lifvet, fingo.de äfven
följa hvarandra i döden. Genom sina befattningar
ständigt utsatta för den lurande : fiende från Östern,
som. benämnes kolera, nedlades först Jakob på döds-
bädden och gick, nu som förut, före sina bröder,
hvilka båda dock snart;: inom tolfte dygnet, följde
honom efter. — Sorgligt är, att de af den grymma
farsoten hädanryckte husfäderna lemnat hustrur och
barna i ytterligt nödstäld belägenhet, — utan alls
nägra vinterförråder och snart utan eget tak öfver
hufvudet. Men de voro från barndomen icke vanda
vid annat än fattigdom och brist, kände ieke och
eftersträfvade ieke någon högre jordisk lyeka än att
kunna lefva för dagen. Lika aktsamma, som de be-
visade sig om andras lif och tillhörighet, lika vårds-
lösa voro de i vården om sitt eget. Detta utgör
taflans skuggsida, -och så är öfta förhållandet bland
hafvets raska söner. — Omkring de tre lotsstugorna
jagar nu vinterstormen klagande fram, och derinne
sitta de trenne enkorpy sörjande, den ena (Jabobs
enka) med fem sm, barn, af hvilka det yngsta är
två, månader .garumslt; den andra med två bari, se-
dan det trede.en liten älsklig flicka, äfven af far-
soten. blifr.s bortryekt; den tredje med tre bärn, af
hvilkå det yngsta är fyra månader gammalt. Men
hv-a länge få de njuta den trösten att bo qvar i de
toma och torftiga, dock outsägligt kära hemmen?
De rå icke om en endaste jordtorfva; de ega ej hopp
om eget tak öfver sina hufvuden, men Han; som föder
foglarne under himmelen, -skall icke låta dem för-
tvifla, och goda menniskor skola, 4 Hans vägnar,
räcka dem sin band till hjelp och tröst i bedröfvel-
sen-och nöden!
Genom ett oss förevisadt bref från Lju-
garns bamn äro vi i tillfälle att-bestyrka att
den: här ofvan gjorda skildringen af det bekla-
gansvärda tillstånd, hvari de tre enkorna med
sina barn befinna sig, endast är alltför grun-
dad, och: äro vi öfvertygade att red. af Got-
lands läns tidning, hvars varmhjertade huf-
vudredaktörs penna man lätt igenkänner iden
ofvanstående teckningen, skall med nöje mot-
taga allas bidrag som en välgörande allmän-
het skulle vilja gifva till lindringen af nöden
i de tre lotskojorna.