Motiverna! Det gifs då några motiver utropade Edvin. Det finnes således något, något som kan urskulda benne.n Ja — nöden. Ni har icke något begrepp om den, utge man; men ni skulle bafva fött göra en nära bekantskap med den fruktansvärda gösten, om Siri blifvit er maka. Nå väl, har ni redad glömt städerskans ord ? Edvin kastade sig ned på en stol med händerna för ansigtet. Har ni förgätit att farmodern är lam och blind ? Lam och blind! skrek Edvin. Visste ni det icke? Ah, jag förstår, hon ville icke bedröfva er med sina lidanden. Men jag som sett hennes förtviflade kamp med nöden, hennes vansinniga ansträngningar att bevara den lama oeh blinda farmodren ifrån att känna, det fattigdomen i sin mest tryckande gestalt .trädt öfver deras tröskel; jag fattade en varm och innerlig tillgifvenhet för detta barn, sf naturen estämdt för glädje och lycka, men som med ett beundransvärd: mod böjde sig under de bittra pröfningar ödet sände; jag bjöd henne att uppoffra sin kärlek för att gälda hvad den arma blinda gjort för henne; jag visade henne hela det elände som låg framför henne, och jag frågade henne, om hon vöre nog svag att vilja draga er och den gamla: med sig i armodets hårda sköte. Hon uppoffrade sig för er båda.n Doktorn tystnade. En paus uppstod. Efter en stund återtog han:Men till bevis att jag icke är en tjuf, som vill -bestjöla er på er lycka, så säger jag e detta samt frågar eder: Kan ni betrygga Siri mot nöd, kan ni bjuda henne en bekymmerfr; framtid, då träder jag tillbaka, emedan hor älskar er. Än roera, vill pi arbeta för benne och för den lams, och trör pi er kunna försörja dem, så återger jag Siri, sitt löfte och aflägsnar mig. Ja, jag går så långt, att vill i, efter den kännedom ni nu eger om de