SIvUuvuRRVLUAa. cl 3 DVeC Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 20 Dec. I all möjlig korthet meddelar jag er som hastigast, att det bär ännu alltjemt ser ganska allvarsamt ut i afseende på Neufchåtel. I går redan gick ett rykte i staden, att tredje jägareregementet i Liben (regeringskretsen Frankfurt an der Oder) erhållit marschordres till Schweiz. Ryktet synes icke vara grundadt, men det är i och för sig icke osannolikt, då noten af den 8 dennes, hvars tillkomsthistoria jag berättade er i min senaste skrifvelse, visserligen ännu icke är från alla håll. besvarad, men likväl de militäriska förberedelserna härstädes fortsättas med stor kraft och ingenting förhindrar att under tiden låta en del af den arm, som man vill användå, framrycka mot söder. Jeg tror mig redan hafva sagt er, att man tänker. uppställa 120,000 man, och det är sannolikt riktigt som tidningerne säga, att man vil! uivälja dem ur alla armekårerna, två divisioner från hvarje kär, dels på det att hela armen må få deltaga (man tror inom de besiämmande kretsarne att hären längtar efter denna vaperära), dels för att icke genom pro vinsernas utblottande förorsaka allt för stora förflyttningar, af trupperna. Samma system följdes i Frankrike under orientaliska kriget. Såsom öfverbefälhafvare nämnes tämmeligen öfverensstärsmande general von der Gröbe bekant sedan 1850 från Kurhessen. Man i början betvifla detta, emedan denne general. ehuru: hörande till feodala partiet, så väl som vårt sändebud i Frankfurt, hr v.Bismark, skall vara emot kriget. Men då hr v. Manteuffel uppoffrat sitt fredliga motstånd för en högre vilja, 2å kunde man förutse militärernas eftergifvenhet. Vi befinna oss sålunda, som ni ser, midt i krigssorlet: armekårer, befälhafvareutnämningar, truppmarscher och dylika i Preussen ovanliga ljud surra nu kring öronen. Om landtvärnet skall-bli mobiliseradt är ännu osäkert. Man skall väl åtnöja.sig med reserverna, utan att inkalla landtvärnets första uppbåd. Preussen kan, som bekant är, uppställa 140,000 man linietrupper. Skulle också landtvärnet nödgas deltaga, så kommer likväl till en början blott infanteriet att .mobiliseras. För kavalleriet måste hästar inköpas, hvilka, i händelse kriget -möjligen hastigt slutade, blott med förlust kunna åter afyttras. Man beräknar äfven, att i Schweiz icke lätt kan bli fråga om betydliga rytteristrider. Stämniogen inom de olika civila kretsarne bar jag till en del sökt skildra i mitt förra bref. Den moderata byråkratien slår händerna tillsammans och vill icke tro hvad den ser. Diplomatien betviflar intet ögonblick, att. jemte kamrarnes entusiasm vid-trontalet d. 29 November, öfverraskande för sjelfva konungen, och den till intet allvarligt. motstånd mäktige hr v. Manteuffels. eftergifvande politik, Frankrikes hållning (nu tillräckligt dokumenterad genom Monitörens artikel den 6 dennes) upprörde den i början så ringa rörelsen till höga vågor. Junkerpartiet, åtminstone dess fanatiska fraktion, helsar ned glädje möjligheten, hvarpå det ej boppades, att fö mot det republikanska Schweiz afkyla sin smula mod. Ja, det är så omtänksamt för att icke allt åter måtte i fred upplösa sig, att det söker i några af sina organer nedstämma ryktena om de militäriska åtgärderna, så att Schweiz måtte känna sig säkert och genom :sitt motstånd utmana ödet. Folket å sin sida ser på och !lir långsamt upprördt. Man kan emellertid förutse, att om krigets tärningsIkast en gång fallit, alla skola anse en ärofull utgång oafvisligen nödvändig. Sedan skall hvar och en anse det röra Preussers ära. Af detta skäl bar också regeringen ännu i andra kammarens rlenum i går, det sista före jul och för öfrigt intresselöst, icke begärt några penningar till kriget. Hon trodde, att. af lätt insedda skäl, de nödiga medlen skola med mera beredvillighet eller åtminstone lättare beviljas sedan kriget börjat. Då jag nu sålunda bifogat några kompletverande disg till den förut började skildriogen af allmänna stämningen, så återstår mig blott att med få ord beskrifva den smärtsamma känsla, hvarmed statsmän, hvilka folkets väl ligg.r om bjertat — jag behöfver icke tillägga ait de icke hafva något med affär rnas ledning att skafta — se den genom Neufebåtelfrågan allt närmare annalkande alliansen mellan Frankrike, Ryssland och Preussen bilda sig. Ty deri ligger obestridligen den stora ibetydelsen af Monitörens artikel, hvilken icke skulle ha varit möjlig under Ludvig Filip vid sidan af tribunen och den fria pressens Frenkrike närmar sig alltmera de kontinentala mer eller mindre absolutistiskt-militära makterna och låter förbundet med England blifva en blott abstraktion. Ty det är ingalunda sant, utan blott uppfunnet af Le Nord och konsorter, att England retat Schweiz till motstånd. Engelska sändebudet i Bern har snarare rådt 4ill moderation och å sin sida förordat allt, som kunnat i godo bilägsa tvisten. England har blott icke i Berlin retat mot Schweiz, utan äfven här talat för moderation och afrådt från alla våldsåtgärder. Om ni finner denna version i tidningarne, eå bör ni anse den såsom sann. Men deraf fö jer, att man i London icke likgiltgt kan åse det rika utbytet af vän-. skapsbevis mellan Paris och Berlin, Preussens uppeggande till krigiska demonstrationer genom Louis: Napoleon, så att den engelsksfranska alliansen derigenom göres ännu mera Hös, Ett besynnerligt förbund, om hvilket FR RE a a