SIvUuvuRRVLUAa. cl 3 DVeC
Utrikes korrespondens.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Berlin den 20 Dec.
I all möjlig korthet meddelar jag er som
hastigast, att det bär ännu alltjemt ser gan-
ska allvarsamt ut i afseende på Neufchåtel.
I går redan gick ett rykte i staden, att tredje
jägareregementet i Liben (regeringskretsen
Frankfurt an der Oder) erhållit marschordres
till Schweiz. Ryktet synes icke vara grun-
dadt, men det är i och för sig icke osanno-
likt, då noten af den 8 dennes, hvars till-
komsthistoria jag berättade er i min senaste
skrifvelse, visserligen ännu icke är från alla
håll. besvarad, men likväl de militäriska för-
beredelserna härstädes fortsättas med stor kraft
och ingenting förhindrar att under tiden låta
en del af den arm, som man vill använ-
då, framrycka mot söder.
Jeg tror mig redan hafva sagt er, att man
tänker. uppställa 120,000 man, och det är
sannolikt riktigt som tidningerne säga, att man
vil! uivälja dem ur alla armekårerna, två di-
visioner från hvarje kär, dels på det att hela
armen må få deltaga (man tror inom de be-
siämmande kretsarne att hären längtar efter
denna vaperära), dels för att icke genom pro
vinsernas utblottande förorsaka allt för stora
förflyttningar, af trupperna. Samma system
följdes i Frankrike under orientaliska kriget.
Såsom öfverbefälhafvare nämnes tämmeligen
öfverensstärsmande general von der Gröbe
bekant sedan 1850 från Kurhessen. Man
i början betvifla detta, emedan denne general.
ehuru: hörande till feodala partiet, så väl som
vårt sändebud i Frankfurt, hr v.- Bismark,
skall vara emot kriget. Men då hr v. Man-
teuffel uppoffrat sitt fredliga motstånd för en
högre vilja, 2å kunde man förutse militärer-
nas eftergifvenhet.
Vi befinna oss sålunda, som ni ser, midt i
krigssorlet: armekårer, befälhafvareutnämnin-
gar, truppmarscher och dylika i Preussen ovan-
liga ljud surra nu kring öronen. - Om landt-
värnet skall-bli mobiliseradt är ännu osäkert.
Man skall väl åtnöja.sig med reserverna, utan
att inkalla landtvärnets första uppbåd. Preus-
sen kan, som bekant är, uppställa 140,000
man linietrupper. Skulle också landtvärnet
nödgas deltaga, så kommer likväl till en bör-
jan blott infanteriet att .mobiliseras. För ka-
valleriet måste hästar inköpas, hvilka, i hän-
delse kriget -möjligen hastigt slutade, blott
med förlust kunna åter afyttras. Man be-
räknar äfven, att i Schweiz icke lätt kan bli
fråga om betydliga rytteristrider.
Stämniogen inom de olika civila kretsarne
bar jag till en del sökt skildra i mitt förra
bref. Den moderata byråkratien slår händer-
na tillsammans och vill icke tro hvad den
ser. Diplomatien betviflar intet ögonblick, att.
jemte kamrarnes entusiasm vid-trontalet d. 29
November, öfverraskande för sjelfva konun-
gen, och den till intet allvarligt. motstånd
mäktige hr v. Manteuffels. eftergifvande poli-
tik, Frankrikes hållning (nu tillräckligt do-
kumenterad genom Monitörens artikel den 6
dennes) upprörde den i början så ringa rö-
relsen till höga vågor. Junkerpartiet, åtmin-
stone dess fanatiska fraktion, helsar ned glädje
möjligheten, hvarpå det ej boppades, att fö
mot det republikanska Schweiz afkyla sin
smula mod. Ja, det är så omtänksamt för
att icke allt åter måtte i fred upplösa sig, att
det söker i några af sina organer nedstämma
ryktena om de militäriska åtgärderna, så att
Schweiz måtte känna sig säkert och genom
:sitt motstånd utmana ödet. Folket å sin sida
ser på och !lir långsamt upprördt. Man kan
emellertid förutse, att om krigets tärnings-
Ikast en gång fallit, alla skola anse en äro-
full utgång oafvisligen nödvändig. Sedan
skall hvar och en anse det röra Preussers
ära. Af detta skäl bar också regeringen ännu
i andra kammarens rlenum i går, det sista
före jul och för öfrigt intresselöst, icke be-
gärt några penningar till kriget. Hon trodde,
att. af lätt insedda skäl, de nödiga medlen
skola med mera beredvillighet eller åtmin-
stone lättare beviljas sedan kriget börjat.
Då jag nu sålunda bifogat några komplet-
verande disg till den förut började skildrio-
gen af allmänna stämningen, så återstår mig
blott att med få ord beskrifva den smärtsam-
ma känsla, hvarmed statsmän, hvilka folkets
väl ligg.r om bjertat — jag behöfver icke til-
lägga ait de icke hafva något med affär rnas
ledning att skafta — se den genom Neufebå-
telfrågan allt närmare annalkande alliansen
mellan Frankrike, Ryssland och Preussen bilda
sig. Ty deri ligger obestridligen den stora
ibetydelsen af Monitörens artikel, hvilken icke
skulle ha varit möjlig under Ludvig Filip vid
sidan af tribunen och den fria pressens Frenk-
rike närmar sig alltmera de kontinentala mer
eller mindre absolutistiskt-militära makterna
och låter förbundet med England blifva en
blott abstraktion. Ty det är ingalunda sant,
utan blott uppfunnet af Le Nord och konsor-
ter, att England retat Schweiz till motstånd.
Engelska sändebudet i Bern har snarare rådt
4ill moderation och å sin sida förordat allt,
som kunnat i godo bilägsa tvisten. England
har blott icke i Berlin retat mot Schweiz, utan
äfven här talat för moderation och afrådt från
alla våldsåtgärder. Om ni finner denna ver-
sion i tidningarne, eå bör ni anse den såsom
sann. Men deraf fö jer, att man i London
icke likgiltgt kan åse det rika utbytet af vän-.
skapsbevis mellan Paris och Berlin, Preussens
uppeggande till krigiska demonstrationer ge-
nom - Louis: Napoleon, så att den engelsk-
sfranska alliansen derigenom göres ännu mera
Hös, Ett besynnerligt förbund, om hvilket
FR RE a a