De engelska tidningarne Sun, Express, Daily Neiös och Morning Advertiser bafva, för sina skarpa artiklar mot Monitörens not; blifvit belagda med qvarstad. —Emil de Girardin skrifver till belgiska tidningar, att endast den fulikomliga saknaden af pressfr.het kunnat förmå honom att sälja sin tidning La Presse. — Det förljudes att alla embetsmän, hvilkas löner ioke uppgå till 1800 fr. (900 rdr bko), skolafå dem förhöjda med Y.:del, häruti äfven inbegripne officerarne under kaptensgradens För underlöjtnanterne lärer vara fråga omen löneförhöjning af 600 fr. — Den ryska eskader, som sedan den 11 Nov. legat i Chbe:bourgs bamn, har den 16 dennes gått till sjös, för att begifva sig till Medelhafvet. I bref från Cherbourg yttras, att ännu aldrig har en främmande flotta blifvit i Frankrike mottagen med så mycken vänskap och hjertlighet. : ENGLAND. Den ministeriella Globe förmanar engelska folket att icke sätta tro till gängse rykten om nya svårigheter, som skulle uppstått i afseende på pariserkongressens sammanträdande. Dessa påståenden — heter det — korcma från ett håll, der redlighet och uppriktighet icke äro de ledande bevekelsegrunderna. Samma blad förklarar, med anledning af Monitörens not rörande. Neufchåtelfrågan, att England icke skall gifva sitt samtycke till några tvångsåtgärder mot Schweiz. Aderton irländska politiska förbrytare, som år 1848 dömdes till deportation, lära af drottningen blifvit fullständigt benådade. Bland dem namngifvas Smith OBrien, John Martin och ODoherty. Angående de elektriska telegraferna i Ostindien meddela engelska blad några intressanta upplysningar: Anläggningen af elektriska telegrafer i Ostindien började 1853, och redan i Februari innevarande år voro telegrafer på en sträcka af 4000 engelska mil i verksawhet. .Taxan på ostindiska telegräferna är i förhållande till afstånden lägre än i något annat land. I afseeende på snabbheten i underrättelsers befordrande äro de ostindiska telegraferna jemföröfliga med dö amerikanska: Så till exempel! plågar första telegrafunderrättelsen om öfverlandspostens ankomst till Bombay, befordras till Caleuttu, en sträcka af 1600 eng. mil, på 40 minuter. Depescher från Calcutta komma generalguvernören i Uhtacamed, der han under regintiden vistas, till handa på tre timmar, ehuru afståndet är 300 eog. mil längre än mellan London och Sebastopol, och detinträffar aldrig att icke de med öfverlandsposten till Bombay ingångna underrättelserna icke komma honom tillhanda inom de första tolf timmarne. De politiska och militäriska fördelar, som telegraferna erbjuda, äro så i ögonen fallande och så betydande, att ostindiska kompaniets direktion nyligen anbefalt telegrafnätets utvidgning med 3000 eng. mil. Drottningen gjorde den 16 December med sin familj ett: besök ombord på: det af.amerikanare uti Ishafvet funna och ru till henne skänkta engelska nordpolsfarareskepoct Resolute,, som för detta ändamäl var förlagt vid Cowes landringskaj. Vid hennes ankomst tilltalade skeppsbefälbafvaren, commander HBartstein, drottningen medföljande ord: Jag tillåter mig att välkomna eders maj:t ombord på Resolute och att, enligt mna landsmäns och presidentens i Förenta Staterna vilja, till eder återlemna skeppet, icke blott såsom ett tecken till vänliga tänkesätt emot er såsom drottning, utan äfven såsom ett bevis på den kärlek, beundran och högaktning, som amerikanarae känna för ers maj:t personligen. Drottningen gladde sig synbart åt det enkla tilltalet och det otvungna, rättframma och okonsilade sjimannaväsendet i kap tenens sätt, samt svarade, ynnestiullt leende: Jag tackar er, min herre! De höga personerna togo derefter skeppet i ögonsigte. Under samtalet med kapten Hartstein anmärkte priss Albert, att lady Franklin lifligt önskade att en ny exp dition måtte blifva utrustad, hvarpå kaptenen svarade, att han alldeles icke förundrade sig deröfver, då han höll det för ganska möjligt. att Franklin eller någon af hans kamrater ännu vore vid lif bland eski måerna. Sedan skeppet blifv.t besedt, inbjöd drottningen kapten Hartstein att dinera i Osborne och att qvarblifva der öfver natten. Times meddelar följande detaljer angående påträffandet af Resolute : Skeppet tillhörde sir Edvard Belchers eskader och afseglade i Maj 1853, under befäl af kapten Kellett till Norra Isbäfvet för att efterspana spår efter sir Jobn Franklin, samt för vetenskapliga upptäckter. Under 77 breddgr-den fastnäde skeppet i isen och öfvergafs i Maj 1854 af officerare och besättning. Sexton månader hade fartyget sutit fast i isen, då det genom töväder lösgjordes och såsom ett viljelöst lekverk för vind och våg utdrefs i öppna sjön. Det hade tillryggalagt ungefär 1200 sjömil, då det anträffades at amerikanske valfiskfängaren G:org Henry, kapten Buddington. Det gjorde ett hemskt spöklikt intryck på amerikanarne, att bestiga Resolute, på hvilket -dödstystnad herrskade och icke minsta spår till lif förefanns. På sexton månader hade ingen mensklig fot trampat på detta däck. Fartyget hade icke lidit några betydliga skädor. Det fördes genast till Newyork; kongressen beviljade 40,000 dellars, för att inköpa fsrtyget af valfiskfängaren (engelska regeringen hade afstått sina apspråk) och beslöt att med största sorgfällizhet åter sätta skeppet i fullkomligt skick samt sedan skänka det åt drottningen af England. Detta har nu skett, sedan Resolute i dessa dagar åter hittat vägen till hemmet., Dr Livingston Har vid ett möte i London meddelat följande om sina iakttagelser i Afrika: Engelska regeringen, sade han, har, som -bekant är, en följd af år offrat stora summor föratt undertrycka slafhandeln. För att neutraMsera dessa bemödanden hade af slafhandlare den osannivgenr blifvit utspridd, att de. engelska kryssarne blott bidraga att föröka slafhandelns fasor, -ty !slafvar Hes lidanden underöfverfärten till Amerika hafva ökat sig, då på slafskeppen afseende fästas blott på möjligheten att undgå att blifva tagna och icke på slafvarnes beqvämlighet. Men allt detta var en dikt! Kryssarne hafva gjort stor nytta. I Angola hade till: