De engelska tidningarne Sun, Express, Daily
Neiös och Morning Advertiser bafva, för sina
skarpa artiklar mot Monitörens not; blifvit be-
lagda med qvarstad. —- Emil de Girardin
skrifver till belgiska tidningar, att endast den
fulikomliga saknaden af pressfr.het kunnat
förmå honom att sälja sin tidning La Presse. —
Det förljudes att alla embetsmän, hvilkas lö-
ner ioke uppgå till 1800 fr. (900 rdr bko),
skolafå dem förhöjda med Y.:del, häruti äf-
ven inbegripne officerarne under kaptensgra-
dens För underlöjtnanterne lärer vara fråga
omen löneförhöjning af 600 fr. — Den ryska
eskader, som sedan den 11 Nov. legat i Chbe:-
bourgs bamn, har den 16 dennes gått till
sjös, för att begifva sig till Medelhafvet. I
bref från Cherbourg yttras, att ännu aldrig har
en främmande flotta blifvit i Frankrike mot-
tagen med så mycken vänskap och hjertlighet.
: ENGLAND.
Den ministeriella Globe förmanar engelska
folket att icke sätta tro till gängse rykten
om nya svårigheter, som skulle uppstått i af-
seende på pariserkongressens sammanträdande.
Dessa påståenden — heter det — korcma
från ett håll, der redlighet och uppriktighet
icke äro de ledande bevekelsegrunderna. Sam-
ma blad förklarar, med anledning af Monitö-
rens not rörande. Neufchåtelfrågan, att Eng-
land icke skall gifva sitt samtycke till några
tvångsåtgärder mot Schweiz.
Aderton irländska politiska förbrytare, som
år 1848 dömdes till deportation, lära af drott-
ningen blifvit fullständigt benådade. Bland
dem namngifvas Smith OBrien, John Martin
och ODoherty.
Angående de elektriska telegraferna i Ost-
indien meddela engelska blad några intres-
santa upplysningar:
Anläggningen af elektriska telegrafer i Ostindien
började 1853, och redan i Februari innevarande år
voro telegrafer på en sträcka af 4000 engelska mil i
verksawhet. .Taxan på ostindiska telegräferna är i
förhållande till afstånden lägre än i något annat
land. I afseeende på snabbheten i underrättelsers
befordrande äro de ostindiska telegraferna jemför-
öfliga med dö amerikanska: Så till exempel!
plågar första telegrafunderrättelsen om öfverlands-
postens ankomst till Bombay, befordras till Caleuttu,
en sträcka af 1600 eng. mil, på 40 minuter. De-
pescher från Calcutta komma generalguvernören i
Uhtacamed, der han under regintiden vistas, till handa
på tre timmar, ehuru afståndet är 300 eog. mil
längre än mellan London och Sebastopol, och detin-
träffar aldrig att icke de med öfverlandsposten till
Bombay ingångna underrättelserna icke komma ho-
nom tillhanda inom de första tolf timmarne. De
politiska och militäriska fördelar, som telegraferna
erbjuda, äro så i ögonen fallande och så betydande,
att ostindiska kompaniets direktion nyligen anbefalt
telegrafnätets utvidgning med 3000 eng. mil.
Drottningen gjorde den 16 December med
sin familj ett: besök ombord på: det af.ame-
rikanare uti Ishafvet funna och ru till henne
skänkta engelska nordpolsfarareskepoct Re-
solute,, som för detta ändamäl var förlagt vid
Cowes landringskaj. Vid hennes ankomst
tilltalade skeppsbefälbafvaren, commander
HBartstein, drottningen medföljande ord: Jag
tillåter mig att välkomna eders maj:t ombord
på Resolute och att, enligt mna landsmäns
och presidentens i Förenta Staterna vilja, till
eder återlemna skeppet, icke blott såsom ett
tecken till vänliga tänkesätt emot er så-
som drottning, utan äfven såsom ett bevis
på den kärlek, beundran och högaktning,
som amerikanarae känna för ers maj:t per-
sonligen. Drottningen gladde sig synbart åt
det enkla tilltalet och det otvungna, rättfram-
ma och okonsilade sjimannaväsendet i kap
tenens sätt, samt svarade, ynnestiullt leende:
Jag tackar er, min herre! De höga perso-
nerna togo derefter skeppet i ögonsigte. Un-
der samtalet med kapten Hartstein anmärkte
priss Albert, att lady Franklin lifligt önska-
de att en ny exp dition måtte blifva utrustad,
hvarpå kaptenen svarade, att han alldeles icke
förundrade sig deröfver, då han höll det för
ganska möjligt. att Franklin eller någon af
hans kamrater ännu vore vid lif bland eski
måerna. Sedan skeppet blifv.t besedt, inbjöd
drottningen kapten Hartstein att dinera i Os-
borne och att qvarblifva der öfver natten.
Times meddelar följande detaljer angående
påträffandet af Resolute :
Skeppet tillhörde sir Edvard Belchers eskader och
afseglade i Maj 1853, under befäl af kapten Kellett till
Norra Isbäfvet för att efterspana spår efter sir Jobn
Franklin, samt för vetenskapliga upptäckter. Under 77
breddgr-den fastnäde skeppet i isen och öfvergafs i
Maj 1854 af officerare och besättning. Sexton må-
nader hade fartyget sutit fast i isen, då det genom
töväder lösgjordes och såsom ett viljelöst lekverk
för vind och våg utdrefs i öppna sjön. Det hade
tillryggalagt ungefär 1200 sjömil, då det anträffa-
des at amerikanske valfiskfängaren G:org Henry,
kapten Buddington. Det gjorde ett hemskt spöklikt
intryck på amerikanarne, att bestiga Resolute, på
hvilket -dödstystnad herrskade och icke minsta spår
till lif förefanns. På sexton månader hade ingen
mensklig fot trampat på detta däck. Fartyget hade icke
lidit några betydliga skädor. Det fördes genast till
Newyork; kongressen beviljade 40,000 dellars, för att
inköpa fsrtyget af valfiskfängaren (engelska regerin-
gen hade afstått sina apspråk) och beslöt att med
största sorgfällizhet åter sätta skeppet i fullkomligt
skick samt sedan skänka det åt drottningen af Eng-
land. Detta har nu skett, sedan Resolute i dessa
dagar åter hittat vägen till hemmet.,
Dr Livingston Har vid ett möte i London
meddelat följande om sina iakttagelser i Afrika:
Engelska regeringen, sade han, har, som -be-
kant är, en följd af år offrat stora summor föratt
undertrycka slafhandeln. För att neutraMsera dessa
bemödanden hade af slafhandlare den osannivgenr
blifvit utspridd, att de. engelska kryssarne blott bi-
draga att föröka slafhandelns fasor, -ty !slafvar
Hes lidanden underöfverfärten till Amerika hafva
ökat sig, då på slafskeppen afseende fästas blott på
möjligheten att undgå att blifva tagna och icke på
slafvarnes beqvämlighet. Men allt detta var en dikt!
Kryssarne hafva gjort stor nytta. I Angola hade till: