Borgareståndet.
Debatten om ändring i stadgandena angående
städernas representationsrätt.
Vid föredragning af 8:de punkten bland de hvi-
lande grundlagsändringsförslagen, åsyftande ändring
af ll:te och 14:de SS riksdagsordningen, angående
städernas representationsrätt, öppnades öfverläggnin-
gen af !
Hr Rydin, som ansåg förslaget, oaktadt sina för-
tjenster, likväl vara behäftadt med brister, som gjor-
de det oantagligt. -Förtjensterna -låge uti medgif-
vandet af representationsrätt åt klasser inom städer-
na, som nu Vore orepresenterade; bristerna åter der-
uti, att det innebure rättighet äfven för statens em-
bets--och tjenstemäna att i borgareståndet erhålla säte
och stämma. Betraktade man de närvarande förhål-
landena, funne mar, att bland de näringsidkare, som
nu ega representationsrätt i städerna, vore det högst
få, som sträfvade efter representantkallet, enär det
alltid vore förenadt med svårigheter och uppoffrin-
gar att lemna sitt hem oth sin rörelse. Komitenterna
finge derföre oftast erbjuda representantkallet åt den
de önskade till riksdagsman. Ginge det förevarande
förslaget igenom, blefve förhållandet annorlunda. Man
skulle då ej behöfva utbjuda riksdagmannauppdraget,
ty statens embets- och tjenstemän, som ej ha några
angelägenheter att försumma och dertill finge bibe-
hålla sin lön under riksdagen, skulle sjelfve efter-
sträfva att bli valde, och, enligt talarens öfvertygel-
se. äfven i de flesta fall blifva det. Detta vore dock
högst vådligt, då vi redan egde två embetsmanna-
stånd, vådligt icke blott för beskattningsrättens ut-
5fvande, enär embetsmännen skulle på samma gång
både gifva och taga, utan för folkets fri- och rät-
vigheter öfver hufvud. Borgareståndet skulle i be-
sluten ständigt draga ense med adeln och prestestån-
det, staten nedsjunka till en stel embetsmannaform,
och embets- och tjenstemän ej längre bli statens tje
; te det i all-
nare, utan dess herrar. Dessutom skul fom
mänhet blifva de medelhöga embetsmånnet. Ge
nkomme i representationen, . dessa, i med 8
klaga öfver för låga löner, och hos hvilka, med an-
klaga öfve Bg , ö ådi
kande missnöje, råder
ledning af det bland dem herrs!
6 konung och ständer. Med
en största fieatlighet mot
4 de olika verldsdelarne, sökte
exempel, hemtade frn a vådan af en obegränsad
tålaren darpt de fvarmed det förevarande för-
frihet, sådan som- deny h han slöt
slaget hotade vårt lands och han slöt med den för-
klaving, att Sverge, a ade och antoges, skulle
ohjelpligt sjunka i hå de och i Europas akt-
ing, såsom det der frånsagt sig de fri- och rättig-
beter det en gång egt: Erbjudande han sig, att i
konstitutionsutskottet, der han voreledamot,inlemna
ett nytt förslag, lika med det förevarande, blott med
den skilnad, att embets- och tjenstemän deri-ute-
slötos, E d
