— I dagens plena ha inom riksstånden för-
bandlingarne börjat rörande de från före-
gående riksdag hvilande grundligsändrings-
förslagen, Först har man behandlat rege-
ringens proposition rörande tryckfriheten, enligt
hvilken den grundlagligt tryggade rätten i
detta bänseende skulle reduceras till en all-
män fras och alla de särskilta bestämmelser,
som just konstituera tryckfriheten och angifva
måttet deraf, skulle utgå ur grundl:gen och
erhålla civillags natur, och denna proposition
har af alla fyra stånden blifvit förkastad.
Inom borgare- oc1 bondestånden höjde sig
ingen enda röst till dess försvar eller ens till
att ursäkta densamma; den förkastades deren-
hälligt, sedan en mängd talare uttalat en
skarp förkastelsedom öfver densamma och öf-
ver den regering, som ansett sig böra fram-
komma med ett dylikt förslag.
Hos ridderskapet och adeln samt i preste-
ståndet förkastades förslaget jemväl utan vo-
tering. På riddarhuset var det egentligen
blott en enda talare, hr N. Tersmeden, som
I ett klent och tämmeligen osammanhängande
anförande uppträdde för antagande af propo-
sitionen. Den yngre högern och i spetsen
för densamma ledamöterne af konstitttions-
utskottets majoritet, som vid senaste riksdag
tillstyrkte förslaget och derigenom bragte det-
samma att hvila på ständernas bord till denna
riksdag, voro nu de första att förklara, att
de skulle rösta emot detsamma, åberopande så-
som skäl regeringens uraktlåtenhet att utarbeta
ett särskilt förslag till ny trycksfrihetslag, som
På samma gång kunde tagas under behandling.
ör denna sin inkonseqvens, som naturligtvis
kom deraf att de ej ville öppet bekänna, att
de ej vågade trotsa allmänna opinionens otve-
tydigt uttalade röst, fingo de uppbära ganska
skarpa och rättmätiga förebråelser. Tvenne
af konungens rådgifvare, hr Gripenstedt och
grefve Mörner, uppträdde och sökte vinna nå-
got erkännande åt regeringens goda afsigter
med förslaget, ehuru de på samma gång er-
kände att regeringen, efter den ställning frå-
gan erhållit, ingenting ville och kunde göra,
för att hindra den från att falla. Hr Gripen-
stedt menade, att det vore menskligt att miss-
taga sig äfven för en regering, men erhöll en
ganska skarp erinran om at det är vådligt
och oförlåtligt af en regering att vid en riks-
dag framkomma med genomgripande förslag
om det som ligger nationens hjerta närmast,
och sedermera vid en följande riksdag helt
enkelt säga att man misstagit sig.
Denna diskussion företedde en mängd in-
tressanta och tänkvärda momenter, och var
egnad att framkalla åtskilliga betraktelser; vi
skola till dessa med det första återkomma.
Bondeståndet hann-dessutom i dagens plenum
behandla följande hvilande grundlagsförslag,
som alla etogos, neml. n:r 2 om ändring i 28
S regeringsformen angående rättighet för konun-
gen att till vissa beställningar utnämna äfven
bekännare af annan religion än den rena evan-
geliska; n:r 3 förslag till ändring i regerings
formen angående förtroendesysslor; nir 4 til-
lägg i regeringsformen och riksdagsordningen
rörande suppleant för justitieombudsmannen;
pr 5, förslag till ändringar i 56 och
81 SS regeringsformen samt 29 1 mom.
riksdagsordningen angående behandlingen
af — frågor om ändring i grund-
lagarne; n:r 5 tillägg i 59 regeringsfor-
men och 21 S, I mom. riksdagsorduingen
rörande. propositionen om statsverkets tillstånd
och behof; n:r 7 ändring i 69 rezgerings-
formen angående behandlingen afstatsutskot-
tets betänkanden i vissa frågor; n:r8 ändring
af 11 och 14 S5 riksdagsordningen 20
städernas representationsrätt; n:r 9 ändring i
14 5 riksdagsordningen angående ,representa-
tionsrätten för Stockholm; n:r 10 ändring i
11 och 15 5 af riksdågsordningen angående
förrättande af riksdagsmannaval för bonde-
ståndet; n:r 11 ändring af 52 8 regerings-
formen och 24 S riksdägsördningen angå-
ende tillförordnandet af HEondeståndets -se-
kreterare; n:r 12 ändring i 39 Riksdags-
ordningen angående val af ordförande i ut-
skott och andra rikets ständers delegationer;
n:r 13 tillägg vid 46 S riksdagsordningen an-
gående. sammanträde af. riksstånden för ge-
mensamma öfverläggningar m. m.; nr l4än-