vulista strangt taget derigenom, att den al drig, icke ens vid en tronförändring, är underkastad kamrarnes beviljande, hvaremot det, i händelse fråga uppstår om gzummans förhöjning, otvifvelaktigt erfordras icke blott kamrarnes bifall, utan till och med en förändring af författningen. Men nu har, rörande denna punkt. uppstått tvenne olika åsigter. Enligt den ena, den rojalistiska och ministeriella åsigten, bestå dorcönerna af tvenne skiljaktiga slag, statsdomäner och kronodomäner. Till båda hade det kongl. huset ursprungligen full eganderätt. Men det afstod från denna rätt till statedomänerna, derigenom att det förpantade desamma åt ståtsborgetnärerna. Kronodomänerna deremot, som i värde uppskattas till 2 1, millioner tha!er, beböllos af det kongi. huset såsom fullkomligt fii egendom, och det kan således när som helst fordra desammas öfvertagande till eget bruk och förvaltning samt för detta ändamål läta åtskilja dem frå: samtliga domänerna. En sådan förändrad organisation af kronodomänernas förvaltning. skulle kunna betydligt förhöja deras afkast ning, emedan det är ett obestridligt faktum, att t. ex. ett förpaktadt kronogods ger vida större vinst, än ett af staten förvaltadt, samt det moderna landtbrnket öfverhufvud gifver vida rikligare afkastning, än man kunde beräkna år 1820. Enligt denna åsigt och tolkning af 1820 års lag, skulle alltså konungen uteslutande taga kronodomäneraa i anspråk för egen räkning samt låta förvalta dem på ett sätt som kunde inbringa honom nästan dubbla beloppet af den derpå anvisade summan. Men i motsats till denna långsökt: och officiösa uppfattning. står en annar, enligt hvilken lagen af 1520 fastställer den be stämda summen, 214, miilioner thaler, såso:: grängen för kronans rätt, hvaraf följer, at: om domänernas afkastving förökades skullv öfverskottet icke tillfalla kronoideikommisset utan domäninkomststaten. Kring dessa punkx ter skall: debatten uti kamrarne hufvudsakli gen vända sig och förhandlingarne erhåll: någon liflighet genom denna vppfriskningAtt man kommer att fordra återinförandet af den treåriga tjenstetiden vid linieinfanteriet; då det sedan lång tid tillbaka varit praxis art hälften af denna tid tillbringades wunder permiseion, trör jag mig förut en gåtg afva nämt. Det är till bestridande af der derigenom ökade kostnad, i förening me: den tillämnade anläggningen af en örlogs harnn uti Östersjön , förhöjningen af lönerna för flera lägre tjenstemannaklasser sam andra dylika nya utgifter; som förutnämde skatter blifvit föreslagna. Kamrarnes financiella öfverläggningar skola hafva der föråelen, att låta oss kasta en blick på den stora tyska statens finansoch skattesystem: Efter allt söm försports, rörande förhandlingartie uti den ännu fortfarande kyrkokon feregsen, har hr Hengstenbergs och hans ar hängares pietistiska riktning redan lidit mer än ett nederlag. Försöketätt spränga uniones: (d. v. s. deh preussiska statskyrkan, :om uti en tolerant forth förenar de luterska och reformerta bekännelserna, och som YTedan lång td tillbaka varit utsatt för många förföljelser från den ortödoxa sidan, bland ändra fräs de så kallade gammalluteranerna) har fullkomlig: misslyckats. Man har icke förmått att återställa den åsyftade söndringen uti reformerta och luteraner, som numera alls icke existerar i verkligheten, medelst genomdrifvandet af er våldsam teori i kraft af en ifrågasatt auktoritetsprincip, Konferensens beslut äro visserligen endast förberedande, emedan de, efter att hafva blifvit gillade af högsta kyrkomyndigheten, skola jöreläggas konungen till slutligt afgörande. Men de torde dock gälla såsom ett uttryck af de för närvarande inom den preussiska statskyrkan herrskande åsigter, och kunna såsom sådant icke blifva utan inflytande på frågans slutliga afgörande. Konferensen åtskiljes högst sannolikt under loppet af denna vecka. Den hemlighens slöja, som hölj förbandlingarne, rörande hvilka man hitt lis afspisat oss med de torra referaten i Preussischer Correspondenz), torde då lyftae och medgifva den förut af mig lofvade öfversigten af konferensens verksämhet. Redan nuv är dock konstateradt, art de anfall, som blifvit af Kreuzzeitang och d-ss filialer riktad mot konferensen, ännu före dess samman!rädande varit ur nämde partis synpunkt af behofvet påkallade och lyckligtvis rättfärdigas genom det milda och upplysta sätt, hvarpå den stora majoriteten inom konferensen upp: trädt. Om Neufchåtel meddelar jag blott några ord. Man emotser en energisk strof uti trontalet, som, tros komma att appellera till det preussiska folkets trohet och understöd uti en angelägenhet, som icke på det aflägtnaste sätt rör detta folk: Lifliga diskussioner hade rörande denna punkt förevarit uti ministerkonseljen, emedan den fredhge hr v. Manteuffel uppträdde mot denna uppfattning saken, hvarigearom Preussen skulle blottställa sig inför verldens ögon och sedån, vid ett afgörande ögonblick, se sig öfvergifvet at dem, som nu skenbart sluta sig till detsamma. : Preussen skulle då nu, såsom tyvärr ofta nog förut varit fallet, enligt dess nyaste historias vittnesbörd, hafva utan ändamål komprometterat sig. Tyatt Preussen, öfvergifvret af Frankrike; och i strid med Österrikes vilja, hvilket sistnämde lands styrelse ogillat hvarje våldsåtgärd, skulle för denna bedrö?liga affär ensamt i centern af Europa börja och fullfölja ett krig, kunde endast dess bärm gåfva och fyndighet i denna väg säges ba sin rat I an slchuird anh förannoenda karakt. rv