DAGENS PLENA.
Ridderskapet och Adeln.
Vid remissen af grefve Anckarsvärds motion rö-
rande skjutsskyldigheten : föreföll en debatt. Föröf-
rigt upptogs plenum af uppläsandet af en mängd
motioner, för hvilka vi, då plenum först kl.-, 4 af-
slutades, icke nu hinna fullständigt redogöras:
Af hr Dalman mot:s 1) om ändringar i landshöfdinge-
instruktionen i afseende på landshöfdingarnes rätt
att skilja landtstatstjenstemän från utöfningen af
deras embeten jemte åtskilliga andra ändringar i
samma instruktion, slutande motionären med en
hemställan stt rikets ständer måtte hos EK. M. an-
hålla om öfverseende och omarbetning af hela den
nya författzringen; 2) avgående fastställande af ett
maximibelopp vid taxering af rättigheten till ut-
skänvkci:g af bränvin.
Till öfriga i detta plenum väckta motioner skola
vi i morgon återkomma.
. Presteståndet.
Statsutskottets memorial n:o 7, som afstyrker an-
tagande af tidningsreferenter inom riksstånden, bi-
fölls efter någon diskussion, i hvilken professor Carls-
son och prosten Holmberg såsom reservanter inom ut-
skottet talade för återremiss; biskop Thomander der-
emot understödde utskottets förslag.
Domprosten Brings motion om ändring i-de pre-
sterliga befordringslagarne, med inrymmande af större
frihet för domkapitlen vid förslags uppsättande till
presterliga lägenheter, framkallade flera talare. Bi-
skop Thomander, lektorerne Melander och Sonden, dom-
prosten Knös, doktorerne Sandberg, Björkman och Säve
yttrade meningar, från motionärens mer eller min-
dre skiljaktiga. Särskilta alternativa förslag fram-
stäldes af biskop Björck, prosten Emanuelsson och
doktor Nordlander. Motionen understöddes af profes-
sor Lindgren, kyrkoherden Otierström och prosten Eu-
ren. Atföljd af de under diskussionen fälda yttran-
den och framstälda förslag, remitterades motionen till!
lagutskottet. :
I anledning af domprosten Knös motion om sti-
pendier för teologie studiosi vid Upsala universitet,
väckte domprosten Bring förslag om dylik förmån!
för Lund.
Derefter väcktes följande motioner: af dr Gumaelius,
om förhöjning i anslagen till de tekniska elementar-
skolorna i Malmö, Norrköping, Örebro och Borås;
af lektor Melander 1) om upphäfvande af 1778 års
förordning om barnaföderskor ; 2) om 3000 rår rmt
till inköp af professor Kraffts tafla, som föreställer
D. M. Konungens och Drottningens förmälningsakt;
3) om allmän förordning för val af orgelnister och
klockare; af kobgl. hofpredikanten Wensjoe 1) om
underdånig skrifvelse till K. M. med begäran af pro-
position till nästa riksdag om uppförande af gemen-
sam kyrko- och skolbygnad för garnisonsregementena
i Stockholm; 2) om särskilt organisation för Stock-
holms elementarläroverk; 3) om årligt anslag af 1000
rdr bko till kongl. v. bibliotekarien Rydqvist, såsom
understöd för fortsättande af hans lärda forskningar;
af prosten Holmberg, att Malmö skola må såsom hö-
gre elementarläroverk fortfara; af prosten Milln, om
förökadt anslag till 3 kapellpredikanter i Wermlands
finmarker.
Vi referatet af presteståndets diskussion i lördags
öfver professor Carlsons väckta förslag 070 löneför-
höjningar vid elementarläroverken m. m., der det
heter: alla, med undantag af doktor Säve, föror-
dade motionen i dess väsenthga delar, har blifvit
erinradt, att bemälde doktor i det väsentliga gillade
motionen och dervid endast gjorde några få anmärk-
ningar.
Borgarestlåndet.
Vid remiss af hr Lallerstedts motion om bankrörel-
sens frigörande afgaf hr Renström några anmärknin-
gar hufvudsakligen af innehåll stt det vore bra be-
stäldt med det nuvarande förhållandet; utan solida-
risk ansvarighet skulle bankerna sakna förtroende.
Hr Wallenberg var tacksam för att frågan bragtes å
bane, men delade ej i allo motiönärens åsigter. Den
största bristen i vårt banksystem låge, enligt talarens
förmenandge, ej i fonderingen, utan i rörelsen. Banker
med kända delegare skulle alltid ba större förtroende
än sådana med anonyma. Felen låge deri, att man
ej lade an på att göra befintliga kapitaler fruktbara,
att filialbankerna vore för inskränkta i sin verksam-
het, då de ej finge ge invisning på andra banker än
hufvudbanken, och att sedelutgifningen betraktades
såsom hufvudsak vid bankrörelsen. Dessa brister borde
afhjelpas, men filialbanker vore säkrare än privat-
banker. Ett förtydligande af stadgandet om solida-
risk ansvarighet tarfvades.
Hr Muren; Privatbankerna ha, i brist på andra,
verkat godt i det afseende att de skaffat rörelseme-
del, men den andra plikten för en bank, att uppläna
kapitaler, hafva de skött blott för syns skull, Giro-
rörelsen vore dock vigtigast — i synnerhet i Sverge.
Funnes girobanker, utan rättighet att utge sedlar,
skulle sådant verka förmånligt. Af denna orsak trodde
tal. att tlialbanker vore nytugare än privatbanker, ej
tvertom, såsom motionären ytrat i sin motion; i syn-
nerhet som de förra hade verkliga kapitaler och ej
gttom konstlade medel skapsde sådana.
Hr Palander: Nationen står i stor tacksamhets-
skuld hos privatbankerna; utan dessa hade filialban-
kerna aldrig uppstått. Den solidariska ansvarighe-
ten borde behållas så väl för privat- som filialban-
ker.
Hr Lallerstedt hade varit beredd på motstånd. I
åndra länder hade man öfvörgifvit solidarisk ansva-
righet; ekonomiska författare såsom Carey och Co-
quelin hade utdömt den; presidenten Skogman hade
förklarat den obehöflig i finanskomitens förslag; men
maa behölle den af idel fördomar; man ville behålla
den solidariska ansvarigheten liksom man ville be-
hålla karantänerna, fastän man medgaf att de till
ingenting tjenade. Talaren - gendref derefter de
gjorda anmärkningarne. I början hade man varit
angelägen att göra filialbankerna oberoende af riks-
banken, men sedermera hade man kommit till skrå-
messiga åsigter och fråntågit direktionerna ansvarig-
Heten för att hvälfva den på riksbanken. Talaren
hoppades visserligen icke framgång för sin motion;
men ansåg ej litet vunnet om en och annan derige-
nom komme att studera sig in i ämnet.
Hr Björk: Den solidariska ansvarigheten är ett
hinder för associationsandan. Utan sådan ansvarig-
het skulle denna anda verka lika väl i fråga om
banker :som i andra företsg. Den solhdariska ansva-
righeten är ett hinder för den mindre bemedlade att
draga vinst af bankrörelse och är alldeles icke nöd-
vändig för sedelutgifvande banker; det är nog att
direktionen är ansvarig. Filislbanker .äro lika be-
rättigade som privaibanker. Talaren instämde med
motionären.
Hr Wedberg: Vid banker, som utge sedlar, är solida-
risk ausvarighet nödvändig och har ingen skada med-
fört, derföre är ej skäl att borttaga den,
Hr Bodell yttrade aut i Norrland hafva privatban-
ker ringa förtroende; man tycker mer om filialban-
ker; tal. spååde stor olycka af privatbankerna i fram-
tiden. — Solidarisk ansvarighet hör till svensk red-
barhet och bör ej förkastas för att följa främmande
länders exempel. ;
Hr Eriksson ytirade sig för den solidariskå ansva-
righetens behållånde. :
Hr Lallerstedt: Privatbanksedlar böra betraktasså-
såsom skuldsedlar, ej såsom mynt. I bankvetenskap
liksom i andra vetenskaper borde man fråga - efter
sanningen, ej efter svenskheten.
Hr Schwan: Ombytlighet hos ståndet vore ingen-
ting nytt. Förra riksdagen ville en talare störta en-
skilta banker; nu vore densamme delegare i Stock-
holms enskilta bank. j Tal. hade trott att privatban-
kernas borttagande på en gång skulle vara olyckligt.
Ett sedelslag voe önskvärdt; det klingande myntet
vore bäst; men vid remiss af större summor behöf-
dåre sadlar. sedelutgiivande banker hehöfdoe der