OR af Ulskottet föreslagna lydelsen
grn till -det tillägg i 59 S regeringsfor-
verkita till 97 jungens framställning om stats-
försl il tånd och behof bör åtföljas af
la Al 7Ö pande sättet ait genom bevillningar
ylla hve I staten kan tarfva utöfver de ordina-
rie inke t
Ro an : 2
sara JAM från 1850 års riksdag var ett af då-
1? nde konstitutionsutskott framstäldt förslag
Jande, att den kungliga proposition om
atsverkets tillstånd och behof, som vid hvarje
riksdags början bör afzifvas, alltid skulle åt
följas af bestämdt förslag rörande sättet att
genom bevillningar fylla hvad staten kan tarfva
utöfver de ordinarie inkomsterna.
Detta förslag, som vid 1853 års riksjag an-
togs af adeln och borgareståndet, men afslogs
af preste- och bondestånden, upptogs af dåva-
rande konstitutionsutskott å nyo, utan annan
reservation än den af utskottets mest konser-
vative ledamöter, och antogs då åter af alla
fyra stånden såsom hvilande. Då dess anta-
gande otvifvelaktigt skulle leda till väsentlig
förenkling och lättnad i bevillningsutskottets
arbete och derigenomr icke osannolikt äfven
till riksdagarneg förkortande, samt ifrågava-
rande ärendens utredning och pröfning äfven
höra vinna i säkerhet, om de erhållit en för-
beredande behandling innan de af utskottet
upptagas till granskning, bör man: boppas att
förslaget nu vid mognare besinning vinner sami-
liga ståndens bifall.
Äfven dat hvilande förslaget till ändring i
28 6 regeringsformen, åsyftande att till lärare-
beställningar och öfriga tjenster vid inrättningar
för slöjd eller skön konst, äfvensom till läkare-
befattningar, konungen må ega utnämna äfven
bekännare af annan troslära än den rena evan-
geliska, räknar sin: egentliga upprinnelse från
riksdagen näst före den sista, då det likväl
hade en mera omfattande syftning, såsom oxå-
fattande äfven lärarebefattningar vid universi-
teterna, de teologiska och juridiska undantag-
ne, samt beställningar vid andra inrättningar
för vetenskap. Förslaget förföll likväl då ge-
nom votering i förstärkt konstitutionsntskott.
Det upptogs åter med samma vidsträcktare
sjftning af sista riksdagens konstitutionsutskott,
men antogs i denna form blott af borgare-
ståndet och inskränktes sedermera, i följd af
de öfriga ståndens invändningar, till att blott
angå tjenster vid inrättnizgar för slöjd eller
skön konst,. Något motstånd emot det så-
lunda inskränkta förslaget bör väl nu ieke
rimligtvis kunna komma i fråga, men väl bör
man vänta, att innan riksdagen åtskiljes ett
mera omfatande förslag i denna riktning gö-
reg hvilande till den nästföljande. ,
I öfrigt hvila förslag till en föga väsentlig
men behöflig ändring uti det i-35 S rege-
ringsformen förekommande uppräknandet af
förtroendesysslor; vidare förslag till tillägg i
grundlagens stadganden om suppleant för ri-
kets ständers justitieombudsman, nemligen att
suppleanten skall utöfva justitieombudsman-
nens embete under den tid denne kan vara
af sjukdom eller annat laga förfall hindrad;
till ändring i 69 S regeringsformen, innebä-
rande att statsutskottets förslag rörande stats-
regleringen hädanefter må behandlas likasom
andra statsutskottsbetänkanden, så att de -må
utan omgång och återremiss kunna antagas
äfven med förändringar; till borttagande från
11 8 riksdagsordningen af det onödiga stad-
gandet, att vid riksdagsmannaval för bonde-
ståndet ofrälse valförrättare skall förordnas i
de härader der domhafvanden är af frälse-
stånd; äfvensom till ändring i 68 S regerings-
formen, hvarigenom tiden för statsrevisionerna
flyttas från den 15 September hvartannat är
till den 15 Augusti hvarje år. Det sistnämda
förslaget antogs vid förra riksdagen i förstärkt
konstitutionsutsott med 62 röster mot 17.