OR af Ulskottet föreslagna lydelsen grn till -det tillägg i 59 S regeringsforverkita till 97 jungens framställning om statsförsl il tånd och behof bör åtföljas af la Al 7Ö pande sättet ait genom bevillningar ylla hve I staten kan tarfva utöfver de ordinarie inke t Ro an : 2 sara JAM från 1850 års riksdag var ett af då1? nde konstitutionsutskott framstäldt förslag Jande, att den kungliga proposition om atsverkets tillstånd och behof, som vid hvarje riksdags början bör afzifvas, alltid skulle åt följas af bestämdt förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla hvad staten kan tarfva utöfver de ordinarie inkomsterna. Detta förslag, som vid 1853 års riksjag antogs af adeln och borgareståndet, men afslogs af presteoch bondestånden, upptogs af dåvarande konstitutionsutskott å nyo, utan annan reservation än den af utskottets mest konservative ledamöter, och antogs då åter af alla fyra stånden såsom hvilande. Då dess antagande otvifvelaktigt skulle leda till väsentlig förenkling och lättnad i bevillningsutskottets arbete och derigenomr icke osannolikt äfven till riksdagarneg förkortande, samt ifrågavarande ärendens utredning och pröfning äfven höra vinna i säkerhet, om de erhållit en förberedande behandling innan de af utskottet upptagas till granskning, bör man: boppas att förslaget nu vid mognare besinning vinner samiliga ståndens bifall. Äfven dat hvilande förslaget till ändring i 28 6 regeringsformen, åsyftande att till lärarebeställningar och öfriga tjenster vid inrättningar för slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, konungen må ega utnämna äfven bekännare af annan troslära än den rena evangeliska, räknar sin: egentliga upprinnelse från riksdagen näst före den sista, då det likväl hade en mera omfattande syftning, såsom oxåfattande äfven lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska och juridiska undantagne, samt beställningar vid andra inrättningar för vetenskap. Förslaget förföll likväl då genom votering i förstärkt konstitutionsntskott. Det upptogs åter med samma vidsträcktare sjftning af sista riksdagens konstitutionsutskott, men antogs i denna form blott af borgareståndet och inskränktes sedermera, i följd af de öfriga ståndens invändningar, till att blott angå tjenster vid inrättnizgar för slöjd eller skön konst,. Något motstånd emot det sålunda inskränkta förslaget bör väl nu ieke rimligtvis kunna komma i fråga, men väl bör man vänta, att innan riksdagen åtskiljes ett mera omfatande förslag i denna riktning göreg hvilande till den nästföljande. , I öfrigt hvila förslag till en föga väsentlig men behöflig ändring uti det i-35 S regeringsformen förekommande uppräknandet af förtroendesysslor; vidare förslag till tillägg i grundlagens stadganden om suppleant för rikets ständers justitieombudsman, nemligen att suppleanten skall utöfva justitieombudsmannens embete under den tid denne kan vara af sjukdom eller annat laga förfall hindrad; till ändring i 69 S regeringsformen, innebärande att statsutskottets förslag rörande statsregleringen hädanefter må behandlas likasom andra statsutskottsbetänkanden, så att de -må utan omgång och återremiss kunna antagas äfven med förändringar; till borttagande från 11 8 riksdagsordningen af det onödiga stadgandet, att vid riksdagsmannaval för bondeståndet ofrälse valförrättare skall förordnas i de härader der domhafvanden är af frälsestånd; äfvensom till ändring i 68 S regeringsformen, hvarigenom tiden för statsrevisionerna flyttas från den 15 September hvartannat är till den 15 Augusti hvarje år. Det sistnämda förslaget antogs vid förra riksdagen i förstärkt konstitutionsutsott med 62 röster mot 17.