Sådan var, sådan är de folkvalda reprösentanternas åsigt i denna behjertansvärda fråga ; sådan opinionen inom det stånd, som närmast varit 1 tillfälle att erfara följderna af ifrågavarande författning. Hvarje fördomsfri och oväldig betraktare bör instämma i denna åsigt, och ej kunna ogilla det missnöje, hvarmed allmogen anser sådana författningar, som dels neka. densamma att på egen torfvasöka bereda sig eller sina barn utkomst och sjelfbestånd, dels för vinnandet häraf orsaka den kostnader och besvär. Att sjelfva det så mycket omordade begreppet besutenhet är i yttersta måtto relativt och på det hela taget nästan kan anses för en blott och bar fiktion, borde numera vara klart för alla. dem, som ega någon insigt i menskliga arbetsförmågans oändligt skiftande natur, och icke äro alldeleg obekanta med dembhos all :egendom — fast eller lös — inneboende egenskapen, att än samlas på en punkt, än sönderfalla -på flere, allt efter de enskilta krafternas och de allmänna konjunkturförhållandenas vexlingar. Uti obenägenheten emot en fri förvärfningsrätt (att ej tala om arfsrätt)i detta hänseende ligger föröfrigt ett medvetet eller omedvetet fasthängande vid de gamla medeltidsoch feodalbegreppen, enligt hvilka hvarje fri och sjelfständig verksamhet inom den ärbetande klassen ansågs såsom :en obehörig utväxt på systemet och. i högsta grad besvärande för de maktegande; Arbetarens ställning inom samhället kan i allmänhet tänkas under tre förhållanden, oöch7 dessa ha ock under alla tider i verkligheten egt rum. Han måste nemligen uppträda antingen såsom slaf; stäld utom lagen och helt och hållet öfverlemnad åt sina herrars godtycke, eller såsom en af enskilta eller af staten beroende tjenare, :underkastad alla möjliga -slag af hvad juristerna så uttrycksfuilt kallat servituter och kameralisterna lika träffande . benämt besvär; eller ock slutligen. såsom fri; med fältet öppet för en af ingenting aunat än öfriga medborgares rätt begränsad verksamhet, På frågan, hvilken af dessa trenne klasser den svenska arbetaren af ålder tillhört och bör tillhöra, lärer. ej något svar behöfva afgifvas. De skäl emot en friare förvärfningsrätt, som föranledts af farhågan för att mindre: hemmansåboer skulle; falla fattigvården till. last, hafva icke i allmänhet: af erfarenheten; bestyrkts, än mindre att de skulle öfvergå till bröttslingarnes antal, hvilket senare: till fullo vederlägges af fångstyrelsens berättelser. Man bör såle les höppas, att vid frågans slutliga afgörande dylika förlegade argumenter icke mera måtte förebringas emot förnaftets fordringar och svenska allmogens billiga anspråk, och att grundsatsen om arbetets rätt till fri utveckling måtte vid innevarande riksmöte göra sig lika gällande sorå Ordets, öfvertygelsens och varuutbytets rättigheter.. . Vi.våga uttala den-förboppning;-att-detta sjelftagna förmynderskap. öfver mannen måtte upphöra på samma gång som den ogifta qvinnans eviga omyndighetstillstånd; Och att ide betänkligheter; som härvid möjligen kunna förefinnas hos tvenne stånds majoriteter, måtte vika för tidens lika förnuftsesliga som noafvisliga fordringar. samt ett billigt. afseende: på. hvad en. af flera skäl påkallad grannlagenheti detta fall ostridigt kräfver.