SAGER. BIGSIIEEe AN BIL RUSE AeGISIIA Eg BASE SSE
tet hemman: utan föregående undersökning el-
ler särskilt tillåtelse finge klyfvas till min-
dre del än ett åttondedels mantal; att, ifall ge-
nom köp, skifte eller gåfva (om arf, ehuru
en tämmeligen allmänt förekommande art af
laga fång, nämnes ingenting) sådan klyfning
sker, må afhandlingen derom icke lagföl-
jas. I afseende på jordafsöndring åter be-
stämdes, att ingen sådan må bädanefter ske
för alltid under full egande rätt, utan såvida den
lägenhet som afsöndras skall anses kunna
bilda enahanda besutenhet som i afseende på
hemmansklyfning är stadgad, hvilket beror
på undersökningsnämdens pröfning.
Missnöjet med denna författning uttalade
sig redan : vid förra riksdagen inom bönde:
ståndet i en mängd motioner, åsyftande dels
dess upphäfvande, dels ändringar i väsentliga
unkter. Det förra yrkades af Tobias Lind,
vilken, för det fall: att upphäfvandet skulle
anses allt för genomgripande; föreslog 33
mantal. såsom minimum för besutenhet, der
ingen binäring kunde påräknas; i annat fall
14, mantal. Johannes Nilsson från Bohus
län yrkade författningens upphäfvande och
utfärdande af en ny; som lemnade tillstånd
till obegränsad hemmansklyfning. Detsamma
yrkades af Nyqvist från Wermlands län, hvil-
ken afgaf åtskilliga upplysningar om förhål-
landet i nämde län, dor hemman funnos, på
hvilka 1200 personer hade sin bergning. Ny-
qvists motion åtföljdes af en petition med en
mängd underskrifter. Johan Petter Andreas-
son från Elfsborgs län anmärkte det otydliga
och ofullständiga i författningen, enär af de
i jordabalken uppräknade fem laga fång här
endast tre voro omförmälda. Yrkade författ-
ningens upphäfvande. Sandberg från Wester-
bottens län föreslog deremot endast upphäf-
vandet af det stadgande, som förbjuder att
afhandling om köp, skifte el!ler gåfva må,
innan klyfningen godkänts, lagföljas. Erik
Ersson från Gefleborgs län föreslog ett tunn-
land såsom minimum för jordafsöndringar, då
binäringar kunde -påräknas, i annan händelse
två tunnland. — Såsom ett motstycke till de
sträfvanden i en fri och framåtskridande rikt-
ning, som dessa inom bondeståndet redan vid
föregående riksdag väckta motioner innebära,
må nämnas ett af prosten Qviding väckt, i
bokstaf och anda. ytterst reaktionärt förslag.
Deri yrkades nemligen en undersökning tili
utrönande dels af alla i strid med 1827 års
förordning skedda hemmansklyfningar och
jordafsöndringar, dels ock af alla enligt äldre
författningar - olagliga hemmansafhysningar
hvarjemte i förening härmed föreslogos åtgär-
der att återbringa de förra till besutenhet och
förse de afhysta hemmanen med landtbönder:
Det ljus som denna motion, likasom den af
samme motionär i skolfrågan afgifna sprider
öfver reaktionens innersta tankar, förklarar
lätt den osparda möda, som; ehuru fåfängt,
nyligen användts att få en sådan kämpe ånyo
uppstäld i det gamla privilegiigardets leder.
ag- och ekonomiutskotten, af hvilka dessa
frågor gemensämt behandlades, stannade här-
öfver: i följande: förslag:
1:o Att 3 och 10 momenterna af 1 i författ-
ningen (innehållande förbud emot utfärdande af upp-
bud å de mindre än ;:dels mantal utgörande:hem-
mansdelar, hvilka medelst köp, skifte eller gåfva
blifvit dtklufna, så framt ej afhandlingen derom ef-
ter förutgången undersökning blifvit godkänd) måtte
upphäfvas; 2:o att 8 mom: i samma skulle erhålla
en förändrad lydelse, hvärigenom bestämdes: huru
lösningsanspråk skulle vid domstol fullföljas, samt
att egare af hemmansdelar, hvilka mtan skedd under-
sökning blifvit klufna i mindre delår än i allmänhet
för orten är tillåtet, fortfarande skulle vara under-
kastade det lösningsanspråk, som i 1827 års författ-
Ding 1 kap. 6:4 stadgas; 3:o att förordnas måtte,
det för de orter i riket, der den för på viss tid eller
på lifstid afsöndrad lägenhet i 1827 års författning
bestämda minsta jordrymd i anseende till skiljaktiga
förhållanden. kan undantagsvis tåla nedsättning, ko-
nungens befallningshafvande må ega att efter sam-
råd. med sakkunniga män inom länet derom afgifva
underdånigt förslag samt derefter för hvarje sådan
ort bestämma den minsta rymd, hvartill afsöndring
af jord må ske. :
Sistnämde punkt, hvarigenom Erik Erssons
ofvanberörde rn.otion förkastades, blef inom
gokotten afgjord medelst den förseglade se-
eln
Detta betänkande fick vid behandlingen inom
riksstånden följande utgång. Ridderskapet
och adeln afslog alla tre punkterna; preste-
ståndet afslog de båda första punkterna, men
biföll den tredje; borgareståndet åter godkände
hela betänkandet, och samma beslut fattades
äfven af bondeståndet, Hvarvid emellertid in-
gen af de uppträdande talarne gillade författ-
ningens grunder, utan alla med ett enda un-
dantag ansågo dem i flera afseenden förderf-
liga. Härigenom var frågan sålunda för den
gången förfallen, enär 1 bhufvudsaken två stånd
stannat emot två,
Vid innevarande riksdag: har dennai bon-
deståndets rättigheter och intressen så djupt
ingripande fråga nästan varit den första, som
med: något. lifligare allvar bragts å bane. Re-
dan den 31. Oktober ;väcktes af Lekberg en
motion om upphäfvandet af alla i lagar och
författningar uppstälda hinder för hemmans-
klyfning. : Tobias Lind, hvilken redan vid
förra riksdagen, somövi sett; väckt ett likar-
tadt förslag, och äfven vid denna ämnat
fra detsamma; fänn sig nu förekommen at
kberg, : hvarföre han endast förklarade
sig instämma- med den- sistnämde, ett in-
stämmande, hvaruti en stor del af ståndets
ledamöter deltög. Sedan äfven i: nästpå-
följande plenum förslag väckts i samma
ämne, uppträdge slutligen en af ståndets
äldste .och mest aktade ledamöter, Sahlström
den .10:-.dennes med ett kraftfullt och
innehållsrikt.. anförande, - hvaruti han, efter
att hafva hänvisat till den af hr Brinck vid
sistlidne. riksdag inom :konstitutionsutskottet
afgifna och af samtliga borgare- och bonde-
ständets ledamöter understödda reservation
emot samma utskotts beslut att ej göra till-
styrkandet af denpa : författning till föremål
för en framställning enligt 107 regerings:
formen, samt. förklarat författningen vara stri-
dande emot 15 8 riksdagsordningen (hvilken,
som bekant är, icke stadgar något minimum
i jord såsom vilkor för valrätt) — föreslog.