SAGER. BIGSIIEEe AN BIL RUSE AeGISIIA Eg BASE SSE tet hemman: utan föregående undersökning eller särskilt tillåtelse finge klyfvas till mindre del än ett åttondedels mantal; att, ifall genom köp, skifte eller gåfva (om arf, ehuru en tämmeligen allmänt förekommande art af laga fång, nämnes ingenting) sådan klyfning sker, må afhandlingen derom icke lagföljas. I afseende på jordafsöndring åter bestämdes, att ingen sådan må bädanefter ske för alltid under full egande rätt, utan såvida den lägenhet som afsöndras skall anses kunna bilda enahanda besutenhet som i afseende på hemmansklyfning är stadgad, hvilket beror på undersökningsnämdens pröfning. Missnöjet med denna författning uttalade sig redan : vid förra riksdagen inom bönde: ståndet i en mängd motioner, åsyftande dels dess upphäfvande, dels ändringar i väsentliga unkter. Det förra yrkades af Tobias Lind, vilken, för det fall: att upphäfvandet skulle anses allt för genomgripande; föreslog 33 mantal. såsom minimum för besutenhet, der ingen binäring kunde påräknas; i annat fall 14, mantal. Johannes Nilsson från Bohus län yrkade författningens upphäfvande och utfärdande af en ny; som lemnade tillstånd till obegränsad hemmansklyfning. Detsamma yrkades af Nyqvist från Wermlands län, hvilken afgaf åtskilliga upplysningar om förhållandet i nämde län, dor hemman funnos, på hvilka 1200 personer hade sin bergning. Nyqvists motion åtföljdes af en petition med en mängd underskrifter. Johan Petter Andreasson från Elfsborgs län anmärkte det otydliga och ofullständiga i författningen, enär af de i jordabalken uppräknade fem laga fång här endast tre voro omförmälda. Yrkade författningens upphäfvande. Sandberg från Westerbottens län föreslog deremot endast upphäfvandet af det stadgande, som förbjuder att afhandling om köp, skifte el!ler gåfva må, innan klyfningen godkänts, lagföljas. Erik Ersson från Gefleborgs län föreslog ett tunnland såsom minimum för jordafsöndringar, då binäringar kunde -påräknas, i annan händelse två tunnland. — Såsom ett motstycke till de sträfvanden i en fri och framåtskridande riktning, som dessa inom bondeståndet redan vid föregående riksdag väckta motioner innebära, må nämnas ett af prosten Qviding väckt, i bokstaf och anda. ytterst reaktionärt förslag. Deri yrkades nemligen en undersökning tili utrönande dels af alla i strid med 1827 års förordning skedda hemmansklyfningar och jordafsöndringar, dels ock af alla enligt äldre författningar olagliga hemmansafhysningar hvarjemte i förening härmed föreslogos åtgärder att återbringa de förra till besutenhet och förse de afhysta hemmanen med landtbönder: Det ljus som denna motion, likasom den af samme motionär i skolfrågan afgifna sprider öfver reaktionens innersta tankar, förklarar lätt den osparda möda, som; ehuru fåfängt, nyligen användts att få en sådan kämpe ånyo uppstäld i det gamla privilegiigardets leder. agoch ekonomiutskotten, af hvilka dessa frågor gemensämt behandlades, stannade häröfver: i följande: förslag: 1:o Att 3 och 10 momenterna af 1 i författningen (innehållande förbud emot utfärdande af uppbud å de mindre än ;:dels mantal utgörande:hemmansdelar, hvilka medelst köp, skifte eller gåfva blifvit dtklufna, så framt ej afhandlingen derom efter förutgången undersökning blifvit godkänd) måtte upphäfvas; 2:o att 8 mom: i samma skulle erhålla en förändrad lydelse, hvärigenom bestämdes: huru lösningsanspråk skulle vid domstol fullföljas, samt att egare af hemmansdelar, hvilka mtan skedd undersökning blifvit klufna i mindre delår än i allmänhet för orten är tillåtet, fortfarande skulle vara underkastade det lösningsanspråk, som i 1827 års författDing 1 kap. 6:4 stadgas; 3:o att förordnas måtte, det för de orter i riket, der den för på viss tid eller på lifstid afsöndrad lägenhet i 1827 års författning bestämda minsta jordrymd i anseende till skiljaktiga förhållanden. kan undantagsvis tåla nedsättning, konungens befallningshafvande må ega att efter samråd. med sakkunniga män inom länet derom afgifva underdånigt förslag samt derefter för hvarje sådan ort bestämma den minsta rymd, hvartill afsöndring af jord må ske. : Sistnämde punkt, hvarigenom Erik Erssons ofvanberörde rn.otion förkastades, blef inom gokotten afgjord medelst den förseglade seeln Detta betänkande fick vid behandlingen inom riksstånden följande utgång. Ridderskapet och adeln afslog alla tre punkterna; presteståndet afslog de båda första punkterna, men biföll den tredje; borgareståndet åter godkände hela betänkandet, och samma beslut fattades äfven af bondeståndet, Hvarvid emellertid ingen af de uppträdande talarne gillade författningens grunder, utan alla med ett enda undantag ansågo dem i flera afseenden förderfliga. Härigenom var frågan sålunda för den gången förfallen, enär 1 bhufvudsaken två stånd stannat emot två, Vid innevarande riksdag: har dennai bondeståndets rättigheter och intressen så djupt ingripande fråga nästan varit den första, som med: något. lifligare allvar bragts å bane. Redan den 31. Oktober ;väcktes af Lekberg en motion om upphäfvandet af alla i lagar och författningar uppstälda hinder för hemmansklyfning. : Tobias Lind, hvilken redan vid förra riksdagen, somövi sett; väckt ett likartadt förslag, och äfven vid denna ämnat fra detsamma; fänn sig nu förekommen at kberg, : hvarföre han endast förklarade sig instämmamed densistnämde, ett instämmande, hvaruti en stor del af ståndets ledamöter deltög. Sedan äfven i: nästpåföljande plenum förslag väckts i samma ämne, uppträdge slutligen en af ståndets äldste .och mest aktade ledamöter, Sahlström den .10:-.dennes med ett kraftfullt och innehållsrikt.. anförande, hvaruti han, efter att hafva hänvisat till den af hr Brinck vid sistlidne. riksdag inom :konstitutionsutskottet afgifna och af samtliga borgareoch bondeständets ledamöter understödda reservation emot samma utskotts beslut att ej göra tillstyrkandet af denpa : författning till föremål för en framställning enligt 107 regerings: formen, samt. förklarat författningen vara stridande emot 15 8 riksdagsordningen (hvilken, som bekant är, icke stadgar något minimum i jord såsom vilkor för valrätt) — föreslog.