del och näringar m. m. — Författaren, som re-
dan genom att benämna de tvenne förenade
skandinaviska rikena tillsammans för svenska
mouarkien. ådagalögger sin äfven förut kända
uppfattniog af Sverges och Norges inbördes
ställning, yttrar sig med mycken skärpa om
missförhållandena i unionen, men erkänner i
ett tillägg, att i de nyligen nedsatta fyra ko:
mitgerna kraftiga åtgärder blifvit vidtagna, för
att afhjelpa dessa roissförhållanden.
I det rent historiska påträffår man en och an-
nan blunder. Så talar författaren t. ex. sid. 178
om en skog vid namn Ofvanskog, som i 12:te
århundradet skulle utgjort gränsen mellan
svenska väldst och Norrlands obeboddatrak-
ter, — et: svårt missförstående af det gamla
uttrycket Ofvanskog, för att beteckna länderna
norr om Kolmården och Tiveden. Svenska
väldet sträckte sig för öfrigt i 12:te årbun-
dradet öfver den ansenliga del af Norrland,
som då benämdes Helsingjaland. Författaren
berättar äfven i sin öfversigt af Svergesland-
vinhingar och förluster, att Pommern och Rii-
gen genom en traktat 1815 blefvo öfverlem-
nade till Preussen emot en summa af 3Y.
millioner preussisk kurant; då det dock är väl
kändt, att dessa länder 1814 afstodos åt Dan-
mark, och att det var sistnämde land, som:
1315. öfverlemnade :dem åt Preussen moi
Lauenburg och en zumma penningar. Dylik:
oegentligheter och lapsus calami anmärkas
endast såsom en missprydnad för ett i a:
mänga andra hänseenden förtjenstfullt arbete
. Tredje delen kommer att omfatta de åter-
stående europeiska staterna, och vi hoppas att
den skall följa denna del med ett kortar:
mellanskof, än det som egt rum mellan den
första och den andra.
ER,
— Af A. A. Afselä Svenska Folkets Sago-
häfder har åttonde delen utkommit, omfattan-
de tredje afdelningen af Wasasagan: eller
Sigismunds och Karl den niondes regeringstid.
— Af Talis Qvalis öfversättningar af By-
rons poetiska berättelser har nyligen det 8:de
häftet utkommit innehållande: Ön eller Chri
stian och hans kamrater (The Island or Chri
stiån and his comrades). Med vanlig talent
har den svenske skalden återgifvit denna på
de skönaste och mest intagande bilder rika
tafla från Söderbafvet, till grund för hvil-
ken författaren lagt kapten Blighs. bekanta
äfventyr, och der man derföre finner scene!
af myteri och blodiga strider, men fäfver
gentemot dessa episoder från civilisationens
skuggsida tillika ser naturlifvet i dess sorg-
lösa frihet, skildradt på ett poetiskt och na-
ift satt och representeradt genom den hän-
förande gestalten af diktens hjeltinna Neuka.
— Dragsmarks kloster och sagan om Axel
och Valborg är titeln på en nyligen af vår
bekante fornforskare A. E. Holmberg utgif-
ven brorchyr, i hvilken författaren redogör för
de historiska underrättelser man har om
Dragsmarks kloster i Bohuslän och de vid
detta ställe fästade sägnerna om Axel och
skön Valborg, hvilka gifvit Oehlenschläger
ämne till sitt herrliga sorgespel. Den sista
murlemningen af Dragsmarks Marieekyrka lä-
rer ha nedrasat 1845, men ännu valfärdar
kringliggande orters allmoge till den plats,
som varit vittne till Valborgs lidanden och
uppoffringar och der ännu fortlefver en
folkvisa, som innehåller ej mindre än 200
verser, med omqvädet: Men lyckan hon
vänder sig ofta. om. Författaren meddelar
den melodi, på hvilken denna visa sjunges i
Dragsmarksdalen.
— Af Minnen från Gripsholm, fosterländska
dikter af. Herman Bjursten,. har. andra delen
i dessa dagar utkommit. Under rubriken
Lennart Torstenson sammanfattar författaren
22 dikter, dels i romansform, dels dialogise-
rade, hvilka hufvudsakligen röra sig kring
Torstensons bedrifter, men äfven till en del
behandla andra samtida hbjeltedater, så att till
och med en särskilt vacker sång egnas åt
minnet af Danmarks hjeltekonung, den fjerde
Kristian. Utom denna cykel: innehåller bo-
ken: Maria Eleonoras flykt, en dramatiserad
skildring i sexton scener, hvari handlingen är
förlagd på Gripsholm.