tion, och lord Palmerston svarade derpå med
en annan demonstration; han yttrade nemli-
gen icke ett ord om parlamentet.
Jag har flera gånger omnämt parlamentets
förfall, hvilket nu försiggår med en vida större
hastighet än jag förutsagt, och är sedan nå-
gra månader tillbaka ett flitigt begagnadt te-
ma för alla tidningar, hvilka icke omedel-
bart stå under regeringens inflytande. Quar-
terly Review, den gamla toryorganen, egnar
deråt en utförlig artikel. Prese predikar
hvarje vecka om nödvändigheten, att på nytt
1eorganisera det konservativa partiet innan
det är för sent, och frihandelsanhängarne,
hvilka förut visat likgiltighet för de politiska
institutionerna, hafva blifvit ense om, att mar
åtminstone måste hindra motståndarne, att fö
deras ändamål betjena sig af desamma. Ui-
brottet af stridan mellan den på byråkratier
stödda regeringen och parlamentet synes vara
nära iörestående. Det är endast en form —
men former hafva ofta varit symboler — att
lord Palmerston icke mera går till utrikeska-
binettet, såsom förut varit brukligt, utan iå
ter sina kolleger komma till sitt hem. På
lordmayorsfesten talade, utom premiermini
stern, endast skattkamraarkansleren, en grund
ligt lärd statsekonom, som lättast finner sig
uti den betydelselöga ställning, i hvilken samt
lige medlemmarne af kabinettet blifvit för-
satte. Benjamin Hall, de allmänna arbetena:
minister, antager mot Board of Works, Lon
dons kommunalmyndigbet, helt och bålletto-
nen af en fransk minister mot ett departe-
menisråd, och flera blad yrka med otålighet.
att detta tröga kollegium måtte afskaffas sam:
dess funktioner öfvertagas af ministeren.
Knapt har uti Manchester det jubel, hvar:
med premierministern blifvit helsad, bunmt
tystna, förr än Kossuth uti samma stad bör
jar en serie föreläsningar om Italien, hvarut:
han gifver fritt lopp åt sitt bittra hat mot
Österrike. Sheriffen och andra högre em-
betsmän förde honom ut på platformen, och
åhörarnes bifall var stormande. C. I. D.
Efter att förut hafva meddelat tabellarisks
öfversigter af de löneförhöjningar, som blifvit
genom den kungliga propositionen och enligt
de: densamma åtföljande statsrådsprotokoller
föreslagna för de civila tjenstemännen och
militären, meddela: vi i dag äfven en sådan
rörande de vetenskapliga inrättningarne och
allmäsna läroverken. Man finner bland d:
förra isynnerhet riksarkivet, kongl. biblioteket
och sundhetskollegium ihågkomna med högst
betydliga löneförhöjningar, särdeles för che:
ferne och deras närmaste män, under det der
underordnade tjenstemannapersonalen här, li
kasom öfverhufvud. vid: hela den nu föreslagne
löner. gleringen, blifvit jemförelsevis mera till-
bakasatt eller rent af. förbisedd. Såct. ex. är
det senare förhållandet med de amanuenser i
kongl. biblioteket, hvilka sedan flera år visat
sig vara alldeles oumbärliga för detta verk
utöfver de båda hittills på stat uppförda, men
för hvilka mar ännu bär icke finner någon
den ringaste lön föreslagen, under det che-
fens deremot föreslås till. en förhöjning med
Ohrbring 44 procent o. . v.
Uti den för Upsala universitet föreslagns
staten finner man professorernas löner före
slagna till 4000 och 4500 rdr (i Lund uppgi
de redan förut till högre -belopp, såsom der
utgående med. 300 tunnor spanmål), äfvensom
vid båda universiteten adjunkternes till 2000
rdr. Intetdera kan under nuvarande: förhål-
landen anses vara för högt tilltaget : Det se-
nare, eller det för akademieadjunkterne be-
stämda beloppet, synes snarare nog lågt. Af
de föreslagna nya professionerna anse vi en
af de för Upsala föreslagna, nemligen den i
medicin, alldeles icke böra beviljas, såsom ej
allenast onyttig, utån rent af skadlig, emedan
en ytterligare tillökning af den medicinska
fakulteten i Upsala endast skulle förhindra
den medicinska bildningens öfverflyttande der-
ifrån till Stockholm, hvilket när som helst
kunde ske med fördel för studierna och otvif-
velaktigt äfven snart måste ske. De båda an-
dra nya professionerna, som föreslås, äro för
båda universiteten en i nyeuropeisk lingvistik
och en i de fordiska språken, samt syfta att
fylla känbara brister i vår nuvarande univer-
sitetsbildning, som böra afhjelpas.
Hvad som likväl bland de på åttonde huf-
vudtiteln upptagna nya statern för närva-
rande måste företrädesvis ådraga sig uppmärk-
samheten, är den som föreslås för elementar-
läroverken, hvilka genom den omsider utfär-
dade nya skolordningen nyligen fått en i viss
mån förändrad författning, utan att man lik:
väl af skolordningen erfor, hurudan lärarnes
ställning enligt den nya författningen var af:
sedd att blifva. Det är på samma gång först
genom den här föreslagna nya staten, som
man erfar, utr hvilka städer regeringen ansett
de genom den nya skolordningen påbjudna
läroverken af olika grader böra finnas.
För billigheten af en löneförhöjning för
ärarne vid- rikets elementarläroverk ta-
lar icke blott samma skäl, som mer eller
mindre gäller äfven: för flera andra tjenste-
män, eller. de stegrade lefnadskostnaderna,
atan äfven den omständigheten, att lärarnes
åligganden genom den nya skolordningen
blifvit högst betydligt förökade, både genom
terminernas. förlängning och, hv: d särskilt
lektorerne angår, genom ett betydligt ökadt
antal lärotimmar i hvarje vecka. De här fö-
reslagna förändringarne bestå nu, såsom man
inner, deri att då lektorernes löner enligtnu
gällande 1849 års öfvergångsstat äro beräk-
nade i fyra grader still 1200 (eller 1260),
1300, 1800 och 2225 rdr rmt, så föreslås de