53:o Angvagnens vigt 200 centner, med 6
koppläde hjul;
Ö:o Lastvagnarnes vigt 30 centner;
7:o Deras börförmåga 110 centner;
8:0 Största lutningen 1 på 50; — -
9:o Minsta Radien på en kurv af 500 fot.
(Denna kan likväl tagas mindre om ång-
vagnen får rörligt underrede.) På en sådan
jernväg kan en 200 centners ångvagn draga
en last af 400 centner nettolast uppför en
lutning af 1 på 50.
Hvad en sådan jernväg tillika med rörelse-
materiel i medeltal skulle kosta, är naturligt-
vis ganska svårt att bestämma, men på ett
j ungefär torde milen komma att uppgå till föl-
Tjande belopp:
SN Vv FK
23 tuonland jord i medeltal ä 250 rdr . . 5,750.
12,000 famnar stängsel å 50 öre . . . . -6,000.
10.000 kubikfamnar jordschaktning å 5 rdr 50,000.
500 kubikfamnar berg å 25 rdr . . . . 12,500.
Vattenaflopp 36 stycken, en bro, 10 vägöf-
vergångar, vågomiaggningar m. m. . . 10,000.
1850 kubikfamnar bäddningsgrus å 7 rdr . 12,950.
18,500 stycken tvärstockar, 7 fotlånga, åa 75
öre per stycke . : . s ss . so so soc
2310 sk st. v. 104:s skenor, 18 fot långa
å 30 rdr pr skb . so so so so so - - - 69,300.
4150 skarfförbindningar å 1 rdr 50 öre. . 6,25.
83,000 stycken hakbult a 60 rdr pr 1000 . 4,980.
Nedläggning och spikning af tvärstockar och
skenor 37,000 fot (1000 fotmötesplatser) å
10 öre per fot so so so ss so or
6 stycken spårvexlingar å 100 rår. dk
Ångvagnshus, lastplatser, magasiner, vaktku-
rar m. fl. hus ;s . ss ss ss ss so sov
Vändbord, vattenhållare, hisskran, vågar m.
fl. redskaper. . . . , ss ss cc
En ängvagn .o. . ss so co c
20 lastvagnar å 500 rdr . so oso cc
Oförutsedda kostnader, förvaltning, redska-
per och dylikt 20 44 af ofvanstående . . 47,560.
Summa rdr 285,440.
Tager man härtill i betraktande att ske-
norna helt säkert måste tagas något tyngre,
för att åtminstone kunna hålla en längre tid
innan de behöfva bytas ut mot andra, sä torde
300,000 rdr pr mil snarare vara för lågt än
för högt beräknadt.
Antages vidare afgiften för hvarje centner,
som transporteras, till Ö öre pr mil, så erfor-
drag 500.000 centner att transportera för att
inkomsten må kunna blifva 30,000 rår årli-
gen, då hälften åtgår till drif- och under-
hållskostnad samt den andra hälften utgör 5
procents ränta på bygnadssumman.
Kan man här i landet bygga mindre ång-
banor för hvad ofvan blifvit beräknadt, så
tyckes ganska mycket vara vunnet, och att
detta går för sig, derom har man redan vun-
wt tillräcklig erfarenhet.
13,875.
3,700.
600.
9,000.
3,000. 1
20,000.
10,000.
er AA -
LITTERATUR.
da historiska föreningar i de svenska land-
skapen.
Några ord om svenska landskapsmålen. Vid Nerikes
prest- och lärareförenings sammankomst den? Juni 1856,
af G. Djurklou. Örebro 1856.
Stadgar för föreningen till samlande och ordnande
af Nerikes folkspråk och fornminnen. (Antagne å all-
män sammankomst den 1 Oktober 1856.)
SR mm
-
Utom den yttre politiska historien, som i
vår tid, genom vidtomfattande forskningar,
rika nyupptäckta källor samt en grundlig och
snillrik kritik af de förut tillgängliga, blifvit
riktad med många stora och gedigna arbeten,
som kasta ett nytt ljus öfver hela tidehvarf
eller öfver särskilta historiska tilldragelser,
har man ock på den senaste tiden med stor
itver börjat bearbeta ett nytt fält, det kultur-
historiska; man har lagt sig vinn om stt följa
folkens inre utveckling på spåren. Redan i
en äldre tid har man visserligen gjort åtskil-
liga förarbeten i denna riktning; man finner
redan för århundraden tillbaka en viss ifver
för samlande af åtskilliga minnesmärken, som
utgöra vittnesbörd om förgångna tiders kul-
turlif, men dels häde man icke full insigt
om deras betydelse i denna riktning, utan
betraktade dem hufvudsakligen såsom kurio-
siteter, som artiga leksaker för den lärde, dels
sökte man hufvudsakligen lägga dem till
grund för den yttre historien, och med en
tilltagsenhet utan like begagna dem till stöd för
lika fantastiska som onyttiga hypoteser; man
saknade insigten om det sammanhang, hvari
de olika företeelserna af detta slag stå med
byarandra och med folkets fysiska, etiska och
intellektuella utveckling. Den nyare veten-
akapliga uppfattningen af nationaliteten så-
som en lefvande organism, stadd uti ständi
utveckling, har hos hvarje bildadt folk ledt
till sträfvande efter sjelfkännedom, efterspå-
rande af de nationella egendomligheterna och
försök att med ledning af de kulturhistoriska
reinnesmärkena följa utvecklingen af de sär-
skilta organiska krafterna hos folket. Det
blott och bart fysiska hörer till naturhistorien,
men det fysiska, för så vidt det står under
nflytande af den andliga utvecklingen, har dock
en plats i kulturhistorien, och vigtiga antydnin-
sar om hvad jpå detta fält är att göra har tysken
Riehl nyligen gifvit i sitt stora snillrika arbete
Naturgeschichte des Volkes.. Dernäst vänder
sig denna forskning till de företeelser, som stå
. sammanhang med folkets samhällsdrift och
lennas naturliga yttringar i familjen, kom-
nunen, samhället. I afseende på religionen
röjer sig den kulturhistoriska forskningen icke
med de allmänna yttre företeelserna af kyrko-
möten, teologiska stridsskrifter och kyrkliga
anordningar; den söker vittnesbörd om folkets
verkliga religiösa tillstånd i olika tider. Språ-
tet, såsom organ för folkets andliga lif, låter
len skarpsynte forskaren kasta mången blick
n i djupet af folkandan, och den historiska
pråkforskningen intager derföre en vigtig plats
på kulturhistoriens område. Äfven fill kon-
tens och vetenskapens gebit sträcker sig na-
urligtvis denna kulturhistoriska forskning, och
len måste i detta fall gå längre än till den
REP a RAR str.
SS mOLA Mm MA AC 4 M
;å den afmagrade hand, som räcktes henne; här fo
r jag, och hos er förblifver jag för alltid. kr
Åen ni får inte tala nu, icke ens ett enda li
2 2