a TA Sh BAOSKA Menig inverkan på nästa års gröda, enär ingen käle finnes i jorden och höstplöjningen dessutom mångenstädes är långt ifrån follbordad. Skulle deremot så lyckligt vara, att all denna snö går i vatten, så få väderspåmännen vatten på sin qvarn ocn vi få malet på våra, och då är allt godt och välj. (N. C. L. T.) ESA NR EEE RÄTTE GÅNGSoch POLISSAKER. Vi mefdela här protokollet öfver fångstyrelsens förhanding i frågan om styrman Lindströras behandling 7å Långholmen, hvilket är så lydande: 1856 den 26 September. S.D. Sedan med anledning af de uti flere af hufvudstadens tidningar förekomne uppgifter, att för tryckfsihetsbrott i straffoch arbetsfängelset å Lång;holmen intagne förre styrmannen Anders Mortimer Lindström blifvit i uppgifoe hänseende derstädes illa behandlad, direktören derstädes af koogl. styrelsen förständigats inkomma med upplysningar om den be;bandling Lindström å Långholmen rönt, så hade besmälde direktör insändt dels protokoll öfver ett den 17 sistlidoe September i närvoro af boktryckaren Hagström med inre bevakningsbefälhafvaren löjtnanten J. F. von Moltzer samt fanjunkaten vid inre bevakningen August Graan och Lindström hållet kommendantsförhör, dels ock memorial den 22 i samma månad, hvaraf inhämtades, att Lindström, som den 12 i nyssnämde månad ankommit till Långholmen för att medelst fästningsfängelses undergående aftjena honom för tryckfrihetsbrott ådömde böter, försetts med buldanskläder, enär vinterbeklädnaden vid fängelset då ännu ej varit anlagd, men ej erhållit några strumpor, emedan han behöfde vistas ute och på det han måtte bekomma sådana på samma gång som öfrige fångar eller påföljande söndag, då ombyte af beklädnad skulle ske inom hela fängelset ; att Lindström af sådan anledning, och då han ej begärt a!. erhålla strumpor, ej varit med sådana försedd, : han efter reqvisition från Stockholms rådhusrätt den 17 sistlidne September dit affördes; att vinterbeklädnaden, som, i anseende till den kyliga väderleken vid början af innevarande års sommar, måst begagnas längre in på sommaren än vanligt, icke anlagts förr än den 21 i samma månad, semt: att strumpor under sommarmånaderna icke utdelats åt nykomna fångar, på det att fångarne måtte under. den kalla årstiden dermed vara så mycket bättre försedda; att, hvad Lindströms behändling i öfrigt vidkomme, han blifvit erbjuden att välja emellan att bo i oell eller gemensamt med andra fångar i så kallade logement, men förklarat sig heldre vilja bo i logement, emedan tiden blefve nog lång för honom ändock; att Lindström af sådan anledning anvisats bostad i ett rum, der mindre förbrytare eller sådane, som voro dömde för första resan stöld, förvarades. Detta årende föredrogs nu af hr kansliledamoten, och handlingarne lästes; men som dervid tillförordnade kameralledamoten ifrågasatte, huruvida det baslut, som referenten ansåg kongl. styrelsen böra meddela,jemlikt 10:de uti instruktionen för kongl. styreisen, kunde fattas i hr generaldirektörens frånvaro, så beslöts, att med ärendets handläggning skulle anstå till dess hr generaldirektören återkommit ifrån den af honom företagna inspektionsresa, Den 6 Oktober. S. D. Sedan ordföranden hr generaldirektören och riddaren Stråle förliden gårdag återkommit från dem inspektionsresa han företagit, blef nu det i protokollet den 26 nästlidne September omförmälte ärende, Fr örande den behandling, som skall hafva vederfaritz till fästningsfängelse för tryckfrihetsförbrytelse dömde förre styrmannen Anders Mortimer Lindström under hans vistande å straffoch arbetsfängelset på Långholmen, till afgörande företaget, dervid referenten hr kansliledamoten, assessorn och riddaren Cederschiöld yttrade: att som af handlingarne inhämtades, att fängelsedirektören kaptenen F. A. Tellander felaktigt förfarit, dels deruti, att han låtit Lindström, hvilken endast i brist af böter blifvit till fängelse å fästning dömd, inlogeras tillsammans med till straffarbete dömde förbrytare, hvilket, äfven om Lindström sjelf sådant önskat, icke bort honom medgifvas, dels ock deruti, att han låtit Lindströms egna strumpor honom fråntagas innan andra sådana honom tilldelats; men Lindström, som redan blifvit från fängelset frigifven, hvarken uppgifvit, att honom förvägrats hos kongl. styrelsen framställa anhållan om tillstånd att få uader fängelsetiden begagna egna kläder, hvilken rättighet, jemlikt kongl. brefvet den 18 Maj 1836, det tillkommer kongl. styrelsen att bevilja, och ej heller för öfrigt hos kongl. styrelsen anfört klågan öfver någon honom inom fängelset öfvergången olaglig behandling, hr kansliledamoten ansåg hvad sålunda förekommit endast böra föranleda dertill, att fängelsedirektören genom utrag af protokollet erinrades, att för framtiden ej låta så beskaffade fel, som de ofvannämda, komma sig till last; samt att direktören, äfven utan hemställan till kongl. styrelsen, må låta fångar, som äro dömde till fängelse utan arbete, begagna sina egna kläder, då de skola i kongl. poliskammaren eller domstol inställas. Hr kameralledamoten assessor Kruskopf instämde i hr kansliledametens mening, hvarefter ordföranden hr generaldirektören och riddaren Stråle förklarade, att han ansåg att Lindström, hvilken endast i brist af böter blifvit till fängelse å fästning dömd, bort förvaras afskildt från förbrytare, dömde till straffarbete, och att jemväl, derest Lindström önskat att inlogeras med sistaämde straffångar, sådant icke bort honom medgifras; likasom hr generaldirektören fann att, äfven om Lindström, med föranledande af föreskriften i kongl. brefvet den 18 Maj 1836, ieke utan kong: styrelsens dertill lemnade tillstånd varit berättigad att inom fängelset nyttja egna kläder, de af Lindström vid ankomsten till fängelset begagnade strumpor i allt fall icke bort honom fråntagas innan andra sådana från förrådet henom tilldelades; i följd hvaraf, och då Lindström, som redan blifvit från fängelset frigifven, hvarken uppgifvit att honom förvägrats hos kongl. styrelsen framställa anbållan om tillstånd att få under fängelsetiden begagna egna kläder, eller för öfrigt hos kongl. styrelsen fört klagan öfver någon honom inom fängelset öfvergången olaglig behandling, fängelsedirektören borde genom protokollsutdrag förstäpdigas, dels att tillse att förfarande af ofvananmärkta beskaffenhet icke för framtiden egde rnm, dels ock att direktören, äfven utan hemställan till kongl. styrelsen, må låta fångar, som äro dömde till fängelse utan straffarbete, begagna egna kläder, då de skola uti kongl. poliskammaren eller hos domstol inställas. Hr generaldirektören yttrade i sammanhang härmed, att, då närmare föreskrifter angående bland annat de å fästoingsfängelserna förvarade fångars behandling syntes vara af nöden, frågan härom borde, så snart omständigheterna sådant medgåfre, hos kongl. styrelsen till handläggning förekomma ; och skulle, i enlighet med hr generaldirektörens yttrande, utdrag af protokollet meddelas direktören vid nämde fängelse, på sätt registraturet utvisar. — Sistlidne fredag rymde kronoarbetskarlen Fredrik Sandahl från Rindön, under det han var såsom postbud afsänd till Waxholms stad. Innan Sandahl begaf sig å våg föröfvade han inbrottsstöld samt tillgrep kläder och 40 rdr bko i penningar. I går af; CI FIF IT dT a FT P :