— Det af Times uppå Monitörens artikel emot engelska pressen afgifna svar, hvarom redan nämts i en telegrafdepesch, har nu i sin helhet med de sista posterna kommit oss tillhanda. Efter att i likhet med Daily News i en artikel öfver samma ämne ha anmärkt. att beskyllningen hvarken angifver förbrytelsens natur, hvilka bland den engelska pressens organer förbrutit sig eller hvilken de! af franska styrelsen blifvit angripen, förklarar bladet sin aktning för kejsaren såsom bundsförvandt och Frankrikes folkvalde representant äfvensom för den franska nationen, men vill ingalunda utsträcka dessa känslor ai aktning och välvilja till kejsarens omgifning. Derpå antydes Monitören och de personer. som inspirera detta blad, att de mäste he bättre svar i beredskap på engelska pressens klagopunkter än det nakna påståendet pat: dylika anklagelser äro anonyma, och att d: endast förtjena förakt.. Den fara för alliansens bestånd, hvarom Monitören talat, föranledes ej af engelska pressens rättvisa klander öfver offentliga män, hvilkas karaktere: tillhöra offentlighet6n, utan af vissa personers handlingssätt, hvilka, hastigt uppstigna till höga platser, synas vilja beträda et bana, lika vådlig för Frankrike som falsk emot England. Sådana personer finna t. ex. i underhandlingarne om en fredstraktat et förträffligt tillfälle att angripa och qväfve tryckfriheten i en liten men fri stat, och Times erkänner sig ha med blygsel och vedervilja sett, huru lätt Englands fullmäktige blifvit fångade i den snara, som utlades midt för deras egna ögon. Tidningen säger sig äfven mec djupt bekymmer hafva funnit, huru vissa personer i Frankrike, hvilka stå högt i embetsställning och gunst, långtifrån att söka hämme det öfverhandtagande spekulationsraseriet, li nat hela inflytelsen af sin plats, föratt sjelfvs gifva exemplet till befrämjande och förökande af detta onda. Den förklarar sig äfvenledes ha med ledsnad funnit, att franska regeringen i flere hänseenden ledt si: a operationer : uppenbar strid med statsekonomiens allmänt erkända principer, och sålunda framkallat en kns, som ej kan bli annat än skamlig fö; styrelsen, olycksbringande för Frankrike och högst menlig för England. Den säger sig af sky de inskränkningar i den personliga friheten, hvilka egt rum i Frankrike, äfvensom hela det i nämde land gällande pass-system och dertill hörande vexationer. Vi äron, tillägger slutligen Times, så vana i Englanc vid en fri opinionsyttring, att vi ej kunna g: in på att mista rättigheten att diskutera verldens offentliga angelägenheter för att behage hvem det vara må, och vi beklaga uppriktigt. att Monitören erhållit instruktion att påstå, det en minskning i den aktning, som egnas tryckfriheten i England, är det pris, som mäste betalas för fortfarandet af den franska alliansen. — Monitören varnar engelska folket för vådorna af ett sysem (tryckfriheten), som. genom att förstöra förtroendet emellan de båda styrelserna, skulle föranleda en söndring emellan de båda nationerna. Vi svara häruppå, att vi i detta hänseende redan äro varnade. Vi veta hvad tryckfriheten kostar oss, viveta ock hvilket värde den för oss eger. Den kostar 0s3 en viss minskning i sympati och välvilja från enväldiga och förtryckande regeringars sida. Dess värde för osg innebär allt hvad vi äro, allt hvad vi varit, allt hvad vi komma att blifva. Lika litet äro vi i saknad af varningar på andra håll. Vi se, att isampa ögonblick en regering störande blandar uti tryckfriheten, beröfvar den sig icke biltt den bästa vägledaren till folkets opinioner, utan ikläder sig ock derjemte en ny och vådlg ånsvarighet för allt hvad den tillåter utkomma. Från dessa vådor är engelska re