— Det af Times uppå Monitörens artikel
emot engelska pressen afgifna svar, hvarom
redan nämts i en telegrafdepesch, har nu i
sin helhet med de sista posterna kommit oss
tillhanda. Efter att i likhet med Daily News
i en artikel öfver samma ämne ha anmärkt.
att beskyllningen hvarken angifver förbrytel-
sens natur, hvilka bland den engelska pres-
sens organer förbrutit sig eller hvilken de!
af franska styrelsen blifvit angripen, förkla-
rar bladet sin aktning för kejsaren såsom
bundsförvandt och Frankrikes folkvalde re-
presentant äfvensom för den franska nationen,
men vill ingalunda utsträcka dessa känslor ai
aktning och välvilja till kejsarens omgifning.
Derpå antydes Monitören och de personer.
som inspirera detta blad, att de mäste he
bättre svar i beredskap på engelska pressens
klagopunkter än det nakna påståendet pat:
dylika anklagelser äro anonyma, och att d:
endast förtjena förakt.. Den fara för allian-
sens bestånd, hvarom Monitören talat, föran-
ledes ej af engelska pressens rättvisa klan-
der öfver offentliga män, hvilkas karaktere:
tillhöra offentlighet6n, utan af vissa per-
soners handlingssätt, hvilka, hastigt uppstig-
na till höga platser, synas vilja beträda et
bana, lika vådlig för Frankrike som falsk
emot England. Sådana personer finna t. ex.
i underhandlingarne om en fredstraktat et
förträffligt tillfälle att angripa och qväfve
tryckfriheten i en liten men fri stat, och Times
erkänner sig ha med blygsel och vedervilja
sett, huru lätt Englands fullmäktige blifvit
fångade i den snara, som utlades midt för de-
ras egna ögon. Tidningen säger sig äfven mec
djupt bekymmer hafva funnit, huru vissa per-
soner i Frankrike, hvilka stå högt i embets-
ställning och gunst, långtifrån att söka hämme
det öfverhandtagande spekulationsraseriet, li
nat hela inflytelsen af sin plats, föratt sjelfvs
gifva exemplet till befrämjande och förökande
af detta onda. Den förklarar sig äfvenledes
ha med ledsnad funnit, att franska regerin-
gen i flere hänseenden ledt si: a operationer :
uppenbar strid med statsekonomiens allmänt
erkända principer, och sålunda framkallat en
kns, som ej kan bli annat än skamlig fö;
styrelsen, olycksbringande för Frankrike och
högst menlig för England. Den säger sig af
sky de inskränkningar i den personliga frihe-
ten, hvilka egt rum i Frankrike, äfvensom
hela det i nämde land gällande pass-system
och dertill hörande vexationer. Vi äron, til-
lägger slutligen Times, så vana i Englanc
vid en fri opinionsyttring, att vi ej kunna g:
in på att mista rättigheten att diskutera verl-
dens offentliga angelägenheter för att behage
hvem det vara må, och vi beklaga uppriktigt.
att Monitören erhållit instruktion att påstå,
det en minskning i den aktning, som egnas
tryckfriheten i England, är det pris, som mä-
ste betalas för fortfarandet af den franska alli-
ansen. — Monitören varnar engelska folket
för vådorna af ett sysem (tryckfriheten), som.
genom att förstöra förtroendet emellan de båda
styrelserna, skulle föranleda en söndring emel-
lan de båda nationerna. Vi svara häruppå,
att vi i detta hänseende redan äro varnade.
Vi veta hvad tryckfriheten kostar oss, viveta
ock hvilket värde den för oss eger. Den ko-
star 0s3 en viss minskning i sympati och väl-
vilja från enväldiga och förtryckande rege-
ringars sida. Dess värde för osg innebär allt
hvad vi äro, allt hvad vi varit, allt hvad vi
komma att blifva. Lika litet äro vi i saknad
af varningar på andra håll. Vi se, att isam-
pa ögonblick en regering störande blandar
uti tryckfriheten, beröfvar den sig icke
biltt den bästa vägledaren till folkets opinio-
ner, utan ikläder sig ock derjemte en ny och
vådlg ånsvarighet för allt hvad den tillåter
utkomma. Från dessa vådor är engelska re-