FRANKRIKE.
deia r äfve YE
ris, att franska och engelska kabinetterna ny
ligen också i grekiska frågan varit af olik
åsigt, i det franska regeringen vore benäge!
draga tillbaka ockupationstrupperna från Grek
land, medan England yrkar ockupationen
fortfarande.
TYSKLAND.
Det påstås från ätskilliga håll, att Förent:
Staternas regering skall ha beslutat att ick
vidare erkänna någon förplikteise att erläggs
Stader-Elb-tullen, åtminstone icke i den forn
som densamma för närvarande utgår.
SPANIEN.
Efter en korrespondens från Madrid med
dela vi följande skildring af marskalk Nar
vaez kriticka ställning såsom ministerpresi
dent samt den tvetydiga rol drottningen låter
honom utföra. Man finner deruti ett nytt
ganska pikant uppslag till förklaringsgrunc
för det nya förhållande som inträdt i Madric
genom konungens hemliga deltagande uti sty:
relsen med en maktfullkomlighet, som mar
förut icke sport hos denne monark, hvilker
hittils ätnöjt sig med en negativ rol och sak.
nat allt inflytande öfver ärendenas gång. Nå:
gra vilsekomna bref, hvilkag innehåll skall
vara i hög grad komprometterande för droit
ningen, hafva råkat falla i konungens händer
och farhågan för den offentliga skandal, som
deras. offentliggörande skulle nedkalla öfvei
drottningen, skall nu vara den mystiska orsaker
till drottningens plötsligt påkomna eftergifven-
het för sin gemåls vilja. Korrespondenten
yttrar sig som följer:
Marskalk Narvaez börjar finna sitt arf ef:
ter ODonnel ganska oangenämt. Det tros at
han icke förutsett den brydsamma ställning
han iråkat och att han med stor motvilja tills
vidare spelar den rol man tilldelat honom.
Han har råkat i uppenbar strid med hofpar-
tiet och stött på en fast beslutsamhet bos
drottningen; hvilket motstånd är för honom
så mycket mera oväntadt, som han med viss-
het räknat på att få helt och hållet öfvertaga
pogeringstyglarne, utan annan inblandning
från drottningens sida, än som kunde vara
en följd: af hennes böjelse att hafva något
spelrum för sina småkapriser och sitt ombyt-
liga lynne. Men förhållandena hafva helt
och hållet förändrats på den senare tiden.
Konung Fransisco, som förut saknade allt in-
flytande, åtnjuter nu största anseende vid
drottningens hof. Det är numera han som
styr henne och drifver henne fram till det
oinskränkta maktgodtyckets yttersta mål, och
hon fogar sig medgörligt efter hans önsknin-
gar. Detta af konungen så plötsligt vunna
inflytande tillskrifves den mystiska besvärjelse-
kraften hos några bref, som fallit i konun-
gens händer, och hvilkas innehåll skall vara
i hög grad komprometterande för drottningens
anseende. Af fruktan för skandalen skall
drottningen nu slafviskt foga sig efter sin h:
gemåls diktatoriska föreskrifter, och det är
marskalk Narvaez, som i första handen får
kläda skott för denna sängkammarintrig. Vid
den minsta invändning han dristar framkasta
mot de af hofpartiet påyrkade åtgärder, låter
man honom förstå, att man icke är i ringa-
ste mån förlägen att finna en efterträdare på
marskalkens post, och Narvaez har följaktli-
gen intet annat val än att antingen fortfa-
rande vara kamarillans hejduk, eller nedläg-
ga sitt embete, Hans afskedande var en dag
redan afgjordt, men återkallades, emedan den
tillämnade efterträdaren såsom ministerpresi-
dent, markis Viluma, icke kunde förmås att
öfvertaga marskalkens tvetydiga rol. Emel-
lertid blir marskalkens ställning allt mera
slipprig, ochdrottningens afsigt att åter till-
välla sig oinskränkt välde träder allt tydli-
gare fram i dagen. En del af karlisterna
samt de andliga understödja detta förehafvan-
de. Spaniens primas, erkebiskopen af Toledo,
har blifvit kallad till hofvet. Man vet icke
om afsigten är att åt honom uppdraga bil-
dandet af en ny minister, eller om kamaril-
lan endast räknar på goda råd af den hög-
vördige prelaten. Under sådana förhållanden
af oenighet och spänning mellan hofvet ock
ministeren, hvilken sistnämde vill bevara åt-
minstone skenet af konstitutionalism, väcker
det inom landet allmän förundran, att Nar-
vaez, mannen med den beprisade jernviljan.
icke anser sig för god att qvarstå uti denna
för en åtminstone till namnet konstitutionel
ministerpresident föga hedrande ställning. Mi-
nistören lider dagliga förödmjukelser med
den största möjliga resignation.
PORTUGAL.
Den sista portugisiska posten medför un-
derrättelser till och med för den 23 Oktober,
men innehåller inga nyheter af betydenhet.
Valen hade ännu icke börjat, och landets po-
litiska ställning var så till vida tryggad, att
man icke: befarade någon återverkan från hän-
delserna i Spanien. :Underrättelsen om Nar-
vaes trädande i spetsen för spanska styrelsen
hade icke framkallat någon öfverraskning.
Den tid är förbi — yttrar en korrespondent
till Times.— då Portugal kunde se sig nöd-
sakadt att antaga en mindre frisinnad regering,
i följd af den spanska reaktionens pätryck-
ning. Det parti i Portugal, hvilket Narvaez
förut erkände såzom motsvarande hans eget.
har nu blifvit aflägsnadt från allt inflytande
på styrelsen, och det är icke troligt att konun-
gen banar väg för detsamma till regeringsro-
ret. De sista fem årens mera frisinnade och
försonliga förvaltning har afvisat såväl ultra-
kortigternas anm unltranrnoraseetoernag anEgnräk