bech, der de äro stälda under texten
Med tacksamt erkännande af hvad hr Lo-
vån redan gifvit, önska vi lifligt, att Helve-
tet snart måtte efterföljas af Skärselden och
pParadiset.
— Åf Ågardhs och Ljungbergs Försök til!
en statsekonomisk statistik öfver Sverige har an-
dra delens andra häfte, 2, i dessa dagar ut-
kommit. Detta häfte, till hvilket vi med det
första utförligare återkomma, innehåller en af-
handling af C. Agardh Om arbetet, afsätt-
ningen och Svenska jordnaturen.
— Under titeln Minnen från Sverges Mu-
seer och enskilda konstsamlingar her första häf-
tet utkommit af ett planchverk, hvars utgif-
vare hr C. F. Lindberg lofvar att söka åstad-
komma en sawling litografier af offentliga och
enskilta konstverk, som äro troget och sorg-
fälligt aftecknade och tryckas med den nog:
granhet och elegans, som den litografiska pres-
sen hos oss för närvarande förmår åstadkom-
ma. Man vet, att några sådane företag förut
blifvit påbegynta, men snart afstannat; önsk-
ligt vore om detta kunde erhålla en sådav
uppmuntran, att det kunde nå en större ut-
sträckning. Detta häfte in ehåller trenne plan-
cher, framställande ett jagtstycke af Oudry,
Sigismund 11 till häst af Rubens samt ett
genrestycke af Rotari, alla efter originaltaflor
i kongl. museum. Plancherna, som äro väll.
ritade, åtföljas af en kortfattad text. Priset
å hvarje häfte är 2 rdr 50 öre riksmynt.
— Handlingar till upplysning af Finlands
häfder, utgifna af A. J. Arwidsson. Åttonde)
delen (392 sid. 8:0). I denna nyligen utkomna
del äro meddelade 171 bref och handlingar, alla
från Gustaf I:s tid. Bland handlingar, som
tjena till att belysa den tidens seder och kultur-
förhållanden, finner man t. ex.: en förteckning
på gästgifvare (krögare) och skeppare i Fin-
land 1545—50; öppet bref till Menige man
i Finland, om deras villfarelse att de för
de hårda års skull blifva judar och hålla lör-
dagen helig; bref från konung Gustaf I till
Pehr Brahe om de brister och fel han fun-
nit i Finland; bref till xmenige adeln för-
samlad vid ryska gränsen 1555, hvari konun-
gen förmanar dem, att icke inlåta sig i nå-
on fältslagtning med ryssarne på släta mar-
ken, utan att det sker med fördel, så att man
brukar det småländska sättet och ligger i vä-
gen (försåt) för dem, och eljest öfverfaller
em om nätterna i lägren der de icke äro för
starkav 0. B. V.
— Bland på senaste tiden utkomna läro-
böcker anse vi oss böra nämna följande, som
icke blott afse elementarskolans behof, utan
äfven kunna vara af gagn för folkundervis-
ningen i skolan och hemmen:
Geografi för begynnare och lägre skolor, af
J. U. Sörensson. Författaren, som förut gjort
sig känd genom sin sorgfälliga bearbetning af
nyaste upplagan af Palmblads geografi, har
här lemnat en lärobok, särdeles väl lämpad
för den första undervisningen och mycket re-
digt uppstäld. Den är fördelad i tvenne kur-
ser, af hvilken den förra, affattad närmast för
folkskolans behof, innehåller Sverges, Dan-
marks och Norges geografi samt grunddragen
till fysiska geografien och Europas allmänna
förhållanden. Med finare stil äro närmare
upplysningar och detaljer tillagda, hvilka
kunna räknas höra till andra kursen, hvilken
eljest omfattar de fyra andra verldsdelarnes
geografi. Den stil, hvarmed hela denna kurs
är tryckt, torde dock vara något för fin och
påkostande för ögat. Författaren har tillika
utarbetat en mycket redig karta öfver södra
Sverge, som upptager fullständigt alla de na-
turföremål, orter och ställen, som i den geo-
grafiska framställningen äro omnämda. Vi
kunna ej rätt fatta hvarföre icke äfven Norr-
land kunnat få en plats på denna karta.
Lärobok i Aritmetiken för elementar- och
folkskolor, af J. G. L. Bergström. Författarens
syftemål har varit, att kort, klart och tydligt
meddela nybegynnaren reglorna för räknesät-
ten, och han har, med användande af de
hjelpkällor för elementarundervisningen , som
i denna väg finnas atttillgå, ganska väl upp-
nått detta syftemål, så att den lilla lärobo-
ken, som är fördelad i tvenne kurser, af
hvilka hvardera åtföljes af en facitbok, väl
lämpar sig för den lägre skolan och för sjelf-
undervisningen.
— Historiske Studier af F. Schiern, Förste
Del (394 sid. 8:0) är en intressant litterär nyhet från
Danmark. Profestor Schiern, här berömligt känd
genom sitt större arbete Då Europeiske Folkestam-
me och det speciella intresse han egnat Sverges nya-
ste historia, hvilken han under de senaste åren gjort till
imne för talrikt besökta föreläsningar vid Köpen-
bamns universitet, har företagit sig att till ett helt
samla de smärre afbanmdlirgar och historiska mono-
zrafier, som han förut utgifvit särskilt eller med-
lelat uti tidskrifter. I denna del finnas flera upp-
satser af stort intresse, t. ex. om spaniorerna i Dan-
nark 1808, om en nordisk sagas vandringar, (den
. k. Wilhelm-Tell-sagans uppkomst och öden), om
pondekriget under reformationen, om den beväpnade
weutraliteten, om normannernas utvandringar till Ita-
ien och eröfringar på Sicilien, om Struensees och
len Guldbergska ministörens förhållanden m. n.
— I Detroit i Nordamerika har nyligen un-
ler titeln Deutech-amerikanischer Dichterwalda ut-
kommit en samling af tyska dikter, hvilkas förfat-
are samtligen äro bosatta i Amerika. Den inpe-
våller bidrag af icke mindre än 51 författare. At-
killiga poemer bära en amerikansk lokalfärg och
idröra dervarande förhållanden och partistrider,
. ex. sånger emot Knownothings, slafreriet, Maine-
agen o. s Y.
— Den bekante Corvin meddelar i tidskrif-
en Hausblätters antobiografiska skildringar, som
tmärka sig geoom liflighet i framställningen samt
ättvisa och mildhet i omdömet. Man vet att Corvin,
åsom deltagare uti insurrektionen i Baden 1849, döms
es till döden, och att dödsstraffet sedermera förvand-
des till 6 års tokthus. Det är ett bevis på ovanlig
tyrka och härdighet i karakteren, att detta svåra,
a af honom utståndna stra? hvarken bratit hans
jäs friskhet eller gjort bans sinne hätskt och bit-
mt et PV OLM rv — FH IR MÅ ot 0 Jr Km JA DR RR RR TR RK RK KR KR RAA
vr a MM
I: N-N
— QGrefvinnan Dash, den berömda franska
ovellförfattarinnan, har i en tre band stark roman
Den sköna Aurora, skildrat den bekanta Aurora
önigsmarks skiftesrika lefnad. I likhet med Palm-
lad har den franska författarinnan i berättelsen in-
sft en mängd karakteristiska drag af da mere. — oc