bech, der de äro stälda under texten Med tacksamt erkännande af hvad hr Lovån redan gifvit, önska vi lifligt, att Helvetet snart måtte efterföljas af Skärselden och pParadiset. — Åf Ågardhs och Ljungbergs Försök til! en statsekonomisk statistik öfver Sverige har andra delens andra häfte, 2, i dessa dagar utkommit. Detta häfte, till hvilket vi med det första utförligare återkomma, innehåller en afhandling af C. Agardh Om arbetet, afsättningen och Svenska jordnaturen. — Under titeln Minnen från Sverges Museer och enskilda konstsamlingar her första häftet utkommit af ett planchverk, hvars utgifvare hr C. F. Lindberg lofvar att söka åstadkomma en sawling litografier af offentliga och enskilta konstverk, som äro troget och sorgfälligt aftecknade och tryckas med den nog: granhet och elegans, som den litografiska pressen hos oss för närvarande förmår åstadkomma. Man vet, att några sådane företag förut blifvit påbegynta, men snart afstannat; önskligt vore om detta kunde erhålla en sådav uppmuntran, att det kunde nå en större utsträckning. Detta häfte in ehåller trenne plancher, framställande ett jagtstycke af Oudry, Sigismund 11 till häst af Rubens samt ett genrestycke af Rotari, alla efter originaltaflor i kongl. museum. Plancherna, som äro väll. ritade, åtföljas af en kortfattad text. Priset å hvarje häfte är 2 rdr 50 öre riksmynt. — Handlingar till upplysning af Finlands häfder, utgifna af A. J. Arwidsson. Åttonde) delen (392 sid. 8:0). I denna nyligen utkomna del äro meddelade 171 bref och handlingar, alla från Gustaf I:s tid. Bland handlingar, som tjena till att belysa den tidens seder och kulturförhållanden, finner man t. ex.: en förteckning på gästgifvare (krögare) och skeppare i Finland 1545—50; öppet bref till Menige man i Finland, om deras villfarelse att de för de hårda års skull blifva judar och hålla lördagen helig; bref från konung Gustaf I till Pehr Brahe om de brister och fel han funnit i Finland; bref till xmenige adeln församlad vid ryska gränsen 1555, hvari konungen förmanar dem, att icke inlåta sig i nåon fältslagtning med ryssarne på släta marken, utan att det sker med fördel, så att man brukar det småländska sättet och ligger i vägen (försåt) för dem, och eljest öfverfaller em om nätterna i lägren der de icke äro för starkav 0. B. V. — Bland på senaste tiden utkomna läroböcker anse vi oss böra nämna följande, som icke blott afse elementarskolans behof, utan äfven kunna vara af gagn för folkundervisningen i skolan och hemmen: Geografi för begynnare och lägre skolor, af J. U. Sörensson. Författaren, som förut gjort sig känd genom sin sorgfälliga bearbetning af nyaste upplagan af Palmblads geografi, har här lemnat en lärobok, särdeles väl lämpad för den första undervisningen och mycket redigt uppstäld. Den är fördelad i tvenne kurser, af hvilken den förra, affattad närmast för folkskolans behof, innehåller Sverges, Danmarks och Norges geografi samt grunddragen till fysiska geografien och Europas allmänna förhållanden. Med finare stil äro närmare upplysningar och detaljer tillagda, hvilka kunna räknas höra till andra kursen, hvilken eljest omfattar de fyra andra verldsdelarnes geografi. Den stil, hvarmed hela denna kurs är tryckt, torde dock vara något för fin och påkostande för ögat. Författaren har tillika utarbetat en mycket redig karta öfver södra Sverge, som upptager fullständigt alla de naturföremål, orter och ställen, som i den geografiska framställningen äro omnämda. Vi kunna ej rätt fatta hvarföre icke äfven Norrland kunnat få en plats på denna karta. Lärobok i Aritmetiken för elementaroch folkskolor, af J. G. L. Bergström. Författarens syftemål har varit, att kort, klart och tydligt meddela nybegynnaren reglorna för räknesätten, och han har, med användande af de hjelpkällor för elementarundervisningen , som i denna väg finnas atttillgå, ganska väl uppnått detta syftemål, så att den lilla läroboken, som är fördelad i tvenne kurser, af hvilka hvardera åtföljes af en facitbok, väl lämpar sig för den lägre skolan och för sjelfundervisningen. — Historiske Studier af F. Schiern, Förste Del (394 sid. 8:0) är en intressant litterär nyhet från Danmark. Profestor Schiern, här berömligt känd genom sitt större arbete Då Europeiske Folkestamme och det speciella intresse han egnat Sverges nyaste historia, hvilken han under de senaste åren gjort till imne för talrikt besökta föreläsningar vid Köpenbamns universitet, har företagit sig att till ett helt samla de smärre afbanmdlirgar och historiska monozrafier, som han förut utgifvit särskilt eller medlelat uti tidskrifter. I denna del finnas flera uppsatser af stort intresse, t. ex. om spaniorerna i Dannark 1808, om en nordisk sagas vandringar, (den . k. Wilhelm-Tell-sagans uppkomst och öden), om pondekriget under reformationen, om den beväpnade weutraliteten, om normannernas utvandringar till Itaien och eröfringar på Sicilien, om Struensees och len Guldbergska ministörens förhållanden m. n. — I Detroit i Nordamerika har nyligen unler titeln Deutech-amerikanischer Dichterwalda utkommit en samling af tyska dikter, hvilkas förfatare samtligen äro bosatta i Amerika. Den inpevåller bidrag af icke mindre än 51 författare. Atkilliga poemer bära en amerikansk lokalfärg och idröra dervarande förhållanden och partistrider, . ex. sånger emot Knownothings, slafreriet, Maineagen o. s Y. — Den bekante Corvin meddelar i tidskrifen Hausblätters antobiografiska skildringar, som tmärka sig geoom liflighet i framställningen samt ättvisa och mildhet i omdömet. Man vet att Corvin, åsom deltagare uti insurrektionen i Baden 1849, döms es till döden, och att dödsstraffet sedermera förvanddes till 6 års tokthus. Det är ett bevis på ovanlig tyrka och härdighet i karakteren, att detta svåra, a af honom utståndna stra? hvarken bratit hans jäs friskhet eller gjort bans sinne hätskt och bitmt et PV OLM rv — FH IR MÅ ot 0 Jr Km JA DR RR RR TR RK RK KR KR RAA vr a MM I: N-N — QGrefvinnan Dash, den berömda franska ovellförfattarinnan, har i en tre band stark roman Den sköna Aurora, skildrat den bekanta Aurora önigsmarks skiftesrika lefnad. I likhet med Palmlad har den franska författarinnan i berättelsen insft en mängd karakteristiska drag af da mere. — oc