Article Image
MED UREPELULEPERESE WISE SSLELREERIUTSTS IISEORLIS BRT nar all aning, nemligen f. d. majoren grefve Wirsn, öfversten friherre C. H. v. Leuhusen I och kabinettskammarherren friberre Ph. v.l!? Saltza, Att alla tre äro militärer kan likale litet undgå uppmärksamheten, som olämplig-! heten ati sätta en regementschef och en ka-J! binettskammarherre till granskare och domare ! öfver regeringens åtgärder. rn Uti statsutskottet har man visserligen insatt 5 friherre W. F. Tersmeden till ordförande, ! hvilket vi föreställa oss vara ett godt val, samt bibehållit en annan ledamot son vid förra lt riksdagen företedde prof på sjelfständighet, m nemligen brukspatron R. G. Montgomery, äfut vensom man i detta utskott lemnat rum förl en utmärkt förmåga, chefen för jernvägsarM betena i landet, öfverste N. Ericson, ehuru M den yngste adelsmannen. Äfven finner man denna gång här ett mindre antal landshöfdin-n gar, än förr varit vanligt. Men deremot har he man i detta utskott inflyttat dels f. d. minih stern vid ryska hofvet G.af Nordin, som förut, ) st om han än deltagit i någon riksdag, hvilket vi icke erinra oss, likväl icke der gjort sig)? bemärkt och under en mångårig utrikes vi-Å4. stelse i Nordamerika och Ryssland sannolikt N saknat allt tillfälle att göra sig bekant medjl7 de mångartade ärenden som tillhöra statsutskottets beharfdling, dels ryutmästaren R. Tor-3 nerbjelm från Skåne, hvilken har ingenting el mindre än rykte om sig att förstå statens fi-1 7 nanser eller besitta någon duglighet för be-d dömandet af de vigtiga frågor som i nämdel utskott förekomma. a Vid sammansättningen af bevillningsutskottet I 3 finna vi i det hela ingen anmärkning, utan föreställa oss tvärtom, att åtskilliga ledamöter? af detta utskott och främst deribland ordfö-ÅX randen grefve Anton Gyldenstolpe skola gan-lP ska väl försvara sin plats såsom tillgifna ettl! frisinnadt handelsoch näriogssystem. 9 För bankoutskottet hade elektorerne till ord-Y förande insatt landshöfding S. G. von Troil, som uttagit pollett för en friherrlig ätt medv sannolik beräkning att blifva förste man ilb statsutskottet, der han vid förra riksdagen var si en af de verksammaste ledamöterna och enjv riktig stödjepelare för regeringen. Detta om-le byte behagade också så litet hr landshöfdin-lu gen att han skyndade afsäga sig sin plats ilk bankoutskotiet, oaktadt detta utskott vid ia-Jo nevarande riksdag kan blifva ganska maktpå-Db liggande och väl behöfva en ordförande med hrg von Troils obestridliga drift och arbetsförmåga. l: Nu öfvergår tills vidare ordförandeplatsen till lg en ung vice häradshöfding grefve A. Posselg från Skåne, som icke förut bevistat någonlå riksdag och om hvilken det allmänna oss ve-ls terligen hitintills icke har sig något bekant. Afl. de andra sju ledamöterna tillhöra tre grefveld v. Piatens fusion, nemligen major C. af Gei-Ju jerstam, kapten C. A. Mannerskantz och rytt-o mästaren grefve A. F. Wachtmeister. Lagutskottet har fått bibehålla sin ordförande grefve Erik Sparre, men vunnit trenne splitter nya ledamöter, nemligen assessorn i skånIt ska hofrätten friherre C. Wrede, bankoombu-ldet vid Malmö lånekontor hr Sigge Sparre l. och t. f. revisionssekreteraren A. Adlercreutz, l af hvilka endast den sistnvämde är känd för t ett mer än alldagligt mått juridiska insigter och erfarenhet. Till ordförande i ekonomiutskottet hafva elek-l. torerne nedflyttat landshöfdingen frih. J. C.)! Åkerhielm, som vid förra riksdagen innehade l denna plats i statsutskottet. I öfrigt hard! man der inrymt några utmärkta och redbara I ledamöter af det liberala partiet, såsom landsi höfdingen A. P. Sandströmer, brukspatronen C. G. Uggla samt den högtvärderade nitälskaren för vårt folkskoleväsendes förbättring. friherre Torsten Rudenschöld, af hvilka likväl de, två förstnämde säkert framför pluraliteten af de valda skulle hafva häfdat sin plats i statsutskottet. Exzpeditionsutskottet har fått behålla sin gamle ordförande friherre Rudolf Cederström, äfvensom advokatfiskalen C. Printzenskjöld, såsom ledamot; hvarjemte hofrättsnotarien C. O. Törnebladh uppflyttats från att vid förra riksdaen vara ledamot af adelns enskilta utskott (riddarhusutskottet) till tredje man i det utskott, som expedierar rikets ständers beslut. Af denna korta öfversigt torde läsaren kunna göra sig ett ungefärligt begrepp om utskottsvalen på riddarhuset. De representera öfverhufvud uti intet utskott någon grundsats, utom möjligen i konstitutionsutskottet, der man synes hafva varit mest angelägen att icke insläppa någon med liberala politiska tänkesätt. För öfrigt tyckas hrr junkrar endast hafva haft för afsigt att utdela sina gracer åt en eller annan, på det att man äfven om dem skulle kunna säga att de ändå varit tämmeligen liberalia i sina val, och att framför allt uppmuntra ungdomen, helst om denna stält sig i partiets egna leder. Deremot synes man hafva varit mycket ängslig för att, med ett par undantag för statsutskottet, åt några af de mera framstående utom sitt eget parti upplåta något slags vädjobana för inflytande inom de förnämligare utskotten. Aurea mediocritas tyckes således hafva varit den egentligen verkande rekommendationen; liksom detta väl torde vara det valspråk, som bäst lämpar sig för junkrarnes egen vapensköld. Härvid måste vi likväl äfven uppriktigt bekänna, att då man vid denna riksdag genomgår förteckningen å ridderskapets och adelns 382 antecknåde ledamöter, man beklagligen bland dessa finnör ganska få utmärktheter, vare sig i politiskt hänseende, såsom embetsmän eller såsom vetenskapsmän. Således må medgifvas, att äfven med ett urva från ålla mMeningsskiftningar det nu skulle vara särdeles svårt om ens möjligt att från adelns sida organisera utskotten på ett fullt tillfredsställande sätt och så, att de i någo: fall motsvarade adelns anspråk att anses såsom de främste i politisk och universel bildning. Äfven ur denna sy: punkt har riddarhuset på de senare fyratio åren sjunkit i ännu högre rad än borgareoch bondestånden stigit — ett förhållande, hvilket ytterligare bevisar.

1 november 1856, sida 2

Thumbnail