MED UREPELULEPERESE WISE SSLELREERIUTSTS IISEORLIS BRT
nar all aning, nemligen f. d. majoren grefve
Wirsn, öfversten friherre C. H. v. Leuhusen I
och kabinettskammarherren friberre Ph. v.l!?
Saltza, Att alla tre äro militärer kan likale
litet undgå uppmärksamheten, som olämplig-!
heten ati sätta en regementschef och en ka-J!
binettskammarherre till granskare och domare !
öfver regeringens åtgärder. rn
Uti statsutskottet har man visserligen insatt 5
friherre W. F. Tersmeden till ordförande, !
hvilket vi föreställa oss vara ett godt val, samt
bibehållit en annan ledamot son vid förra lt
riksdagen företedde prof på sjelfständighet, m
nemligen brukspatron R. G. Montgomery, äf- ut
vensom man i detta utskott lemnat rum förl
en utmärkt förmåga, chefen för jernvägsar- M
betena i landet, öfverste N. Ericson, ehuru M
den yngste adelsmannen. Äfven finner man
denna gång här ett mindre antal landshöfdin-n
gar, än förr varit vanligt. Men deremot har he
man i detta utskott inflyttat dels f. d. mini- h
stern vid ryska hofvet G.af Nordin, som förut, ) st
om han än deltagit i någon riksdag, hvilket
vi icke erinra oss, likväl icke der gjort sig)?
bemärkt och under en mångårig utrikes vi-Å4.
stelse i Nordamerika och Ryssland sannolikt N
saknat allt tillfälle att göra sig bekant medjl7
de mångartade ärenden som tillhöra statsut-
skottets beharfdling, dels ryutmästaren R. Tor-3
nerbjelm från Skåne, hvilken har ingenting el
mindre än rykte om sig att förstå statens fi-1 7
nanser eller besitta någon duglighet för be-d
dömandet af de vigtiga frågor som i nämdel
utskott förekomma. a
Vid sammansättningen af bevillningsutskottet I 3
finna vi i det hela ingen anmärkning, utan
föreställa oss tvärtom, att åtskilliga ledamöter?
af detta utskott och främst deribland ordfö-ÅX
randen grefve Anton Gyldenstolpe skola gan-lP
ska väl försvara sin plats såsom tillgifna ettl!
frisinnadt handels- och näriogssystem. 9
För bankoutskottet hade elektorerne till ord-Y
förande insatt landshöfding S. G. von Troil,
som uttagit pollett för en friherrlig ätt medv
sannolik beräkning att blifva förste man ilb
statsutskottet, der han vid förra riksdagen var si
en af de verksammaste ledamöterna och enjv
riktig stödjepelare för regeringen. Detta om-le
byte behagade också så litet hr landshöfdin-lu
gen att han skyndade afsäga sig sin plats ilk
bankoutskotiet, oaktadt detta utskott vid ia-Jo
nevarande riksdag kan blifva ganska maktpå-Db
liggande och väl behöfva en ordförande med hrg
von Troils obestridliga drift och arbetsförmåga. l:
Nu öfvergår tills vidare ordförandeplatsen till lg
en ung vice häradshöfding grefve A. Posselg
från Skåne, som icke förut bevistat någonlå
riksdag och om hvilken det allmänna oss ve-ls
terligen hitintills icke har sig något bekant. Afl.
de andra sju ledamöterna tillhöra tre grefveld
v. Piatens fusion, nemligen major C. af Gei-Ju
jerstam, kapten C. A. Mannerskantz och rytt-o
mästaren grefve A. F. Wachtmeister.
Lagutskottet har fått bibehålla sin ordförande
grefve Erik Sparre, men vunnit trenne split- -
ter nya ledamöter, nemligen assessorn i skån- It
ska hofrätten friherre C. Wrede, bankoombu-l-
det vid Malmö lånekontor hr Sigge Sparre l.
och t. f. revisionssekreteraren A. Adlercreutz, l
af hvilka endast den sistnvämde är känd för t
ett mer än alldagligt mått juridiska insigter
och erfarenhet.
Till ordförande i ekonomiutskottet hafva elek-l.
torerne nedflyttat landshöfdingen frih. J. C.)!
Åkerhielm, som vid förra riksdagen innehade l
denna plats i statsutskottet. I öfrigt hard!
man der inrymt några utmärkta och redbara I
ledamöter af det liberala partiet, såsom lands- i
höfdingen A. P. Sandströmer, brukspatronen
C. G. Uggla samt den högtvärderade nitäl-
skaren för vårt folkskoleväsendes förbättring.
friherre Torsten Rudenschöld, af hvilka likväl
de, två förstnämde säkert framför pluraliteten
af de valda skulle hafva häfdat sin plats i
statsutskottet.
Exzpeditionsutskottet har fått behålla sin gamle
ordförande friherre Rudolf Cederström, äfven-
som advokatfiskalen C. Printzenskjöld, såsom
ledamot; hvarjemte hofrättsnotarien C. O. Tör-
nebladh uppflyttats från att vid förra riksda-
en vara ledamot af adelns enskilta utskott
(riddarhusutskottet) till tredje man i det ut-
skott, som expedierar rikets ständers beslut.
Af denna korta öfversigt torde läsaren kunna
göra sig ett ungefärligt begrepp om utskotts-
valen på riddarhuset. De representera öfver-
hufvud uti intet utskott någon grundsats, utom
möjligen i konstitutionsutskottet, der man sy-
nes hafva varit mest angelägen att icke in-
släppa någon med liberala politiska tänkesätt.
För öfrigt tyckas hrr junkrar endast hafva
haft för afsigt att utdela sina gracer åt en eller
annan, på det att man äfven om dem skulle
kunna säga att de ändå varit tämmeligen li-
beralia i sina val, och att framför allt upp-
muntra ungdomen, helst om denna stält sig i
partiets egna leder.
Deremot synes man hafva varit mycket ängs-
lig för att, med ett par undantag för statsut-
skottet, åt några af de mera framstående utom
sitt eget parti upplåta något slags vädjobana
för inflytande inom de förnämligare utskotten.
Aurea mediocritas tyckes således hafva varit
den egentligen verkande rekommendationen;
liksom detta väl torde vara det valspråk, som
bäst lämpar sig för junkrarnes egen vapen-
sköld. Härvid måste vi likväl äfven upp-
riktigt bekänna, att då man vid denna riks-
dag genomgår förteckningen å ridderskapets
och adelns 382 antecknåde ledamöter, man be-
klagligen bland dessa finnör ganska få utmärkt-
heter, vare sig i politiskt hänseende, såsom
embetsmän eller såsom vetenskapsmän. Såle-
des må medgifvas, att äfven med ett urva
från ålla mMeningsskiftningar det nu skulle
vara särdeles svårt om ens möjligt att från
adelns sida organisera utskotten på ett fullt
tillfredsställande sätt och så, att de i någo:
fall motsvarade adelns anspråk att anses såsom
de främste i politisk och universel bildning.
Äfven ur denna sy: punkt har riddarhuset på
de senare fyratio åren sjunkit i ännu högre
rad än borgare- och bondestånden stigit —
ett förhållande, hvilket ytterligare bevisar.