Article Image
N0gern icke gjort eftergift för något enda af den venstra listans namn, som kunde ingifva den aflägsnaste farhåga att oroa eller störa lugnet inom junkerpartiets läger. Men när Svenska Tidningen låter förstå, att minoritetens elektorslista hade ungefär samma karakter som majoritetens, eller att båda hvimla af högre militärer och af dem, Bom bekläda högre och lägre hofsysslor,, så föranlåtas vi till en liten oskyldig j:mförelse, hvaraf resultatet blir tämmeligen karakristiskt. iEJunkrarnes elektorslista finries redan medelad i lördagsbladet. Den upptager i tjonst varande: en landshöfding, tre kabinettskammarherrar och en adjutant hos H. M:t konpungen, en amira, en general, två regementschefer och en kårchef, således 10 afsättliga embetsmän, af hvilka ingen rmed någon känd större förmögenhet; vidare en öfverstelöjtnaat, en major, två kaptener, en assessor och en regements-auditör i tjenst . samt nio ur tjenst varande personer, deraf sju tillhöra landtadeln, af hvilka sistnämdellikväl tre voro ge mensamma för båda listorna. Den venstra eller minoritetens lista åter innehöll efter Svenska Tidningens egen uppgift följande namn: Statsrådet grefve Plater, -öfverstekammarjunkaren frih. C. Bonde, kaptenerne friherrarne Scjernstedt och Stael v. Holstein, kammarherren frih. C. Falkenborg, generalmajoren frih. Sprengtporten, ryttmästaren frih. W. Tersmeden, kongl. sekret. P. R. Tersmeden; hofmarskalken Aminoff, majoren C. Gejerstam, förste hofjägmästaren grefve Ö. F. Piper, doktor Cederschiöld, major J. G. Gylleokrok, exped.-sekret. frih. Ahlströmer, kaptenen Mannerskantz, brukspatronen C. G. Uggla, kommendörkapten Råfelt, majoren v.Schintz, frib. And. Cederstöm, majorerne Rosenblad och Stjernsvärd, öfverstelöjtnanten Falkenstedt, öfverceremonimästaren grefve U. Gyldenstolpe, generalmajorer, Peyroa. Det 23:te namnet fattas. k Läsaren finner här tager enda förtroen embetsman; endast tre hoffunktionärer, af hvilka två äro bosatta på landet och sällan eller aldrig synas till på hofvet eller äro der tjenstgörande, såsom t. ex. kabinettshammarherrarne; vidare en civil embetsman i tjenst, en vetenskapsman, och för öfrigt 19 ur tjenst varande personer, deraf 15 exare af mer eller mindre betydande 3 endast fyra bosatta Vi hemställa till stor kunna angeg stem; eller om icke da vg åsidosätter alt mot den sjelfstönd; och adeln ; ne lei bufvudstaden. en hvar, om dessa lia första eller majorigrannlagenhet icke blott a delen af ridderskapet Utan äfven mot höga vederbörande sin, hvilka man genom ett dylikt.val, med ont MOL gin vilja, måste göra misstänkta ati åtmins one icke med obehag förnimma, att An företrädesvis ger sitt förtroende åt såena personer, som bero af Konungens gunst och nåd. Vi lemna derhän Svenska Tidningens illÅundiga anspelning, att man på hbofvet ej sskulle varit missnöjd mel en seger åt ven tra ssidan. Det säkra är, att ingen rimligtvis kan sätta tro till ett sådant föregifvande, emedan ven:hvar måste föreställa sig att, om hofvet werkligen önskat denna seger, man då åtmin:stone låtit) sina föroendeembetsmän företå, att man önskade, det de icke deltoge i valet eller åtminstone sökte afböja, att en pluralitet af dem skulle väljas. : färndjertid antaga vi verkligen äfven för vår el,att Svenska Tidningen har rätt, då hon säger, att regeringen afhållit sig från all verksainhet vid de ifrågavarande valen, och detta helt enkelt af det skäl, .att dessa val i annat fall icke rimligtvis kunnat blifva till den grad -ökloka och för den af regeringen angifna politik rent af skadliga, som de nu blifvit genom. junkrarnes öfvermodiga egensinnighet. Deremot äro vi alldeles icke förvissade, att ju icke hofvet äfven: nu, likasom vid förra riksdagar, haft sitt finger med, och vi beklaga i sådant fall-detta så mycket mera, som man ännn knapt någonsin sett exempel på -en politisk åtgärd eller intrig, utgången från: hofpartiet, som icke bragt ärendena mer eller mindre på sned och skadat en ärlig och välsinnad regerings afsigter. Slutligen få vi nämna, att vi anse detvara ett fullkomligt misstag af Svenska Tidningen, att den förenade venstern på riddarhuset vid detta tillfälle endast skulle spelat en liten maskerad, emedan den tyckt att litet opposition ej kunde skada,. Ty så vidt vi hört och kunna begripa, har meningen alldeles icke varit att bilda någon opposition mot den nu varande regeringen och de i konungens tf: vatal antydda liberala benägenheter. Tvärtom skulle detta med vida mera. sannolikhet kunna sägas just om Jjur.gerdömet, som efter hv.l det förljudes hv5rken är belåtet med den förändrade politik; konungen i. sitt trontal angifvit, eller med den personalförändring i konseljen, hvarigenom redan två af högerns koryfer.s grefve G. A. Sparre och friherre C. O. Palmstjerna, kommit att stå utanför och lexanat rum för tvenne rådgifvare af det lioerala partiet — för attieke tala om hvad som snart torde vänta den tredje konservative grundpelaren i konseljen grefve Mörner. Efter vår uppfattning kan och bör vensterns rätta ställning vid denna riksdag icke vara någon annan, än att sammanhålla de liberala krafterna inom alla stånd, för att stödja regeringens politik, så vidt denna icke blott genom miner och goda löften, utan i sina bandlingar med uppriktigt allvar framgår i den liberala riktningen; att sålunda söka tillvägabringa ett liberalt system och hålla regeringen fast dervid; samt i och med detsamma att bilda en verksam opposition mot den högra sidans inflytande i motsatt riktning, hvarhelst och i hvilken form detta må söka göra ig gällande. å Ppåträffande särskilt den liberala fusionen på riddarhuset, så har denna, efter vår 8 fattning, baft och har för afeigt att inför ed det ådagalägga, dels att den sjelfständiga delen af adeln icke tillhör junkeipartiet och icke ärnar låta inskrifva sig idess leder, dels ock att, så vidt sådant -heror af vernstern på riddarhuset. söka att hereda en försonlighetsa ? fastigheter på landet och . uppgjorda efter samma syrr NRA a RNE RP SANAMQAG RYSARE PIE

27 oktober 1856, sida 2

Thumbnail