N0gern icke gjort eftergift för något enda af
den venstra listans namn, som kunde ingifva
den aflägsnaste farhåga att oroa eller störa
lugnet inom junkerpartiets läger.
Men när Svenska Tidningen låter förstå,
att minoritetens elektorslista hade ungefär
samma karakter som majoritetens, eller att
båda hvimla af högre militärer och af dem,
Bom bekläda högre och lägre hofsysslor,,
så föranlåtas vi till en liten oskyldig j:mfö-
relse, hvaraf resultatet blir tämmeligen karak-
ristiskt.
iEJunkrarnes elektorslista finries redan mede-
lad i lördagsbladet. Den upptager i tjonst
varande: en landshöfding, tre kabinettskam-
marherrar och en adjutant hos H. M:t konpun-
gen, en amira, en general, två regements-
chefer och en kårchef, således 10 afsättliga
embetsmän, af hvilka ingen rmed någon känd
större förmögenhet; vidare en öfverstelöjtnaat,
en major, två kaptener, en assessor och en
regements-auditör i tjenst . samt nio ur tjenst
varande personer, deraf sju tillhöra landt-
adeln, af hvilka sistnämdellikväl tre voro ge
mensamma för båda listorna.
Den venstra eller minoritetens lista åter in-
nehöll efter Svenska Tidningens egen uppgift
följande namn:
Statsrådet grefve Plater, -öfverstekammarjunkaren
frih. C. Bonde, kaptenerne friherrarne Scjernstedt och
Stael v. Holstein, kammarherren frih. C. Falkenborg,
generalmajoren frih. Sprengtporten, ryttmästaren frih.
W. Tersmeden, kongl. sekret. P. R. Tersmeden; hofmar-
skalken Aminoff, majoren C. Gejerstam, förste hof-
jägmästaren grefve Ö. F. Piper, doktor Cederschiöld,
major J. G. Gylleokrok, exped.-sekret. frih. Ahlströ-
mer, kaptenen Mannerskantz, brukspatronen C. G.
Uggla, kommendörkapten Råfelt, majoren v.Schintz,
frib. And. Cederstöm, majorerne Rosenblad och Stjern-
svärd, öfverstelöjtnanten Falkenstedt, öfverceremoni-
mästaren grefve U. Gyldenstolpe, generalmajorer,
Peyroa.
Det 23:te namnet fattas. k
Läsaren finner här tager enda förtroen
embetsman; endast tre hoffunktionärer, af
hvilka två äro bosatta på landet och sällan
eller aldrig synas till på hofvet eller äro der
tjenstgörande, såsom t. ex. kabinettshammar-
herrarne; vidare en civil embetsman i tjenst,
en vetenskapsman, och för öfrigt 19 ur tjenst
varande personer, deraf 15 exare af mer eller
mindre betydande 3
endast fyra bosatta
Vi hemställa till
stor kunna angeg
stem; eller om icke da
vg åsidosätter alt
mot den sjelfstönd;
och adeln ; ne
le-
i bufvudstaden.
en hvar, om dessa li-
a första eller majori-
grannlagenhet icke blott
a delen af ridderskapet
Utan äfven mot höga vederbörande
sin, hvilka man genom ett dylikt.val, med
ont MOL gin vilja, måste göra misstänkta ati
åtmins
one icke med obehag förnimma, att
An företrädesvis ger sitt förtroende åt så-
ena personer, som bero af Konungens gunst
och nåd.
Vi lemna derhän Svenska Tidningens ill-
Åundiga anspelning, att man på hbofvet ej
sskulle varit missnöjd mel en seger åt ven tra
ssidan. Det säkra är, att ingen rimligtvis kan
sätta tro till ett sådant föregifvande, emedan
ven:hvar måste föreställa sig att, om hofvet
werkligen önskat denna seger, man då åtmin-
:stone låtit) sina föroendeembetsmän företå,
att man önskade, det de icke deltoge i valet
eller åtminstone sökte afböja, att en pluralitet af
dem skulle väljas. :
färndjertid antaga vi verkligen äfven för vår
el,att Svenska Tidningen har rätt, då hon säger,
att regeringen afhållit sig från all verksainhet
vid de ifrågavarande valen, och detta helt
enkelt af det skäl, .att dessa val i annat
fall icke rimligtvis kunnat blifva till den grad
-ökloka och för den af regeringen angifna po-
litik rent af skadliga, som de nu blifvit ge-
nom. junkrarnes öfvermodiga - egensinnighet.
Deremot äro vi alldeles icke förvissade, att ju
icke hofvet äfven: nu, likasom vid förra riks-
dagar, haft sitt finger med, och vi beklaga i
sådant fall-detta så mycket mera, som man ännn
knapt någonsin sett exempel på -en politisk
åtgärd eller intrig, utgången från: hofpartiet,
som icke bragt ärendena mer eller mindre på
sned och skadat en ärlig och välsinnad rege-
rings afsigter.
Slutligen få vi nämna, att vi anse detvara
ett fullkomligt misstag af Svenska Tidningen,
att den förenade venstern på riddarhuset vid
detta tillfälle endast skulle spelat en liten ma-
skerad, emedan den tyckt att litet opposition
ej kunde skada,. Ty så vidt vi hört och
kunna begripa, har meningen alldeles icke
varit att bilda någon opposition mot den nu
varande regeringen och de i konungens tf: va-
tal antydda liberala benägenheter. Tvärtom
skulle detta med vida mera. sannolikhet kunna
sägas just om Jjur.gerdömet, som efter hv.l
det förljudes hv5rken är belåtet med den för-
ändrade politik; konungen i. sitt trontal an-
gifvit, eller med den personalförändring i
konseljen, hvarigenom redan två af högerns
koryfer.s grefve G. A. Sparre och friherre C.
O. Palmstjerna, kommit att stå utanför och
lexanat rum för tvenne rådgifvare af det li-
oerala partiet — för attieke tala om hvad som
snart torde vänta den tredje konservative
grundpelaren i konseljen grefve Mörner.
Efter vår uppfattning kan och bör vensterns
rätta ställning vid denna riksdag icke vara
någon annan, än att sammanhålla de liberala
krafterna inom alla stånd, för att stödja re-
geringens politik, så vidt denna icke blott
genom miner och goda löften, utan i sina
bandlingar med uppriktigt allvar framgår i
den liberala riktningen; att sålunda söka till-
vägabringa ett liberalt system och hålla rege-
ringen fast dervid; samt i och med detsamma
att bilda en verksam opposition mot den hö-
gra sidans inflytande i motsatt riktning, hvar-
helst och i hvilken form detta må söka göra
ig gällande. å
Ppåträffande särskilt den liberala fusionen
på riddarhuset, så har denna, efter vår 8
fattning, baft och har för afeigt att inför ed
det ådagalägga, dels att den sjelfständiga de-
len af adeln icke tillhör junkeipartiet och
icke ärnar låta inskrifva sig idess leder, dels
ock att, så vidt sådant -heror af vernstern på
riddarhuset. söka att hereda en försonlighets-
a
?
fastigheter på landet och .
uppgjorda efter samma sy-
rr NRA a RNE RP
SANAMQAG RYSARE PIE