MUSIK. Fru Lessings konsert å mindre teatern sistl. gårdag gafs beklagligen för ett fåtaligt auditorium. Sjelf uppträdde fru L. uti grefvinnans stora aria C-dur Dove sono i bei momenti ur Figaros bröllop, samt i Duon emellan Rosina och Figaro ur 1:sta akten af Rossinis Barberare; hr Arlberg, som utförde Figaros parti, bör flitigt solfegiera för att kunna utföra kompositioner af dylik art. Med hans i flera fall goda röst, bör detta blifva ett tacksamt studium. Tvenne duetter ur Titus och Figaros bröllop sjöngos rätt vackert af fru L. och mll Wallin. Trion ur Friskytten, sjöngs af fru Lessing, mll Valerius och hr Arnoldsson och skördade förtjent bifall. Fru Lessing, som till slut sjöng en af Donitettis mest lyckade sångkompositioner La Zingaran, tycktes ej denna afton vara så vid röst, som vid sitt senaste uppträdande å kongl. teatern; icke dess mindre intog hon sina åhörare lika mycket genom röstens mildhet och ett visst behag, som hon förstår att inlägga i sin sång, som genom sitt anspråkslösa uppträdande. Publiken var tacksam; bifall och äfven blomsterkastningar följde hvarje nummer. Hr Arnoldsson sjöng ganska uttrycksfullt tvenne romanser, en rask Zigenarsång och Schuberts berömda: sUngeduld. Det öfriga af programmet bestod af Tegners herrliga poem Sång till Solen, som deklamerades af hr Stjernström, tvenne ganska vackert utarbetade orkesterkompositioner, satser ur en symfoni af hr E. Gille, samt en fantasi öfver svenska nationalmelodier, komponerad för piano af H. Berens, som sjelf utförde solostämman.