Ehuru sjelfve försatte, säger Göteborgstidningen, i centrum af en penningemarknad, der man visst icke undgått att erfara obehaget af den kritiska penningeställningen, kunna vi sålunda icke se sakerna — hvad Sverge angår — på långt när så oroväckande som Wermlandsposten tänkt sig dem. Ty huru skulle de kunna vara det, då åtminstone på de större handelsorterna soliditeten är så allmän, att ett större falisement är nära nog otänkbart. Så är åtminstone, utan all öfverdrift taladt, förhållandet i Göteborg. För landsbygden skulle ställningen kunna bli bekymmersammare, i fall, genom onödig fruktan, någon hastig sänkning inträffade i egendomspriserna, hviiket dock är något, som man bör motarbeta, men icke framkalla. När krisen så är öfverstånden, skall den emellertid hafva kunnat gifva oss mer än eu nyttig lärdom i afseende å vårt kredit-, bankoch myntväsen. En sådan lärdom ligger nära förhanden och har äfven många gånger tillförene blifvit beifrad, d. ä. vigten af löpande papper, till varuutbytets bedrifvande, i stället för att detta sker nu nära nog uteslutande genom sedelmynt. Vi afse här inrikes vexlar, som man ännu förgäfves sökt bringa i någon större fart inom vårt land, oaktadt den påtagliga lättnad de skulle bereda åt all! affärsverksamhet.